Magisk drömlägenhet fylld med personlig och stilsäker inredning
Av: Karolina Vertus
Text: Ida Magntorn
Foto: Marcus Lawett
Två trappor upp från bruset på Friisgatan, en av Malmös livligaste gator, bor familjen Mattsson Selimovic: Lisa, Sulle och sonen Morris. När man kliver in i lägenheten som är från 1910 möts man av tre stora rum i fil med höga fönster och sol från flera håll. Beroende på hur solen står ger ljuset lägenheten helt olika intryck. Kvällstimmarna är gyllene.
Det är nio år sedan Lisa och Sulle bytte till sig lägenheten med fyra rum på 123 kvadratmeter. Då var alla rum målade i mörka färger, terrakotta, blått och orange, och alla persienner var nerdragna, men Lisa och Sulle såg potentialen så fort de steg in.
– Vi tittade på varandra och var noga med att inte verka för ivriga. Vi tyckte att det var underbart att alla detaljer var kvar, som välbevarad stuckatur och vackra dörrkarmar med återskapad originalfärg, berättar Lisa.
Ovanpå den vackra grunden har Lisa och Sulle lagt till fantastiska möbler placerade med sinne för detaljer. Passionen för hemmet och fingertoppskänslan är gemensam, även om ingen av dem har inredning som yrke. Lisa är sjuksköterska, Sulle arbetar på tryckeri och som simlärare, samtidigt som han läser vvs.
[socializer-facebooklikeshare]
– Lisa är duktig på att se helheten, säger Sulle. Hon ser direkt framför sig hur det ska se ut, hon berättar och målar upp bilden för mig.
Intresset för inredning har alltid funnits för Lisa, som växt upp med föräldrar som älskar loppis och spenderade hela somrarna i Stockholms skärgård.
– Mamma och pappa var riktiga loppisrävar. Jag hängde alltid med och hade fria händer i mitt rum, berättar Lisa.
De går ofta på loppis men har även ärvt en del möbler, sålt dem på auktion och köpt något annat.
– Det blir ett kretslopp som vi gillar. Inget slit och släng. Eller som när vi skulle ut på stan en dag och fick syn på ananas- lamporna som stod på ett loppisbord precis utanför porten här. Hundra kronor styck, vilket kap! berättar Lisa.
Allt som köps används, inget sparas till fint. Den lila sammetssoffan Togo av Michel Ducaroy var till exempel favoritplats för familjens hund, där fick han alltid ligga. Och maten åt han på Stig Lindbergs Berså-porslin!
– Vi vill tycka om allt det vi omger oss med, ända ner på teskedsnivå, förklarar Lisa. En diskho full av disk du tycker är tjusig är helt klart en trevligare disk.
Det har hänt flera gånger att Lisa och Sulle blivit så förtjusta i en speciell möbel att de blivit vän med den som sålt och fått en långlivad relation på köpet. Som de stora skåpen som numera står i sovrummet. Det var kärlek vid första ögonkastet, men det tog ett helt år av drömmande, sparande och övertalning innan de fick köpa dem.
– Alla saker måste ha en historia. Det är det viktiga. Vi söker inte efter en röd tråd. Vi blir förälskade i saker, bär hem dem och så blir de kvar, förklarar Lisa och Sulle.
Somligt var ibland tänkt till något helt annat. Som de stora krukorna, de skulle till kolonin, men ställdes i salen så länge, på vägen så att säga, och där har de blivit kvar för de passade så bra.
Mycket i hemmet kommer också från gemensamma resor. Nio gånger har de varit i Indien tillsammans, och oräkneliga gånger i Paris. Att göra saker ihop och att ha projekt på gång, allt från inredning till resor, är det som driver dem. Lisa drar igång, Sulle slutför.
– Sulle går kanske inte runt och drömmer om mjuka puffiga italienska vintagesoffor som jag gör. Men vi älskar båda projekt och när det väl gäller så är vi alltid helt eniga, avslutar Lisa.
