Svenskt mode 2000–2015 – missa inte årets stora modeuställning!

På fredag (23 maj) slås portarna upp till årets stora svenska modeutställning: Svenskt mode 2000–2015. Och det är en sällan skådad modevisning som besökarna kommer att få se. ELLEs Cia Jansson är gästande kurator för utställningen och den som har rotat i arkiven och skapat utställningen där svenskt mode, kreativa designer och nutidsstil visas. Till hjälp har hon haft en urvalsjury bestående av Susanna Strömquist, Susanne Ljung, Daniel Björk, Agnes Grefberg Braunerhielm och Michael Elmenbeck.

Utställningen är ett måste att besöka när den visas på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm i sommar. Vi bad Susanna Strömquist att be Cia berätta mer.

av SUSANNA STRÖMQUIST foto: EMMA SVENSSON, IDA BORG m fl

Sekunden efter att jag tackat ja fick jag ansvarssvindel! Är det ens möjligt att spegla en så bred och brokig skara modeskapare i en utställning?

När ELLEs kreativa chef Cia Jansson fick frågan om att kurera en utställning om svenskt samtidsmode på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm svarade hon spontant ”JA!” – och bestämde sig för att gå grundligt till väga. Gräva djupt i arkiven. Resultatet blev utställningen Svenskt mode: 2000–2015. Susanna Strömquist, en av fyra modejournalister i utställningens urvals­jury, lyckades fånga Cia Jansson för ett förhandssnack – mellan arkivpanik, modeplåtningar och nyckelplaggs-jakt.

Motsvarar arkivfynden förväntningarna?

– Jag hade en ganska klar bild av hur svenskt mode sett ut genom åren. Men efter att ha gått igenom tidningar, visningsfoton och plagg från de senaste 15 åren kan jag konstatera att minnesbilden bara delvis stämmer. Svenskt mode har så många fler uttryck än denim, funktion och komfort … Det är allt annat än basic!

Cia har följt framväxten av dagens modescen sedan början av 90-talet och älskar svensk design. En urvalsjury sattes ihop. Tillsammans med Cia och utställningens initiativtagare Michael Elmenbeck identifierades de mest minnesvärda ögonblicken i svenskt mode. Det föll sig naturligt att fokusera på perioden 2000–2015.

– Under 2000-talet blev svenskt mode ett begrepp att räkna med, även internationellt. Den kreativa explosionen under den här tiden lockade inte bara svensk press till modeveckan. Massor av utländska modetidningar kom till Stockholm! säger Cia Jansson.

Varför fick kreativiteten fart just runt millennieskiftet?

– Det fanns framgångsrika förebilder, som Anna Holtblad, Johan Lindeberg och Filippa Kihlborg. Klimatet blev gynnsammare och svenskt mode gick från varumärkesfokuserat till mer designorienterat, alla som vågade gå steget längre när det gällde form och design. Modeveckans betydelse får inte heller underskattas. Med catwalken på Berns fick kreatörsmodet en scen. Modeskaparna tog i och började göra showpieces för att väcka uppmärksamhet. Den digitala utvecklingen gjorde att informationen spreds snabbt och globalt. Kändisar bjöds in och Stockholms modevecka började likna Paris …

Cia intervjuade modeskapare, gick igenom look-books och arkiv, skapade moodboards och redigerade lite på samma sätt som när man gör en tidning. Känslan i utställningen bygger på ett modetidningstänk, med klungor av plagg som berättar om tidens modebild. Hon konstaterar att svenskt designermode har en oväntat stor bredd och variation. Samtidigt har mycket av det som brukar ses som typiskt svenskt också bekräftats.

– Svart har dominerat, denim är en av grundbultarna och trikå ett favoritmaterial. Vi gillar komfort och könsneutral design – en look som speglar det demokratiska och jämställda i samhället. Dessutom – åtta månader om året är det mörkt och ruggigt här. Vi behöver praktiska kläder. Men looken har också en cool touch som brukar uppmärksammas utomlands.

Du klär dig gärna själv i svenskdesignat?

– Jag får ofta komplimanger under visningsveckorna i Paris och Milano – särskilt från kolleger på andra ELLE-titlar. Det handlar delvis om styling, men också om att modeskaparna här i Sverige vågar driva en stark silhuett, utan att ge avkall på funktionen.

Största skillnaden mellan att göra en modeplåtning och att kurera en modeutställning?

– Tillgången på plagg! Jag har letat på museer, hos privatpersoner och i modeskaparnas egna arkiv. Det har varit svårare än jag kunde föreställa mig.

Designerna själva har inte varit särskilt sparsamma. Många har sett provplaggen som ett kapital och sålt dem allteftersom. Kanske värderade modeskaparna inte heller sig själva så högt i början av karriären.

– Ann-Sofie Back är ett lysande undantag, hon har ett fantastiskt arkiv. Svenskt mode handlar dessutom generellt om en typ av design som inte har sparats av kunderna – bärbara och relativt tidlösa plagg som älskas, används och i många fall nöts ut.

Finns det en större medvetenhet om plaggens värde som kulturföremål i dag?

– Absolut. Den stora skillnaden började märkas runt mitten av 00-talet när experimentella hantverksdesigner som Helena Hörstedt och Sandra Backlund slog igenom. Deras kreationer är så uppenbart värdefulla, efter hundratals timmars handarbete. Dagens stjärnskott sparar sina viktigaste alster på ett helt annat sätt än millennieskiftets nykomlingar. Museerna har också fått en något större förståelse för modets kulturhistoriska betydelse. Under arbetet med den här utställningen har vi stött på ett par tre andra kommande museiutställningar om svenskt mode.

Vilka var de starkast lysande stjärnorna under den aktuella perioden?

– Superindividualister som Helena Hörstedt, Sandra Backlund, V ave shoe repairs Astrid Olsson och Bea Szenfeld. Banbrytare som Ann-Sofie Back, trendsättare som Acne, profiler som Örjan Andersson … och många fler. Vi har tittat brett och inkluderat namn som bidragit till den kreativa boomen. Självklart finns här etablerade varumärken som Whyred, Hope, Rodebjer, Carin Wester, Dagmar, Tiger och AltewaiSaome. Men också ett antal som gått i graven, som gjorde skillnad när det begav sig, som Blank, Nakkna och Burfitt. Vi gör också ett nedslag hos morgondagens stjärnor.

Det är erkänt svårt att göra modeutställningar. Kreationer som dansade fram på catwalken framstår som livlösa på museum. Hur har du tänkt när det gäller upplevelsen?

– Det har varit en utmaning! Vissa kreationer fungerar bättre än andra på docka … Men vi har också tagit hjälp av de vassaste i branschen, som producenten Peter Andersson, som jobbar med ELLE-galan, och set designern och ELLE-bloggaren Johan Svenson.En fördel är att vi är på Sven-Harrys konstmuseum, en byggnad som känns modern och levande, med stora, härliga dagsljusfönster – så att vi kan visa alla dessa fantastiska kreationer i det nordiska ljus de är skapade för!

Svenskt mode visas på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm 23 maj–31 augusti.

 Michael Elmenbeck och Cia Jansson på Sven-Harrys terrass.

Cia Jansson tillsammans med ELLEs Henrika Bonn.