Har du koll på biblioterapi? Därför kan du bli friskare och gladare av att läsa
Biblioterapin har diskuterats flitigt i Sverige det senaste året. Ordet finns numera med i Nationalencyklopedin, och i flera år har SVTs litteraturprogram ”Babel” haft ett återkommande inslag som de kallar just biblioterapi. Numera kan du till och med också studera det som ämne, då Ersta Sköndal Bräcke Högskola nyligen startat landets första utbildning.
Själva begreppet biblioterapi är dock inget nytt. Begreppet myntades redan 1916 av den amerikanska prästen Samuel McChord Crothers, och 1949 publicerade den amerikanska forskaren Caroline Shrodes världens första avhandling om biblioterapi.
Läs också: Här är självhjälpsböckerna som faktiskt hjälper dig – på riktigt
Här i Sverige påbörjades den första studien av biblioterapi 2011 av Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, och Lena Mårtensson, forskare i socialmedicin vid Göteborgs universitet. I den studien intervjuades åtta sjukskriva kvinnor om läsning. Deltagarna hade läst aktivt före sjukskrivningen och att de började läsa igen blev ett kvitto på att de blivit friskare. I takt med att de blev friskare återgick intervjupersonerna till sina gamla läsvanor.
Cecilia Pettersson har även genomfört ytterligare en studie där hon intervjuade fyra personer som var långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa och deltog i en bokcirkel, och just nu är litteraturvetaren i startgroparna att påbörja en ny studie där hon ska intervjua kvinnor med förlossningsdepression om läsning och hur den påverkar deras hälsa.
Läs också: 14 böcker du borde läsa – enligt Emma Watson
– Jag har sett många exempel på hur läsning av skönlitteratur verkligen kan påverka sjukdomssymptom och välbefinnande i positiv riktning. Det har rört sig om allt från att läsningen fått personen i fråga att slappna av och på så sätt upplevt hur smärta försvunnit till att läsning och deltagande i ett samtal om litteratur lett till ökat självförtroende och bättre kommunikationsförmåga vilket i sin tur upplevts som positivt för välbefinnandet, säger Cecilia Pettersson till Må Bra.
– Jag tror att just den avslappnande effekt som läsningen kan ha samt den möjlighet att flytta fokus från sjukdom och svårigheter till något annat som läsning och samtal om litteratur innebär, är två viktiga förklaringar till att den kan ha dessa hälsofrämjande funktioner.
Cecilia Pettersson tror att terapiformen har en ganska säker framtid inom till exempel biblioteksvärlden, där det redan finns många exempel på läsecirklar i hälsofrämjande syfte. Däremot kommer det att bli betydligt svårare att etablera biblioterapin inom vården, menar hon, då vården ofta vill ha en typ av studier som säger att du får en viss effekt av att läsa en speciell bok, till exempel.
Läs också: 8 fantastiska böcker av kvinnliga författare som du kan fynda på bokrean
– Om det kommer att bli en mer etablerad metod i medicinska sammanhang beror i stor utstäckning på om man inom vården börjar våga förlita sig på resultatet från kvalitativa studier och inte bara efterfrågar evidensbaserad forskning, avslutar hon.
Foto: Emma Watson/Instagram
Källa: Forskning.se
Artikeln publicerades först på MåBra.
