Träningsproffsen om drivkraft, inre styrka och utmaningar

Louises och Waldos minnen från hur och när de egentligen träffades första gången går något isär. Men ett är de eniga om – datumet då de faktiskt blev tillsammans. Det var den 15 augusti 2008, Louise var på Stockholmskrogen Riche där Waldo stod som vakt i dörren.

Efter reklamen: TV: Louise Sondlo Zapatas effektiva hemmapass

– Jag hade haft koll på Louise i flera år, men hon gled nog in på krogen rätt ovetandes om min existens, säger Waldo Zapata.

– Näe, vi hade ju presenterats av en gemensam vän och småpratat i dörren flera gånger, säger Louise Sondlo Zapata.

De möttes upp senare den där natten och 13 år och två gemensamma barn (plus Louises 20-åriga dotter) senare är de inte bara gifta, utan även jobbpartners. Sedan 2015 driver Louise och Waldo SPR Athlete factory tillsammans. På deras privata Stockholmsgym specialiserar man sig på kampsport och funktionell träning – i grupp och som personlig träning. Trots en kundkrets med kända namn och modebranschfolk understryker båda bestämt att gymmet är för alla – en devis som också styrks av statistik som visar på en bredd i såväl könsfördelning som åldersspann. Men lokalerna vi ses i påminner mer om ett boutiquehotell med industriell karaktär än ett typiskt gym. Här kan medlemmar signa sig på premiummedlemskap inkluderat eget skåp, privata kläder och även tvätt av de kläderna. Men så finns även enklare medlemskap som, som Louise säger, ”kostar som vilket vanligt gym som helst”.

– Vissa tror att SPR är en exklusiv klubb för coolt folk som har stenhård koll på sin träning. Det stämmer inte. Hit kommer man precis som man är oavsett tidigare träningsvana. Det är vårt jobb att hjälpa dig att få ordning på träningen.

Det där med att få ordning på träningen ska vi återkomma till, men först lite om resan mot det gemensamma företaget. Att Louise skulle lämna en framgångsrik karriär inom PR-branschen för att starta gymverksamhet fanns inte på kartan när hon träffade Waldo. Det hela var ungefär lika osannolikt som att hon skulle träna andra och därtill även tävla i BJJ – en sport som hon knappt visste mer om än att ”det verkade göra ont”.

– Och att det var Waldo som introducerade mig för BJJ kändes faktiskt lite lamt. Jag gillar att upptäcka saker själv och trivs inte jättebra med att ta rygg på andra. Speciellt inte min pojkväns. Men jag testade ett pass och fast det var svårt, knöligt och krångligt kände jag att jag behövde ”koda av det”. Och det håller jag fortfarande på med; kodar och kodar.

Waldo som sysslat med olika typer av kampsporter sedan barnsben – ”det blir det eller fotboll när man är politisk flykting från Sydamerika” – och stått på vinnarpallen i olika konstellationer, hade haft planer på ett eget ställe sedan länge. En plan som blev mer lockande i takt med tilltagande förslitningsskador och en tillvaro där han börjat träna andra i allt högre utsträckning. Så en dag, när en av hans kunder erbjöd sig att gå in som investerare i ett framtida privatgym, bestämde han sig för att köra. Men för att lyckas behövde han bygga ett helhetskoncept och vem var bättre lämpad för det än Louise? Som, med lite tur i oturen, just då var sjukskriven för utbrändhet. Som synes stod stjärnorna rätt – sju år senare finns SPR på två adresser i Stockholm och har i skrivande stund över 700 medlemmar.

– Mina skills kring kampsport, funktionell träning och framför allt hur man lär ut det, i kombination med Louises kunskap om varumärkesbyggande, marknadsföring, hur man bygger community och så vidare är vår unika hybrid och framgångsformel, säger Waldo.

Ett passionsdrivet företag tillsammans med sin livspartner är för många en livsdröm, men såklart kräver även drömmar uppoffringar. För Waldo och Louise är SPR inte enkom ett jobb – snarare en livsstil där termer av 8-17, långa semestrar eller större umgänge utanför jobbet saknas.

– De här åren har inneburit så ofantligt mycket jobb. Krasst kan jag säga att de vänner vi umgås med är de som tränar här. Och de timmar vi inte är här, ägnar vi nästan uteslutande åt barnen och vardagsgrejer. Det här upplägget hade aldrig funkat om inte bägge var lika dedikerade och delaktiga. Hela tillvaron hade varit helt ur balans, säger Waldo.

– Ja, vi hade skilt oss för länge sedan. Det hade inte gått att vara så här uppslukad om ens partner hade jobbat med någonting annat, säger Louise.

Medan Waldo har ägnat sig åt fysisk träning hela livet, bröt Louise upp från en annan karriär i 30-årsåldern. Hur upplevde hon den övergången?

– Trots att jag visste att den hektiska tillvaro jag hade i PR-branschen var ohållbar i längden, var det en smärre kris att byta bana. Jag identifierade mig med min yrkesroll och hade svårt att se mig som en person som ”jobbade med träning”. Vem var jag då liksom?

– Och jag har samma grej fast i förhållande till min kropp. Har man haft konstant värk i kroppen de senaste 20 åren vet man inte hur ”normalt” känns. Jag kan hålla tre pass om dagen fast jag har ryggskott eller om en axel är ur led, säger Waldo.

Nu till det svåra. Som knappt går att undvika under ett längre samtal med Louise och Waldo. Sommaren 2020 diagnostiserades han med en svår form av cancer. Att fråga hur sjukdomen påverkat deras liv känns nästintill tanklöst – såklart har den påverkat allt. Förutom allt det fysiska – kroppsligt beskriver Waldo sig som ”en spillra av minnet av skuggan av legenden som en gång var han” – är hans spontana svar att sjukdomen gjort att han fått bråttom, och ett större fokus.

– Det finns ingen tid att vänta. Jag är still alive och så tänker jag leva även om jag är oerhört trött. Självklart är jag ledsen, men rädd är jag inte. Döden har varit närvarande under hela min uppväxt. I min generation där jag kommer ifrån (Södertälje, reds anm) sitter hälften inne eller ligger i graven. Så jag ältar inte döden, den processen har jag redan gjort.

Louise säger att hon haft svårt att acceptera. Att hon fortfarande lever i en overklighetskänsla där hon dagligen behöver stänga av tanken på sjukdomen för att klara av livet. Tills den åter sköljer över henne som en tsunami.

– Det låter klyschigt men i dag värderar jag bara de små sakerna. Att bocka av någon bucket list över storslagna platser och grejer är jag helt ointresserad av. Jag vill bara att familjen ska få vara tillsammans så mycket som möjligt.

Vi pratar mer om det ogreppbara i att leva med en livshotande sjukdom. Ord som förmildrar finns tyvärr inte riktigt, men för Waldo har värdet av acceptans blivit viktigt.

– Det är vad det är, varken mer eller mindre. Jag brukar tänka på ett citat av författaren PO Enquist som jag tycker är talande: ”En dag ska vi dö. Men alla andra ska vi leva.” Ja, det är vad det är. Och eftersom både Waldo och Louise lever i högsta grad, känns övergången till träningstips faktiskt inte olämplig. Vad är nu deras bästa tips för att komma igång med träningen? Och fortsätta med den?

– Regelbundenhet över en längre tid är nyckeln till att få faktiska resultat. Och det bästa knepet för att hålla i träningen är att gå in för att lära dig något nytt. Oavsett om det gäller klättring eller olympiska lyft. Det är så mycket mer motiverande att lägga upp en plan i en process som bygger på inlärning än att du bara ska träna för sakens skull, säger Waldo.

– Och sänk tröskeln och gå inte ut för hårt. Att plötsligt dra igång med tre 90-minuters bikramyogapass i veckan leder lätt till att man tappar orken, slutar och känner sig misslyckad i stället. Sätt ett träningspass i veckan som du inte tummar på. Och hinner du därtill även köra ett pass till eller några kortare hemma är det bara bonus. All träning är träning. Och all rörelse är bättre än ingen rörelse, säger Louise.

– En superbra grej är att förboka 10 gånger hos en PT när du har råd. Du kommer inte missa en enda gång. Jag lovar, ler Waldo.

Tips för att bli starkare, piggare och mer balanserad

• Sömn och återhämtning. Du som tränar mycket, var inte rädd för vilodagar. De behövs för att få bästa möjliga resultat och för att kroppen ska kunna ladda om och bli ännu starkare.
  
  
• Sätt ett mål och någonting i din aktivitet du kan mäta. Små och mätbara mål är för de allra flesta väldigt belönande. Det kan vara alltifrån hur många av någonting du kan göra när du börjar, till hur många du klarar några veckor in. Någonting som visar att det går framåt. Ibland missar vi framstegen vi faktiskt gör.
  
  
• Egen tid. Stunder här och var (gärna utan skärm!) där du hinner reflektera över din tillvaro och situation. Plocka fram de saker du är tacksam över och sitt med dem några minuter. Eller lista för- och nackdelar med något du känner dig ambivalent inför. Egenstunden passar även bra för några minuters meditation. Släpp taget om allt för ett ögonblick.
  
  

• Hitta en träningspartner. En vän som vill mot samma mål som du och som du kan teama ihop dig med. Då är det svårare att ställa in eller skolka från träningspasset ni planerat. Plus att den ena kan peppa den andra, när motivationen tryter.
  
  
• Var snäll mot dig själv! Vissa dagar blir det inte som man tänkt sig och livet kommer emellan. En promenad kan vara minst lika bra som ett tufft pass. Se det som blir av, i stället för att slå ner på dig själv för det som inte blir.

Av: Sofia Edgren Foto: Emma Grann/Studio Femme