Demens kan även drabba unga – så märker du symptomen
I dag finns det ungefär 9 000 personer i Sverige under 65 års ålder som drabbats av någon form av demens. Men att få en demenssjukdom är i dag nästan svårare för den som är ung än för den som är över 65, då vi saknar nationella riktlinjer inom vården för den gruppen.
Caroline Graff är en av landets ledande demensforskare, hon deltar dessutom i ett stort internationellt forskningsinitivativ om hjärnsjukdomar där man jämfört demenskunskaper i flertalet europeiska länder. Där får Sverige underkänt.
– Sverige hade sämst enhetlig information, om var man vänder sig för att få en diagnos, och hur man sedan går vidare, säger Caroline Graff, till Dagens Nyheter.
Kunskaper om att demens kan drabba så unga som 20-30-åringar saknas i den svenska sjukvården.
– Det gör att det ofta blir en kamp, både att få diagnosen och att få hjälp, eftersom det inte finns tillräcklig kompetens inom sjukvården, säger Caroline Graff.
Demens kallas ofta ”de anhörigas sjukdom”, då ett stort ansvar ofta landar på närstående och familj – något som kan tära mycket om det handlar om en person med små barn.
Symptomen på demens varierar, beroende på vilken typ av sjukdom det gäller och vilken del av hjärnan som drabbas. Men generellt sett kan man säga att det handlar om att hjärnceller förtvinar och dör, något som ofta påverkar minne och planeringsförmåga.
Olika former av demens och tillhörande symptom
Alzheimers sjukdom
Alzheimer är den vanligaste av demenssjukdomarna, cirka 60-70 procent av demenssjuka har alzheimers sjukdom. Det tydligaste symptomet är problem med närminnet, som långsamt blir allt sämre. Man kan också få problem med orientering och tisduppfattning, det kan vara svårt för den sjuke att vara ensam, eftersom det kan vara svårt att veta hur länge personen varit borta. Slutligen försämras även kroppsliga funktioner.
Vaskulär demens
I en fjärdedel av fallen när en person drabbas av demens är det vaskulär demens eller blodkärlsdemens. Orsaken är någon sorts störning i hjärnans blodflöde, till exempel en stroke eller blodpropp.
Här varierar symptomen stort beroende på vilken del av hjärnan som skadats. Men vanligt är att minne och planeringsförmåga påverkas, det blir svårt för personen att fortsätta utföra många av sina vardagliga sysslor. Även nedstämdhet eller till och med depression är vanligt.
Frontallobsdemens
Frontallobsdemens, som även kallas frontotemporal eller pannlobsdemens, är den typ av demens som oftast drabbar unga människor, och beror på en skada i främre delen av hjärnan. Den här typen av demens kommer ofta smygandes, och börjar med att personligheten hos den som drabbas sakta förändras. Hen kanske byter klädstil, eller får en helt annan humor.
Om det är pannloben som påverkas först kan det gå ut över koncentrationsförmågan, personens omdöme och impulskontroll. Det kommer framförallt att märkas i sociala sammanhang.
Den här sortens sjukdom är ofta svår att diagnostisera som demens, då de typiska problemen som försämrat minne och problem med inlärning inte är vanliga förrän längre in i förloppet. Istället är det vanligt att sjukdomen förväxlas med depression eller utmattningssyndrom. Andra vanliga symptom är:
- Försämrad initiativförmåga
- Apati
- Rastlöshet
- Plötsliga vredesutbrott
- Dålig på att känna empati
- Problem med abstrakt tänkande och problemlösning
- Överkonsumtion av mat eller alkohol
- Stelt tal
- Försämrad ordförståelse
- Upphackat tal med grammatiska fel
Lewykroppsdemens
Den här typen av demens kan påminna om både Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Några tidiga symptom är ständig trötthet och nedstämdhet, samt problem att orientera sig och lösa problem. Minnesstörningen kommer först senare. Andra saker att vara uppmärksam på är om personen börjar ramla ofta eller få synhallucinationer. Tidigt i sjukdomsförloppet kan även symptom som påminner om Parkinson dyka upp, som stelhet i kroppen, ökad salivproduktion och problem med mimiken.
När ska jag söka vård?
Om du känner dig förvirrad, får svårt att tänka eller har minnesstörningar under mer än en månad bör du kontakta en vårdcentral. Det är viktigt att ta reda på vad besvären beror på eftersom de kan ha orsaker som går att behandla, till exempel depression eller för låg ämnesomsättning.
För att du själv eller närstående ska kunna komma underfund med hur du mår kan du fundera över tre frågor:
- Är mitt minne lika bra som förut så att det dagliga livet fungerar?
- Fungerar min förmåga att lösa problem, tänka, resonera och att planera?
- Har min sinnesstämning och mitt humör förändrats?
Om svaren på någon av dessa frågor tyder på att du inte mår som du brukar, bör du bli undersökt av en läkare och eventuellt få genomgå en demensutredning som visar om du har någon demenssjukdom.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.
Källor: Dagens Nyheter, Demenscentrum, 1177 Vårdguiden, hjärnfonden
Foto: IBL
