Nya hälsotrenden: Konsten att göra ingenting

Efter reklamen: Så lyckas du få en bättre sömn

Text: Kate Carraway

Nyligen insåg jag att jag inom loppet av tre dagar hade jobbat 40 timmar med att skriva – den vanliga högintensiva intervallträning som en skribents vardag består av. För att orka hålla tempot uppe såg jag till att sova åtta timmar, träna varje dag och ta pauser för att äta de (åtminstone halvhälsosamma) måltider min man lagade. Men på dag fyra började orden på skärmen att simma runt. Mitt hyperkoncentrerade snabbtåg spårade ur. Jag började känna mig osammanhängande och skakig. Jag var så borta att jag snubblade nedför tre trappsteg, lyckades stoppa fallet nedför resten av trappan och blev sittande där, snurrig och förvirrad. Jag insåg att om jag fortsatte så här skulle jag bli sjuk eller helt enkelt stängas ner.

Kulturellt sett har vi erkänt vår tendens till ”digital överkonsumtion” men vi fortsätter att upprepa beteendet. Även när jag lämnade datorn under mitt jobbmaraton, för att jogga, duscha eller äta, lyssnade jag på podcasts, scrollade igenom Instagram eller gick upp i den vanliga digitala kakafonin. Det jag inte gjorde var att dagdrömma, eller stirra tomt ut i luften, eller utöva någon som helst form av ingenting alls.

Motion, nutrition, sömn – och vaken vila

Och det är sådana aktiviteter som med ett nytt uttryck har börjat kallas ”vaken vila”. Förra hösten skrev forskare på Washington State University ett brev till den akademiska tidskriften Sleep där de beskrev vaken vila som ”den fjärde pusselbiten” som hör till välbefinnande-trion motion, nutrition och sömn. Vaken vila är ”en stund av tyst, reflekterande tänkande som ger hjärnan tillfälle att begrunda och bearbeta det som spontant kommer upp”, säger brevets huvudförfattare, filosofie doktor Amanda Lamp:

– Att medvetet gå ur dig själv, dina deadlines, att-göra-listor och allt du tror är viktigt, och ge din hjärna tid att ägna sig åt det som behöver bearbetas eller slås fast eller tänkas igenom eller förberedas, vad än det är.

Precis det jag inte gjorde under min tredagars skärm-drogade hjärnstretchning. Även om samtiden länge varit uppfylld av frågor kring sömn, mindfulness, minimalism, slow living och selfcare så innefattar inget av de begreppen att både vara vaken och ofokuserad – det viktiga ingenting i stillheten. Att definiera vila och reda ut skillnaderna mellan vila, avkoppling, lättja, fritid, underhållning, nöjen och njutning känns både ovant och nödvändigt, när så mycket av vår vardag – och följaktligen vårt liv – fylls av ”att göra”.

Vi som strävar efter balans kanske lägger in meditation i almanackan, men vi upplever det som ytterligare ett måste för att främja vår hälsa och produktivitet. Under vaken vila, hävdar Lamp, kan du vika tvätt, sopa golvet eller annat där du inte behöver koncentrera dig, men du ska inte mentalt engagera dig – inte ens i musik.

– Problemet är att om du verkligen gillar musiken kommer du att tänka på den, och det kommer inte att tillåta vaken vila.

Ett annat begrepp att fundera över är det som Alex Soojung-Kim Pang, författare till boken Rest: why you get more done when you work less kallar för ”avsiktlig vila”. Till skillnad från det viktiga ingenting i vaken vila, innebär avsiktlig vila att du väljer den, planerar in den och är koncentrerad på den.

”Vi kan faktiskt bli bättre på att vila”

– Det har visat sig när det gäller vila att vi faktiskt kan bli bättre på det, säger Pang, som också hävdar att ”den mest uppbyggande sortens mentala vila ofta är fysiskt krävande eller fordrar stark uppmärksamhet”.

Så om vaken vila innebär att zooma ut – flyta fritt i tankarna – kan avsiktlig vila innefatta en cykeltur, ett parti Alfapet eller en diskussion om The real Housewives Beverly Hills med en kompis. Vaken vila och avsiktlig vila har intentionen gemensamt. ”Du behöver tid för vila, för det är då ditt undermedvetna kan börja jobba”, skriver Pang. Han rekommenderar att varva arbete och vila – fyra till fem timmars intensivt arbete ofta – nästan direkt – följt av en längre stund av vila och nedvarvning. (Så inte kolla mejlen!) Den här övergången från arbete till vila ska gå på några minuter så att du kan bearbeta ”information, bedömning och beslut”.

– Även när du börjat pyssla i trädgården, jogga i löparspåret eller gå ut med hunden så jobbar en del av ditt medvetande fortfarande med de här sakerna, vrider och vänder på idéer och prövar olika möjligheter.

Har du någonsin plötsligt kommit på lösningen på ett problem i duschen? Detta är orsaken. Pang säger att ”mycket framgångsrika” människor han studerat ägnar minst en eller två timmar åt avsiktlig vila varje dag.

Vi mår bäst på vår sjunde lediga dag

Författaren Malcolm Gladwell, som spred begreppet ”10 000-timmars-regeln” för att bli riktigt bra på något, säger att han försöker tillbringa minst en timme i ”absolut tystnad” varje dag, ofta under en promenad eller löprunda. ”Ingen telefon, inget i öronen, bara en timme där jag kan tänka mina tankar”, sa han nyligen i Gretchen Rubins podcast Happier. Med andra ord kanske inget kan vara enda sättet att få något.

Hur mycket tid för vaken vila en person behöver kan baseras på faktorer som skärmtid och hur mycket tid du tillbringar utomhus menar Lamp, men hon spekulerar i att en halvtimme varje dag, ”som någon slags lägsta-nivå, sannolikt är något som de flesta människor skulle ha nytta av”. Längre perioder av vila är lika viktigt. Enligt Pang är ett idealiskt semesterschema en vecka–tio dagar, var tredje månad. Välmåendet brukar toppa omkring den sjunde dagen, och de positiva psykologiska effekterna brukar bestå cirka två månader.

Filmskaparen Tiffany Schlains nya bok 24/6: the power of unplugging one day a week, beskriver den ”teknologi-sabbat” – ingen skärm på 24 timmar varje lördag – som hennes familj har som rutin. Det är ett slags digital version av den judiska sabbaten, där en dag i veckan traditionellt sett är vilodag. Hon säger att den teknikfria dagen ”sprider ringar på vattnet” resten av veckan, och de kompletterar den med ett par timmars offline-tid varje dag. Men hon poängterar att de dagliga pauserna inte har samma effekt som heldagen varje vecka.

– När din telefon är i närheten så förhandlar du med dig själv hela tiden, säger hon.

Det är uttröttande och skapar en sorts stress. Speciellt för kvinnor som ofta känner ansvar för att skapa digitalt innehåll av sin fritid och sina intressen, vilket trots allt kan innebära en sorts arbete. Vila är också en feministisk fråga. Kvinnor får jämförelsevis lite vila, eftersom de ofta ger allt både på jobbet och hemma och dessutom balanserar det med känslomässigt arbete. När du använt upp all din mentala energi och ska varva ner efter en dag som inte gått ihop är det troligare att du scrollar dig rätt in i kaklet än kryper ner i sängen med en avslappnande kopp golden milk. (En studie utförd av en tankesmedja 2019 visade att tonårskillar får en timmes mer vilotid per dag än tonårstjejer så skillnaderna börjar tidigt och fortsätter upp i vuxen ålder.)

I Ottessa Moshfeghs roman Ett år av vila och avkoppling (på svenska 2019) bestämmer sig en kvinna för att med hjälp av piller sova sig igenom ett helt år, en ”jag vägrar”-fantasi som samtidigt känns både vansinnig och relaterbar, för oss som tycker att tanken på en lång period av ensamhet och tystnad känns närmast dekadent. Hoppa-av-kulturen har fått konkreta uttryck i modetrender som fleecejackor, vandringskängor, nya friluftsbutiker och VSCO-girls med obligatoriska Birkenstocks och Kånkenryggsäckar.

Säg nej, gör mindre, sätt gränser

Marie Kondos metod att rensa ut varje ägodel som inte ger dig en känsla av glädje har spridit sig, att ”rensa ut” är den röda tråden i vår gemensamma längtan efter att bara trycka på stoppknappen. En ny generation affärs- och självhjälpsböcker, som Tiffany Schlains, flyttar fokus från att hjälpa förvärvsarbetande kvinnor att hantera sin omöjliga arbetsbörda till att avlasta den. Kvinnocentrerade medier blir mer och mer misstänksamma mot vissa framåtsträvande ideal i arbetslivet, som kämpa-hårdare-attityder som uppmanar tjejer att bli ”girl bosses” och ”boss babes”, med karriärer som fortfarande straffar dem om de får barn och betalar dem mindre för att de är kvinnor.

Den pågående selfcare-trenden fokuserar på att säga nej, göra mindre och sätta gränser, och aktiviströrelser har fått generation Z att få upp ögonen för inkomstklyftor, studieskulder, stagnerande löner och de negativa sidoeffekterna av frilansekonomi. Jenny Odells bok How to do nothing: resisting the attention economy (2019) beskriver en mer radikal och filosofisk inställning till motståndstrenden, som innefattar vila. Hon skriver: ”det ’ingenting’ som jag förespråkar är endast ingenting sett ur en kapitalistisk produktivitets-synvinkel”. En variant som kanske kompletterar vaken och avsiktlig vila.

– Arbetet med att reflektera över det här, att bena ut vad som fungerar bäst för dig, är verkligen väl använd tid, säger Pang. Vila har aldrig varit något som du gör när du är klar med allt annat. Om du vill ha vila, måste du ta den.