Fyra röster inom HBTQIA+: "Lev din sanning på så många sätt det är möjligt"

Tiden är ständigt närvarande i våra liv, och den påverkar oss alla olika – men för HBTQIA+-personer kan tiden ofta ses och kännas mer komplext där samhällets normer sätter ut milstolpar som kan ge en känsla av brådska och tidsbrist. I Zalandos kampanj ”Their Time” har fyra röster inom HBTQIA+ fått dela sina tankar och funderingar kring hur tiden påverkat deras liv – ELLE fick en exklusiv pratstund med dem.

Nella Ngingo, modell, fotograf och aktivist:

”Jag har vunnit tid genom att omfamna mig själv”

Nella Ngingo (@nellaroz), ursprungligen från Burundi, bor i Amsterdam. Genom modellyrket når hon en stor publik och inspirerar andra kvinnor. Utöver modellkarriären jobbar hon för HBTQIA+-rättigheter, utgår från sina egna erfarenheter och utmanar stereotyper.

Du har överkommit stora utmaningar i livet, från att ha flytt från folkmord i ditt hemland till att navigera sexualitet och identitet i ett nytt land. Hur har det påverkat dig?
– Jag har fått en enorm motståndskraft och empati på grund av dessa upplevelser. Jag går stolt genom livet, finner glädje i små saker och är äntligen i en position där jag kan ge tillbaka till mitt land. 2022 startade jag Kalibu Community som jobbar för kvinnor, och specifikt flickor, i Burundi.

Varför är det viktigt för dig att dela din berättelse med andra i HBTQIA+-communityt?

– Det kan hjälpa de som kämpar med sin identitet att känna sig sedda och förstådda. Representation är så viktigt och i vår tid ska ingen behöva känna sig ensam i någon upplevelse.

Upplever du att du har vunnit eller förlorat tid som queer kvinna när det kommer till viktiga milstolpar och händelser i livet?

– Först att jag förlorade tid på grund av samhällets påtryckningar och mina inre strider. Men att leva i nuet och förstå vem jag är ger nu min tid mer värde. Det känns som att jag har vunnit tid genom att omfamna mig själv.

Du jobbar nu bland annat som modell, vad är det bästa med det?

– Möjligheten att kunna inspirera, speciellt afrikanska flickor som jag själv. Det är tillfredsställande att vara en förebild. Som modell får jag möjlighet att visa upp min kreativitet och individualitet. Det är ett sätt att utmana stereotyper och visa att skönhet är mångsidig och inkluderande.

Damsel Elysium, kompositör och bildkonstnär

”Lev din sanning på så många sätt det är möjligt”

Artisten Damsel Elysium kände sig inte alltid hemma när hen växte upp, men har med tiden hittat sin plats. Hen finner styrka i att vara udda, vilket även är källan till hens kreativitet. Numera finns det oändligt med tid att utforska nyanser av sig själv och världen omkring.

För kompositören och bildkonstnären Damsel Elysium handlade det aldrig om att ”komma ut” och hen har heller inga planer på att göra det.
– Jag är bara här och existerar och det räcker. Självklart finns en rädsla i vardagen för hur man kommer att bli behandlad men jag känner mer den associationen med att jag är svart och neurodivergent snarare än queer.

Som experimentell ljud- och bildkonstnär samt kompositör är musiken ständigt närvarande i Damsel Elysiums liv.
– Musik och ljud är för mig ett bevis på att naturen är flytande och det har gjort att jag fått kontakt med ett djupare jag. Jag känner mig mest queer när jag dansar, vilket är när du förkroppsligar ljud och rum. Det är ett sätt att uttrycka sig själv och jag är djupt tacksam för att jag får möjlighet att dela det med andra.

Till de som är i en tid där de inte kan visa hela sitt jag, oavsett om det är för att de inte vågar eller inte kan, säger hen:
– Lev din sanning på så många sätt det är möjligt. Det är något vi kommer lära oss under hela livet och det är det vackra med det. Det är ingen stress att hitta ett svar och det finns alltid något att upptäcka.

Peter Tatchell, HBTQIA+-aktivist:

”Homofobi ska bli något som framtida generationer läser om i historieböckerna”

Peter Tatchell har kämpat för HBTQIA+-rättigheter sedan han själv insåg att han var gay som 17-åring. Se mer om Peter Tatchell och hans viktiga arbete i dokumentären ”Hating Peter Tatchell”.

Peter Tatchell är den legendariske människorättsaktivisten som vigt sitt liv åt homosexuellas rättigheter världen över.
– Min första kärlek var konst och design men när jag insåg att jag var gay och såg hur HBTQIA+-personer i Storbritannien och resten av världen behandlades ville jag hjälpa till att stoppa det. Jag började när jag var 17, år 1969. Jag var bra på att skapa förändring, så under de senaste 41 åren har det varit mitt heltidsuppdrag.

Peter Tatchell ligger bakom över 3 000 olika protester, som har fått stort utrymme i media, vilket har bidragit till större publikmedvetenhet om homo-, bi och transfobi, diskriminering och hat.
– Det har gått framåt för HBTQIA+-personer de senaste 50 åren. Många anti-HBTQIA+-lagar har upphävts och den allmänna acceptansen har ökat kraftigt. I västvärlden har många HBTQIA+-personer ledande befattningar inom politik, näringsliv, sport och underhållning. Det var otänkbart för 50 år sedan.

Trots de stora framstegen blåser högervindar sig starkare runt om i världen vilket ökar risken för att det Peter kämpat för ska behöva ta steg tillbaka.
– Det finns en motreaktion mot HBTQIA+ i 20–30 länder, som Ryssland och Uganda – till och med USA och Storbritannien. Det är skrämmande, men det är fortfarande en liten minoritet av världens 195 länder. Jag är självsäker när det kommer till att vi kan besegra motreaktionerna till slut.

Frigörelsen för HBTQIA+ är en global, ostoppbar trend. HBTQIA+-rörelsen uppstod som en försvarsmekanism mot förtryck. I framtiden hoppas Peter Tatchell att den inte kommer behövas.
– Jag strävar efter en värld där homo-, bi- och trans- och intersexfobi är något som framtida generationer kommer att läsa om i historieböckerna. När förtrycket upphör, vilket det kommer att göra på lång sikt, kommer vi då fortfarande att behöva identiteter som HBTQIA+, hetero och CIS? Mitt ultimata mål är att göra hela rörelsen och Pride överflödiga.

Lola von der Gracht, konstnär, skribent och artist

”Att dölja vissa aspekter av dig själv kan vara enda sättet att överleva”

Lola von der Gracht utforskar känslighet, identitet, kön och gemenskap genom sin konst som omfattar bland annat poesi, musik, framträdanden och fotografi – allt i syfte att upptäcka gemenskap, identitet och mening.

Hur har din resa mot att omfamna ditt sanna jag som transkvinna varit?

– Du behöver mycket mod för att ge dig ut på den resan. Eller att stanna på den med öppna ögon. För jag tror inte att det är ett val, om du verkligen lyssnar till ditt hjärta. Du behöver mycket självkärlek, mindfulness och bra vänner. Det är utmanande men jag gillar utmaningar då jag vill växa och lära. Jag vet inte längre om det här är ett val eller om det bara är hur mitt liv är.

Vad är dina tankar kring vikten att ta tid på sig under resan att navigera i identitet och sexualitet?

– För många handlar det mer om säkerhet och privilegier. Om du bor i ett land där det är förbjudet att vara icke-binär eller transsexuell är du väldigt begränsad i att kunna uttrycka vem du är. Till och med här i Tyskland, där vi har lite bättre lagar, är det svårt. Så du måste göra det i din egen takt. Att dölja vissa aspekter av dig själv kan vara enda sättet att överleva.

Vilken roll har konsten haft i ditt liv?

– Det har alltid varit ett ankare som jag kan hålla mig fast vid. En plats som jag har skapat för mig själv där jag kan andas, observera, samla och reflektera. När du skapar en sådan plats kan ingen ta den ifrån dig.

Hur upplever du tid när du gör någonting du älskar, som att måla eller stå på scenen?

– På scenen går tiden alldeles för fort! Så jag njuter verkligen av repetitionerna och att skapa låtarna, för då är det magiskt och intimt med mitt band. När jag ritar är det tvärtom. Tiden går väldigt långsamt och det lugnar ner mig.

På vilket sätt har stil varit en del av resan att hitta dig själv?

– Jag älskar att klä upp mig för speciella tillfällen och experimentera med färger och klä mig förföriskt. Men drivkraften, önskan att klä sig på ett visst sätt, kommer alltid inifrån. En önskan att bli sedd och att få glänsa.

Vad är femininitet för dig?

– För mig handlar det inte om kroppen, smink eller långt hår. Det handlar om den själv vi föds med och som är kopplad till det gudomliga och allt i naturen, som ett nätverk. Genom det nätverket är jag skyddad.