Akneaktivisten Sofia Grahn om aknepositivism
Kanske har du lagt märke till att något har ändrats i ditt insta- flöde? Efter nästan ett decennium av polerad perfektion och orealistiska ideal – från persikorumpan till den porfria glashuden – så har sociala medier blivit ett verktyg för en ny generation aktivister som spränger gamla normer kring hur hud porträtteras. Även om Instagram fortfarande till stor del är en oändlig parad av #skingoals och retuscherade reklambilder, så tas allt mer utrymme upp av vackra bilder där finnar, porer, rodnader, akneärr och andra hudtillstånd normaliseras. Det sker i sammanhang som står i bjärt kontrast till de miserabla före-bilder som länge varit den enda representationen för så kallad “problemhud” (ett uttryck som sannolikt snart förpassas till historieböckerna tillsammans med värdeord som “oren”, “dålig”, “bra” eller “normal” hud).
Ibland är bilderna okommenterade, ibland kommer de med en text som påminner följaren om att hen varken är ensam eller ska värdera sig själv utifrån sin hud, oavsett i vilket tillstånd den befinner sig (till och med Justin Bieber visade under pandemikarantänen upp sin akne, och konstaterade att “finnar är inne”). Istället för att se på huden som ett projekt som ständigt måste förändras eller förbättras, så vill den hud- och aknepositiva rörelsen i grunden förändra hur vi betraktar och värderar hud. Kan vi acceptera och kanske till och med älska vår hud, istället för att begränsas och må dåligt av snäva ideal?
Många menar att den hudpositiva rörelsen – som oftast fokuserar på akne, världens vanligaste hudsjukdom – startade 2015, när den brittiska bloggaren Em Ford postade filmen You look disgusting på Youtube. Filmen visade Ems osminkade ansikte, med synlig akne, omgivet av några av de tusentals kommentarer som hon dagligen fick på sociala medier om hur ful, äcklig och smutsig hon är (spoiler alert: akne har ingenting med renlighet att göra, förutom att överdriven rengöring tvärtom kan försvaga barriären och förvärra akne). På bara några veckor hade filmen setts över 10 000 gånger.
Sofia Grahn, 26 år, driver i dag Sveriges största aknepositiva Instagram-konto @isofiagrahn. Men långt innan hon dagligen delade bilder av sitt ansikte inför tiotusentals personer och uppmärksammades av flera internationella livsstilsmagasin, började resan med en nedstämd tjej som skulle börja behandling med aknemedicinen Isotretinoin (ett A-vitaminderivat inom gruppen retinoider mot svår akne, tidigare känd som Roaccutan).
– Jag är ganska säker på att jag hade en depression. Jag hade mycket ångest och isolerade mig socialt eftersom jag hade så mycket akne och skam kopplat till den, säger Sofia Grahn.
Hon sökte bland hashtags på Instagram, och hittade det aknepositiva communityt. Hon såg folk som visade bilder på sin hud på ett sätt som hon aldrig hade sett innan, och fann ett emotionellt stöd som var svårt att få i verkligen livet.
– Mina nära och kära lyssnade ju såklart på mig och försökte förstå, men ibland så vill man ju bara prata med någon som har gått igenom samma sak.
”Jag var rädd för elaka kommentarer”
Tanken med kontot, som först hette @isotretinoinwiths, var att dokumentera sin resa med läkemedlet och få kontakt med andra att dela upplevelsen med. Steget till att fotografera den nakna huden var stort, och att posta på Instagram beskriver hon som ”jätteläskigt”.
– Jag hade hjärtat i halsgropen, nästan så att jag fick räkna till tre och bara trycka på publicera. Bara att ta bilder på min hud utan smink var väldigt främmande. Jag hade tidigare spenderat väldigt mycket tid på att dölja min akne under smink, lägga mitt hår på ett visst sätt och ibland redigera bort textur och akne. Jag var rädd för reaktionerna och att någon skulle kommentera elakt. Man är så sårbar i den situationen. Akne tar ju på självbilden, det blir att man konstant gömmer sig.
Över 90 procent av unga människor drabbas vid någon tidpunkt av akne, från enstaka hormonella finnar till svår akne som begränsar det vardagliga livet. Ändå är akne mer tabubelagt än något annat hudtillstånd och kopplingen till psykisk ohälsa – som depression, social exkludering och dålig självbild – är väl dokumenterad. En undersökning som Lloyds Apotek gjorde för några år sedan visade att över hälften av de tillfrågade hade upplevt sämre självförtroende på grund av akne. Nästan tjugo procent hade undvikit att vara med på foto – något som Sofia har erfarenhet av – och över en tiondel hade stannat hemma från skolan på grund av akne.
– Vi lever ju i ett samhälle där vårt värde ofta baseras på att vi ska passa in på något sätt, säger hon. Skönhetsidealen spelar en väldigt stor roll i hur man värderar sig själv, särskilt för kvinnor.
När Sofia började se personer som hon kunde identifiera sig med i flödet kunde hon börja bygga upp en självkänsla och ensamhetskänslan minskade. På sitt eget konto försöker hon ha en neutral eller positiv hållning till hur hon porträtterar sig själv genom sina bilder och pratar om akne. Många av hennes följare skriver att det betyder mycket kunna spegla sig själv i en person i ett icke-negativt sammanhang.
– Jag får höra att det är frigörande att man kan släppa känslan att man måste vara i en konstant förändringsprocess. I stället kan man hitta acceptans och självkänsla där man är. Man behöver inte ständigt jobba mot ett mål som kan vara väldigt långt bort, som att få en hud som är fri från finnar. Genom att spegla sig själv i mina bilder kan man få hjälp att ändra narrativet om sig själv. Kan man se att jag, eller någon annan inom den aknepositiva rörelsen, är vacker, fin eller stark så kanske man kan applicera det på sig själv också.
”Hon utmanar bilden av skönhet”
Sociala medier är som bekant annars ett minfält av triggers för självtvivel och jämförelse. The Body Shop gjorde nyligen en rapport om självkärlek i olika delar av världen. Av de 22 000 kvinnor som svarade så uppgav en av två kvinnor att hon känner mer självtvivel än självkärlek. Sverige kom på en sjundeplats över lägst självkärlek – endast 51,9 procent av oss känner mer kärlek än tvivel till oss själva. Influencers och stora profiler på sociala medier är de människor som påverkar vårt självförtroende mest negativt. Självkärleken ökar med åldern – lägst självkärlek känner Generation Z. Samtidigt ger sociala medier också en möjlighet att dela sina upplevelser med andra, känna tillhörighet och hitta nya förebilder att identifiera sig med. Valentina Mazzaglia driver Facebook-gruppen och instakontot Acnegruppen.
– Aknepositiva konton på Instagram fyller en viktig funktion i att synliggöra riktig hud med akne och tala om den i positiva ordalag. Aknepositivismen har också bidragit till att skapa en fin gemenskap världen över mellan folk med akne, säger Valentina.
Hon lyfter vikten av aknepositiva influencers.
– Sofia utmanar en konventionell bild av skönhet – hon är skitsnygg och visar upp sin akne och sina akneärr. Sådant betyder jättemycket för communityt. Utöver fantastiska bilder delar hon även med sig av sina tankar och erfarenheter av akne.
Valentina fick själv akne i tonåren.
– För mig har det viktigaste varit att försöka nå någon form av acceptans kring huden och sluta fred med den. Jag har haft akne sedan 13-årsåldern och kommer förmodligen alltid att ha finnar, vilket i dag känns helt okej. Betyder det att jag slutat behandla huden? Nej. Men jag lägger inte längre någon värdering i hudens dagsform eller försöker uppnå något orealistiskt ideal.
Aknepositivism handlar inte heller bara om att hylla hud med akne utan om att normalisera och bryta olika negativa föreställningar som människor har om akne. Det är helt okej att känna att man inte älskar sin hud.
Akne är också en smärtsam sjukdom. Sofia minns hur det kändes som att gå runt med känslan av ett öppet sår i ansiktet när det var som värst.
– Det var svårt att sova och svårt att öppna ansiktet. Helt plötsligt så kunde något börja blöda när jag skulle äta. Jag skulle aldrig förenkla akne genom att säga ”ja, men bara acceptera det”. Det gör ont fysiskt och psykiskt. Är man så pass lågt nere så ska man absolut ta den hjälp som finns, säger Sofia, som i dag avslutat sin behandling med Isotretinoin.
”folk längtar efter ofiltrerade bilder”
Hur ser då framtiden ut för aknepositivismen? I skrivande stund är antalet hashtags för #acnepositivity 221 000 – att jämföra med 1 400 000 inlägg taggade #skingoals – men växer stadigt i takt med att fler vågar ta steget. Både Sofia och Valentina belyser vikten av att se akne även i traditionella mediakanaler och publika sammanhang.
– I till exempel tonårsfilmer vore det väl jätterimligt att en person med akne är med, säger Sofia.
Även om reklam- och skönhetskampanjer blir allt mer inkluderande så är det också viktigt hur modeller med akne porträtteras, påpekar hon. Istället för allvarliga före-bilder så har det en positiv inverkan att se en modell med akne eller ärr le och vara glad.
– Jag tror överlag att folk är trötta på de gravt retuscherade bilderna vi sett på Instagram de senaste åren och längtar efter ofiltrerade bilder där porer och hudens textur faktiskt syns, säger Valentina.
– Det känns så mycket mer rimligt att faktiskt visa hur en concealer som ämnar att täcka täcker en riktig finne.
Text: Maria Ahlgren Foto: Sofia Grahn, Magnus Norlen
