Tre negativa känslor som kan vara bra för dig

Ett liv där allt är solskensglatt och ständigt positivt är en utopi. Om än en vacker sådan. Ändå är det idealet många eftersträvar. Vilket lätt kan slå tillbaka och få motsatt effekt.

Tack och lov visar forskning att negativa känslor kan vara hälsosamt – i måttlig mängd. Här listar vi tre av dem.

Ångest

Ångest sägs vara den känsla, eller det tillstånd, som påverkar vår personliga trygghet allra mest. I sin bok The Upside of Your Darkside resonerar de amerikanska psykologerna Todd Kashdan och Robert Biswas-Diener kring att ångest inte alltid behöver vara negativ. När vi känner oss stressade och ångestfyllda över en svårhanterlig situation kan det i stället bidra till att vi lägger mer fokus på att förebygga ångesten – och därför uppnår ett bättre resultat.

Ett exempel är scenskräck där ångesten är kopplad till någon form av offentligt framträdande. Kashdan och Biswas–Diener menar att scenskräck sällan är dåligt utan snarare är något som får oss att känna oss mer närvarande och koncentrerade.

Annons

Skuld

Känslan av skuld är olustig och något som vi helst undviker. Och just denna strävan att undgå skuldkänslan är vad som gör den användbar och på många sätt bra. Forskning visar att personer som lättare känner skuld har en lägre sannolikhet att köra påverkade, använda otillåtna preparat, stjäla eller begå brott.

Men all skuld är inte till vår fördel. Skuld kan lätt övergå i skam och bidra till en negativ självbild. Många av oss känner för mycket skuld, även i situationer där vi inte har varit involverade.

Ilska

Ilska i sig är varken bra eller dåligt. Det är vad du gör med din ilska och hur du uttrycker den som avgör effekten. Vissa blir utåtagerande och reagerar i affekt medan andra kan använda sin ilska som extra glöd för att vara övertygande i argumentationer eller andra situationer där man behöver stå på sig.

Så nästa gång det är dags att förhandla räntor eller pruta på elkostnaderna. Kom ihåg att en lagom dos av ilska under kontrollerade former kan vara ett vasst verktyg för att nå önskat resultat.

Källa: Psychology Today