Årets bäst klädda kvinna: Alicia Vikander

Det blir en nykomling som tar över stafettpinnen från förra årets bäst klädda kvinna (Helena Seger).

Årets pristagare är en modeambassadör som går i svenska träskor till viktiga Hollywoodmöten. Säg hej till årets bäst klädda kvinna Alicia Vikander.

Foto Johnny Wohlin

Hur känns det att vara Årets bäst klädda kvinna?

– En ära! Jag är tacksam och glad.

Blir det stressigt att ha titeln hängande över sig varje morgon nu?

– Nej, det är det jag tycker är så skönt med mode. Jag älskar att klä mig i fina kläder och sätta ihop outfits men jag tar det med en klackspark.

Vem tycker du är Årets bäst klädda kvinna?

– Tilda Swinton är en stilikon. Hon är sin stil.

Vad har du på dig?

– Pucci, och skor från Sergio Rossi.

Hur shoppar du?

– Jag äter hellre svindyrt en dag och nudlar resten av veckan. Precis så ser min garderob ut. Jag har satsat på några fina plagg som jag tror kommer hänga kvar i många år.

Guldkornet i din garerob?

– Ett Givenchyarmband. Det lyfter vilken outfit som helst. Och det var så dyrt att jag fick intala mig att det var en present till mig själv eftersom jag just hade fått en bra nyhet.

Favoritdesigner?

– Whyred, Acne och Dagmar. Jag gillar svenskt. Jag hade på mig ett par Hasbeens-träskor när jag skulle träffa chefredaktören på Vanity fair. Min agent sa att jag inte kunde ha det men jag gick på magkänsla och så tyckte alla på redaktionen att det var supercoolt! Jag är stolt över sådant som definierar mitt arv hemifrån.

Ett klassikst filmplagg du skulle vilja äga?

– Jag åt lunch med Keira Knightley, då frågade jag henne hur många som varit spekulanter på den gröna klänningen med slits som hon bar i Försoning. Det visade sig att den fanns i åtta exemplar så då kändes det ju inte så speciellt. Men annars tycker jag att den klänningen är kult.

Vilket är ditt bästa galaminne?

– När jag fick åka till Cannes för första gången förra året och gå på världspremiären av Pirates of the Caribbean. Då bjöd Valentino upp mig till sitt showroom på ett hotell och jag fick ett glas champagne och där hängde alla vackra klänningar. De sa åt mig att strippa och så stod jag där i mina små trosor och höga klackar och så kastade de på mig sju olika Valentinoklänningar. Det var stort. Sedan fick jag gå där på röda mattan i en klänning som jag var livrädd att ha sönder.

Hur håller man det perfekta tacktalet?

– Kort, koncist och ärligt.