”Märta var egen företagare innan hon hade rösträtt”
Hope sätter hennes mönster på modet. Auktionshusen säljer hennes mattor för rekordbelopp. Plötsligt är Märta Måås-Fjetterström modernare än någonsin. Lär känna en ikon – som fortsätter att inspirera långt efter sin död.
Av: Katarina Matsson Foto: MMF Arkiv och Hope
Ljuset släcks och sorlet i den stora lokalen i Paris Maraiskvarter tystnar. Så kliver den första modellen ut på catwalken. Det är modevecka och det svenska märket Hope visar sin kommande vårkollektion. Silhuetten är sportigt 70-talsinspirerad, med vita vida sammetsbyxor, platåskor och en tunn blus med långa kragsnibbar. Men framför allt är det mönstret som drar till sig blicken. De organiskt runda formerna ser nästan ut att vara målade direkt på tyget. Ingen skulle gissa att inspirationskällan skapades redan för 80 år sedan – men så kännetecknas också mattmästaren Märta Måås-Fjetterströms verk av en modern tidlöshet.
– När vi startade den här kollektionen hade vi Märta Måås-Fjetterström som en inspirationskälla, men vi ville också lyfta fram ”gamers” och den digitala datorvärlden. Plötsligt såg jag hur de influenserna flöt ihop.
Orden är Hopes designer Ann Ringstrands, några timmar innan visningen. Förra våren kontaktade hon aktiebolaget Märta Måås-Fjetterström – MMF – som idag ägs av Tina och Ulrik Swedrup och åkte ner till ateljén i Båstad.
– Vi fann varandra direkt i en passion för hantverket, kvalitet, den svenska traditionen. Vi gick igenom hela arkivet med hundratals skisser. Flera av dem stod ut, men vi blev kära i Svarta fällen, säger Ann.
Nu glider en mer stiliserad och ”pixlig” variant av mönstret nerför catwalken på skor, byxor, väskor och jackor bredvid de akvarellmålade motiven på blusar och klänningar. Modevisningen är Hopes andra i Paris – en miljö som skulle ha fått globetrottern Märta Måås-Fjetterström att trivas som fisken i vattnet. Redan på 20-talet reste hon till Chicago, New York, Zürich, London.
– Jag ville bara sätta Märta rakt ner i tunnelbanan. Hon reste jättemycket, vilket var otroligt för den här tiden. Jag är helt övertygad om att hon idag skulle vara en snabb kvinna med ryggsäck och weekendbag, säger Ann.
Resorna var inte det enda som gjorde prästdottern från Vadstena unik. Märta föddes 1873. Redan 1919 startade hon textilverkstaden i Båstad, där vävstolarna går än idag – men först fick hon sparken. Hon hade utbildat sig på Konstfack och blev efter ett jobb på Kulturhistoriska museet i Lund föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening. 1909 ställde hon ut den ikoniska bildväven Staffan Stalledräng, inspirerad av en orientalisk matta föreställande ett himmelsvalv som hon sett i Stockholm som 24-åring.
– Av detta blå skall jag göra en stjärnhimmel tänkte den ungdomliga entusiasmen inom mig. Flera år efteråt gjorde jag också en tapet Staffan Stalledräng med hästar under stjärnvalvet, har hon berättat.
Men väven föll inte i god jord i Malmöhus och Märta fick snabbt se sig om efter ett nytt jobb. Under Ludvig Nobels vingar kom hon till Båstad där hon startade eget.
– Många tror att Märta var en kvinna som satt vid vävstolen, men hon var en konstnärinna och en entreprenör. Hon var egen företagare innan hon hade rösträtt, säger Tina Swedrup.
Märta byggde tidigt upp en fungerande produktion och färgade garnerna syntetiskt för att försäkra sig om att färgerna alltid fanns tillgängliga. Idag finns 1 040 färger i garnlagret i Båstad. Just färgarbetet är en av de saker som definierar en MMF-matta. Det som på avstånd ser ut som en nyans visar sig vid en närmare titt bestå av flera olika färgfält. Detta syns även i hennes 700 bevarade skisser som Ann gått igenom.
– Vi försökte hitta hennes färger och teknik. Grejen var att hon var snabb. Hon bytte inte pensel och vatten mellan olika färger, utan de följde med in i varandra. Det var det som blev så vackert, säger hon.
Märta var även nitiskt noggrann och bland hennes 700 bevarade skisser finns exakta mått för hur varje design får vävas och hur bårderna ska bytas ut beroende på storlek.
– Hon ställde väldigt höga krav på väverskorna. ”Tänk själv” ska hon en gång ha svarat på en fråga från en ung väverska. Hon var en självständig kvinna med en väldigt klar uppfattning om vad hon ville göra, säger Tina.
Detta tycks ha gällt allt i livet. Märta valde bort giftermål och familj.
– Hon levde för företaget och ville vara fri och resa, säger Tina.
Samtidigt är stora delar av hennes liv dolda i dunkel. När Märta dog 1941 lät hennes syskon bränna all hennes korrespondens. Då förvandlades även företaget till ett aktiebolag med Gustav V, kronprinsen Gustaf Adolf, dåvarande Nationalmuseichefen Erik Wettergren och formgivaren Carl Malmsten i spetsen. Barbro Nilsson tog över som konstnärlig ledare. Jämfört med Märtas naturnära mönster var hennes stil mer koloristisk. Det var även hon som införde gobelängtekniken i företaget.
Just nu är det inte bara Ann Ringstrand som förälskat sig i MMF. Priserna rusar på auktionshusen. I våras såldes mattan Magdalena Blå av Barbro Nilsson för 408 000 kronor på Bukowskis och i höstas gick en av hennes mattor för över en miljon kronor på en auktion i Tyskland. För paret Swedrup är det ljuset i tunneln.
– Sedan vi tog över företaget 2001 har det varit en absolut kamp. Nu har vi sprängt igenom en vall. Utländska inredningsarkitekter och inredare från länder som England, USA och Frankrike har fått upp ögonen för oss och insett att vi fortfarande har en produktion. Våra kunder törstar efter historia, säger Tina.
Intresset kan även ses som en upprättelse för ett traditionellt kvinnligt område. En ny matta tar flera månader att producera – ofta av flera väverskor. Priset blir därefter, likaså kundkretsen. Trots ett internationellt hopplöst namn har internet bidragit till att sprida kännedomen och samtidigt som vi de senaste åren genomgått den värsta finanskrisen i modern tid har gruppen väldigt rika i världen ökat, påpekar Tina.
Flera mattor har på sistone landat på kända adresser på Manhattan och åtminstone en sägs ligga på golvet hos filmmagnaten Steven Spielberg. Så vad kan vi vanliga dödliga göra? Rota på farmors vind eller dammsug sajter som Bukowskis Market eller Lauritz där mattor med skavanker kan hittas till något lägre priser. För vad är väl en liten fläck på den svenska matthistoriens klarast lysande sol? Som Märta skulle säga: Tänk själv!