Så gick knytblusen från trist och gammaldags – till att bli en symbol för kvinnokamp

4 gånger Sara Danius gjort skillnad för kvinnor

Sara Danius har lämnat oss, men minnet av henne kommer alltid finnas kvar. Nedan kan du läsa en artikel om hur Sara Danius gjorde knytblusen till en symbol för kvinnokamp:

* * *

12 april 2018. Sara Danius lämnar Börshuset i Stockholm. Hon är inte längre Svenska Akademiens ständige sekreterare. På sig har hon en knytblus, plagget som blivit synonymt med just henne.

Journalisten Camilla Wagner, vd för Klara K, följer rapporteringen. Som en kommentar till händelseförloppet twittrar hon hur hon planerar att, fredagen den 13 april, hylla Sara Danius genom att bära knyblus.

Imorgon, fredag 13 april, har vi alla #knytblus. #teamdanius #inteminakademi
— Camilla Wagner (@CamillaWagner) 2018 cuoŋománnu 12

– Det började med att jag skrev på Facebook att jag ville sätta mig utanför Börshuset och hungerstrejka. En väninna svarade att hon ville följa med och att hon tänkte ta på sig knytblus. Då kände jag i hela kroppen att det var den bästa hyllningen vi kunde göra. Sara Danius är ju en stilikon och hennes knytblusar legendariska. Att ha en knytblus eller vira en scarf runt halsen kan alla göra. Det blir en tyst men kraftfull demonstration, berättar Camilla Wagner för ELLE.

Sara Danius om knytblusen

#knytblus är i dag, i skrivande stund, en av de hashtags som är absolut populärast på sociala medier, den trendar, som det heter. Både på Twitter, på Facebook och på Instagram använder sig tiotusentals människor av hashtagen för att markera sitt stöd för Sara Danius.

Annons

– Det visar verkligen den positiva kraften som finns i sociala medier. När jag lade ut det i går kväll satt jag på galan för Årets Dagstidning och visade mina bordsgrannar. Visste då att de tyckte att det var en bra idé och var nöjd bara där. I dag har jag mött kvinnor på stan eller på bussen och vi har nickat åt varandra i samförstånd. Vi förenas i solidaritet och det känns mäktigt, säger Camilla Wagner.

Sara Danius eget intresse för knytblusen, som plagg, började, enligt henne själv, som ”en kul grej”.

– Jag hittade en knytblus hos Anna Holtblad och kände att det skulle vara roligt att skoja till det lite och klä mig i knytblus, pennkjol och högklackat. Lite grann à la Margaret Thatcher – fast på kul. Alla andra hade jeans och t-shirt. Studenterna tyckte att det var roligt och jag fortsatte sedan att köpa en ny knytblus varje säsong, har Sara berättat för ELLE.

Att Maragret Thatcher använde just knytblusen så flitigt är knappast någon slump. När hon var politisk ledare i Storbritannien var blusen med knyt i halsen hetare än någonsin.

– Knytblusen har funnits i många former genom åren, men fick sitt stora genomslag som modetrend under slutet av 70- början av 80-talet, berättar Philip Warkander, doktor i modevetenskap.

Annons

Han fortsätter:

– Anledningen var att allt fler kvinnor i västvärlden började arbeta inom tjänstemannasektorn och därför behövde kläder som kunde passa in i den tidens kontorslandskap. Knytblusen var ett sätt att fortsätta se feminin men samtidigt också professionell ut. Notera att kvinnlighet och professionalitet alltså sågs som en motsättning! Av den här anledningen har också knytblusen ofta förlöjligats, den har setts som ett märkligt och nästan orimligt plagg.

Philip Warkander poängterar hur Sara Danius verkligen gjort plagget till sitt signum.

– Hon har använt knytblusen på ett väldigt medvetet sätt, vilket i samtidens Sverige gett den en ny laddning.

ELLE har talat med Barbro Hedvall, journalist, samhällsdebattör och medförfattare till boken Stil och politik – om politiskt klädmode om Sara Danius stil – och modeintresse.

– Det intressanta, och anmärkningsvärda, med Sara Danius är ju att hon hör till den intellektuella världen, den akademiska världen, där det yttre ofta har ett negativt värde. Det har varit, och är, negativt att tänka på sitt yttre, att lägga stor vikt vid kläder och stil. Det har ju gått ett tag sedan jag var student och tog examen men OM det har hänt något med den akademiska världen, rent stilmässigt, sedan dess så har det snarast varit åt det sämre. Den akademiska världen i dag är sjavigare än någonsin!

Babro Hedvall fortsätter:

– Och vilket intryck ger då det? Själva kanske de tänker att ”jag är en så viktig tänkare och det ska synas också i mitt yttre, alltså är jag lumpigt och tråkigt klädd”. Här har Sara Danius givit ett nytt innehåll åt den intellektuella världen. Hon har visat att man kan vara en framstående, intellektuell person, och dessutom intressera sig för formgivning och kläder och vad kläder faktiskt betyder. Det är SÅ roligt.

Annons

Vad tänker du kring #knytblus och att så många, både kvinnor och män, bär plagget i dag?

– För det första är det ett glädjande bevis på att Sara Danius har lyckats förmedla att hon både har ett intellektuellt innehåll av ett lysande slag och att hon också har en stark känsla för stilen påverkan på omgivningen. Hon har otroligt mycket estetisk känsla och också känsla för att man kan berätta något med kläder och stil.

Är #knytblus ett exempel på hur stil och politik hänger samman?

– Ja absolut! De som tar på sig en knytblus i dag tar ställning för att kvinnor ska betyda något i det offentliga rummet. Och att övergrepp mot, och nonchalans av, kvinnor inte är acceptabelt!

Babro Hedvall menar att knytblusen har fått upprättelse.

– Det är så otroligt roligt att ett så ”gammalt” plagg som knytblusen, som ju ofta setts på med förakt, har fått en så värdig framtoning. Knytblusen står numera för både snille och smak.

Annons

Också Philp Warkander noterar att knytblusen är ett plagg i förändring.

– En parentes i sammanhanget är att knytblusen också nått herrmodet, om än i mindre omfattning. När Hedi Slimane omtolkade manssiluetten för Dior Homme under tidigt 2000-tal inkluderade han sin tolkning av knytblusen för män, vilket han sedan återkommit till under sin tid på Saint Laurent, där han också arbetat för en mjukare och mer feminint hållen idé om maskulinitet.