60-talsvillan i Julita är en plats där Pinterest-drömmar blivit verklighet
Om något är ”esteriörigt”, hur är det då? Det är lekfullt, färgglatt och utan rädsla. Detta enligt ägaren och grundaren Henrik Ekberg, som driver inredningsföretaget Esteriör shop, studio och cafériör tillsammans med Zandra Lidén på Åsögatan i Stockholm.
Hur hamnar en skidåkande dalmas, uppvuxen i Grövelsjön norr om Idre, på Södermalm med egen inredningsverksamhet? Det stavas driv.
– Mitt intresse för färg och form går tillbaka till barndomen. Egentligen var det mode jag ville hålla på med. Men så började jag gilla möbler mer och mer, med en önskan att skapa något nytt.
Henrik kom till Stockholm direkt från gymnasiet i Falun. Sommarjobb på Brandstationen kallade.
– Jag blev kvar på mitt sommarjobb i sex år. 2016 ville jag pröva mina vingar och gjorde en affärsplan tillsammans med Zandra. För åtta år sedan var den förhärskande estetiken många nyanser av greige, beige och vitt. Det tilltalade inte oss. Vi saknade vintage, färger, växter, liv och rörelse. Så föddes vårt Esteriör-universum.
Man gör inredningar, ett av de första uppdragen var en nattklubb vid Hornstull, stajlar hem, driver butik och webbshop och numera också ett café.
Henrik bor med sin flickvän Alice i lägenhet på Söder, men har ett hus i trakten av Julita i Sörmland. Hans pandemi-projekt. Då för fyra år sedan ägnade han en del tid åt stugsurfande på Hemnet. Han hade smalnat av sitt sökande, max två timmar från Stockholm, huset skulle ligga avskilt, gärna från 60- eller 70-talen, ha platt tak, vatten, avlopp och el skulle finnas indraget. ”Jag brinner inte för stora renoveringar”.
Första gången han kom dit var en regnig, mörk och kall april-dag. Huset ligger sex kilometer från närmaste busshållplats så utan bil är det, om inte strapatsrikt, så till viss del en utmaning.
– Jag gick på en landsväg, sedan en grusväg och till sist en stig. Först hamnade jag fel. Men så öppnade sig en glänta och där var det, mitt hus på en liten kulle. Från 1966, i bra skick, platt tak, veranda och villastandard. Det luktade gott också.
Det finns skog runtom men utsikten blickar ut över öppna fält och man uppfattar inga grannar från Henriks lilla villa. Ett par kilometer bort finns en badplats vid sjön Hjälmaren.
– Jag tycker att huset har många drag av dansk arkitektur, formen, trädäcket med sin öppna spis och de svarta pelarna samt det utdragna taket.
Det är en enplansvilla på 80 kvadratmeter. Henriks vision var att förädla det som fanns, inte förändra för mycket och hålla sig till en rätt strikt budget. I stället för att köpa nytt, låta smarta lösningar och hemmabyggen vara grejen.
För att få bättre flöde för sovrummen satte han upp en ny innervägg. Och sågade upp en cirkelrund öppning i väggen. Köksön är ett hemmabygge, han klädde den med grönt kakel.
Det är mycket trä invändigt. På väggen en klassisk träpanel från 70-talet, trägolv genomgående och vitmenat trätak. Genom entrédörren kommer man direkt in i köket. Men det första man lägger märke till är den öppna spisen.
– Den gör hela rummet men är samtidigt helt galen med sin flirt med en eldstad à la vikingatid. Husets bästa plats är framför brasan. Jag har ställt en soffa framför, helt fel med tanke på feng shui och flöde, men där sitter vi jämnt.
I det stora rummet har Henrik skapat rum i rummet. Kök, matplats, ett hörn med förvaring och vardagsrum. Hans favoritmöbel och käraste ägodel är den finska soffan klädd i läder och canvas, inhandlad på second hand. Matbordet är ett hemmabygge.
– Bordsskivan i ek kommer från ett gammalt kontor, bockarna har jag köpt på Bauhaus. Stolarna till har jag lånat av Zandra, de stod på hennes vind. Min inredning blir en del av ett naturligt kretslopp. Soffbordet har jag byggt av en iläggsskiva jag hade över från butiken som jag placerat på en svart låda.
Henrik är lite av en uppfinnarjocke, han funderar alltid på hur man kan lösa saker.
– Att såga upp ett en och en halvmeter stort hål i en vägg är ju lite galet, men man måste våga testa saker. Här får jag leva ut mina Pinterest-drömmar.
– Resultatet känns esteriörigt. Hela materialpaletten är representerad, mixen av färger, lånat, gammalt och så vidare gör att det blir personligt. Det enda jag köpt nytt är färg (till köket), plywood (till förvaringen) och kakel. Den här sommaren ska jag ge trädgården lite extra kärlek. Det har jag inte hunnit med tidigare.
Fotograf: Patric Johansson Stylist: Myrica Bergqvist