Psykologen: 9 saker alla borde veta om ångest
Alla har vi någon gång haft ångest och vissa har det mer intensivt eller återkommande. Vad ångesten beror på är individuellt, för vissa är det pressade situationer som är orsaken till det, medan andra tycker sociala sammanhang är jobbiga.
Vi frågade Björn Svanberg, leg. psykolog vid Psykologpartners, vad alla – så väl anhöriga som de som ofta drabbas av oro eller har panikångestattacker – borde veta.
1. Ångest är vanligt
– Alla borde veta att ångest är ofarligt och att alla har ångest ibland. Det är en del av att vara människa, säger Björn Svanberg.
2. Kvinnor drabbas oftare än män
– Ångest är vanligare bland kvinnor än bland män, men vi vet inte exakt varför. I dag tror forskare att det dels beror på biologiska skillnader och dels på det faktum att kvinnor generellt utsätts för mer stress än vad män gör, men det behövs mer forskning, säger Björn Svanberg.
3. Ångest kan ge fysiska symtom
Från diffusa symtom som en känsla av att ha en klump i magen till att få hjärtklappning, tunnelseende, bli yr, skaka och svettas. Det finns många fysiska symtom som beror på ångest och de varierar beroende på vilket typ av ångest man har.
4. Det finns olika typer av ångest
– Vissa har panikångest som kommer som en blixt från klar himmel och man blir rädd när man får hjärtklappning och svettningar. Andra har social ångest, vilket är väldigt vanligt och då kan det bli problematiskt att gå på en arbetsintervju eller julmiddag med jobbet. Sedan finns också generaliserad ångest, vilket innebär att man oroar sig mycket, säger Björn Svanberg.
5. En panikångestattack är inte farlig
Vid en panikångestattack aktiveras kroppens inbyggda larmsystem: blodflödet ökar, hjärtat slår snabbare och adrenalinet ökar för att vi ska kunna fly eller slåss. Något som historiskt sätt varit bra för människans överlevnad, men som skapar problem när vi blir rädda över den egna kroppens reaktion.
– Om man blir rädd för att man får hjärtklappning kommer hjärtat slå ännu hårdare för att man tolkar det och blir mer rädd, säger Björn Svanberg och fortsätter:
– Panikångestattacker är inte farliga och man svimmar inte av dem. En del kan tro att de ramlar ihop om de har en panikångestattack och lär sig då att undvika vissa situationer eller miljöer och det är då det blir ett problem, eftersom det gör att ångesten fortgår.
6. Det går att behandla ångest
Det går att behandla ångest på flera olika sätt, men det viktigaste är att inse att det är ångest man brottas med samt förstå kroppens reaktion på det. Nästa steg är att exponera sig för det som kan vara ångestframkallande, menar Björn Svanberg.
– Exponering är A och O, men man kan göra det stegvis, man behöver inte kasta sig ut. Man ska lära sig att det inte är farligt genom att utsätta sig för det och se att det inte är går illa, råder han.
7. Ge inte efter för ångesten
Om man är anhörig till en person som ofta drabbas av ångest i någon form är det viktigt att hjälpa personen att inte isolera sig eller undvika sådant som känns läskigt.
– Man kan göra saker som gör livet meningsfullt även om man har ångest. Det blir ett problem när man låter ångesten styra och ställa, säger han och fortsätter:
– Om man låter en person med ångest avstå från aktiviteter som hon eller han annars tycker är givande så bibehåller man illusionen om att det är farligt att ha ångest. Som anhörig kan man försiktigt, empatiskt och kärleksfullt uppmuntra personen att göra saker, följa med en på aktiviteter och utmana rädslorna.
8. Känn igen och hjälp till vid en panikångestattack
Du kan ofta känna igen en panikångestattack på andningen.
– Det är svårt att ha en panikångestattack och inte hyperventilera. Personen andas väldigt ytligt och första hjälpen man som anhörig kan göra är att vara lugn, prata i ett normalt tonläge och lindra ångesten med beröring, exempelvis genom att lägga en hand på personen. Sedan kan man hjälpa personen att andas lugnare, genom att andas ”i en fyrkant”, säger Björn Svanberg.
När man andas i en fyrkant andas man in i fyra sekunder, innan man andas ut i fyra sekunder och upprepar det för att bilda en fyrkant. Övningen kan vara utmanande i början om en person hyperventilerat.
9. Låt inte vardagen påverkas
Om en anhörig har så mycket ångest att vardagen påverkas kan man som anhörig hjälpa personen att söka professionell hjälp i form av läkare eller psykolog.
– Om man har så mycket ångest att det inkräktar på livet ska man söka hjälp. Men även om man har ångest kan man göra saker som man mår bra av, råder Björn Svanberg.
Foto: IBL/Shutterstock
