Så påverkas din hjärna av att lyssna på poesi

Får du gåshud när du hör poesi? Du är inte ensam. Forskare vid Max Planck-institutet i Frankfurt har undersökt hur dikter påverkar den som lyssnar och resultatet visade att poesi kan skapa fysiska reaktioner som liknar dem vi upplever när vi lyssnar på musik eller har sex.

Studien är den första som fastslår hur våra hjärnor påverkas av att läsa poesi. För trots att poesin tillhör vår äldsta bevarade nedskrivna litteratur och att dikter fördes vidare muntligt redan före skriftspråket, har vi tidigare vetat väldigt lite om hur hjärnan och kroppen faktiskt påverkas av att lyssna på dikter.

För att få mer klarhet i det genomförde forskarna två experiment. I det första lät de 27 tysktalande personer själva välja ut dikter som de blev känslomässigt påverkade av – bland annat från William Shakespeare, Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Nietzsche, Edgar Allan Poe, Paul Celan och Rilke. Dikterna lästes sedan upp för deltagarna medan forskarna undersökte personernas hjärtfrekvens, ansiktsuttryck och håret på huden. Forskarna ville framförallt undersöka om deltagarna rös när de hörde dikterna.

Annons

Resultatet för det första experimentet visade att alla testpersoner kände rysningar när de lyssnade på poesin. 40 procent uppgav att de fick synlig gåshud, vilket är samma siffra som dykt upp i undersökningar om hur vi reagerar på musik och film.

I det andra experimentet, med 18 nya deltagare, hade forskarna valt ut dikter som de trodde skulle väcka reaktioner. Deltagarna fick bland annat lyssna på dikter av Friedrich Hölderlin, Friedrich Schiller, Theodor Fontane och Otto Ernst. Även här visade resultatet på starka fysiska reaktioner – 77 procent upplevde rysningar och forskarna kunde även se att belöningssystemet i hjärnan aktiverades i samband med reaktionerna.

Forskarna kom även fram till att reaktionen deltagarna fick när de lyssnade på särskilt suggestiva dikter neurologiskt sett liknade den som många kan få av att öppna en chokladkaka, och att reaktionerna växte sig starkare mot slutet av varje versrad och mot diktens avslutning.

Forskarna hoppas nu att studien ska bidra till ett ökat intresse för poesi i skolundervisningen och hos allmänheten generellt.