Psykisk ohälsa ökar – så mår vi i Sverige i dag
Världsdagen för psykisk hälsa instiftades av den ideella organisationen WFMH (World Federation for Mental Health) den 10 oktober 1992 och har sedan dess uppmärksammats världen över. Men hur mår alla vi i Sverige i dag? Folkhälsomyndigheten har sedan år 2004 kartlagt den psykiska hälsan bland svenskarna och de senaste siffrorna från myndigheten visar att psykisk ohälsa ökar.
Hur mår svenskarna i dag?
– Generellt sett har vi en god hälsa i Sverige. Ungefär två av tre säger att de mår bra eller mycket bra rent psykiskt, säger Hillevi Busch, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Trots att många mår bra är psykisk ohälsa, av olika grad, vanligt. 16 procent av hela befolkningen uppgav i undersökningen år 2016 att de har en nedsatt psykisk hälsa. Värst drabbade är kvinnor och unga där det dessutom skett en ökning.
Psykisk ohälsa inte längre tabubelagt
Vad ökningen beror på är fortfarande outforskat och beror högst antagligen på flera samverkande faktorer, men Hillevi Busch spekulerar i att en anledning till ökningen kan vara att psykisk ohälsa inte längre är lika tabubelagt.
– Det är ett öppnare klimat och det pratas om psykisk ohälsa på ett mer omfattande sätt i dag än för ett decennium sedan. Det är mer accepterat, man är inte galen om man lider av ångest eller är deprimerad. Det är positivt om man kan erkänna problem för sig själv, söka hjälp och vet om att det finns medicin och terapi som fungerar, säger hon.
En av de vanligaste folksjukdomarna
2016 var första gången som depression mättes i undersökningen ”Hälsa på lika villkor”, en diagnos som i dag är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen.
– Från forskningen vet man att var tredje kvinna kommer få diagnosen depression under livet. Det man ska komma ihåg är att det finns olika svårighetsgrader och det behöver inte vara depression av den svåraste graden för att uppfylla kriterierna.
Hur måendet utvecklas över tid återstår att se i framtida undersökningar, men det som Folkhälsomyndigheten kommer att titta på framöver kan möjligtvis hjälpa fler att må bra.
– Vi ska titta mer på psykiskt välbefinnande, vad som främjar det, vad som kännetecknar dem som mår bra och vad de gör, säger Hillevi Busch.
Så mår Sverige – i siffror
- 16 procent av hela befolkningen uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande och högst är siffran (23 procent) bland unga, 16-29 år. Bland kvinnor är det även vanligare (19 procent) än bland män (12 procent). Båda siffrorna är toppnoteringar sedan mätningarna började.
- 73 procent uppger att de upplever bra eller mycket bra psykiskt välbefinnande. Fler män (76 procent) än kvinnor (71 procent) uppger att de mår bra.
- 36 procent har besvärats av ängslan, oro eller ångest. Endast sex procent har lidit av svår ångest. Ångest är vanligare bland kvinnor och unga och har ökat bland dem under de senaste tio åren.
- 19 procent av hela befolkningen uppger att de någon gång fått diagnosen depression. Var tredje hade fått diagnosen mer än en gång.
- Kvinnor är mer stressade än män, med 19 procent bland kvinnor och 11 procent bland män som uppger att de lider av ganska eller väldigt mycket stress. Bland yngre kvinnor, 16-29-åringar, var det desto vanligare med 29 procent som haft mycket stress.
- Sömnbesvär av någon grad har drabbat 38 procent av befolkningen, och fler kvinnor (44 procent) än män (33 procent) har drabbats. Sömnbesvär är, till skillnad från andra psykiska besvär, vanligast bland personer över 45 år och andelen som uppger sig ha någon form av sömnbesvär har varit relativt konstant sedan mätningarna började.
Källa: Folkhälsomyndighetens nationella enkät "Hälsa på lika villkor?"
