Stilsäkert hos modedesignern i Stockholm
Inredningsstilen hemma hos modedesignern Els-Marie Enbuske kan lättast beskrivas som lägenhetsinnehavaren själv; stilsäker, färgstark, lite tvär när det kommer till begreppet ”god smak” och enormt humorfylld. Eller med hennes egna ord: ”En blandning av en dyrkan av Memphisgruppens estetik med inslag av ett 90-talspojkrum, samt en viss vurm för 80-talsromantik.”
”Det är en mix av min och min mans respektive liv”
– Det är en mix av min och min mans respektive liv, vissa kompromisser samt ett evigt inkastande av grejer man helt plötsligt får feeling för. Jag inreder ju inte för att skapa något slags enhetlig stil i rådande färgkulörer eller senaste trend, snarare älskar jag när ens hem är som ett tidsdokument över ens liv. Lite som en tatuerad kropp; man får leva med mixen av den gamla svanktriben och ankelrosen i kombination med de spretiga fylletatueringarna som plötsligt började göras i var mans kök.
Hemmet Els-Marie delar med maken Andreas och barnen Enzo och Mona och som fyllts med denna samling kära ägodelar utgörs av fyra rum och kök i ett sekelskifteshus i området Zinkensdamm i Stockholm.
– Den är stor och rymlig. Sliten i hörnen, lite skruvad och varm. Trots sitt ljusa och spatiösa intryck soliga dagar så kan man likväl få känslan av att bo i en grotta regniga dagar. Den passar med andra ord hela årets humörsvängningar.
Hittade lägenheten genom en bekant
Att de hamnade just här kan man tacka huvudstadens bostadsklimat för. Efter ett år av överfulla lägenhetsvisningar fick de ryktesvägen höra talas om en bekant som var på väg att sälja. Och köpet kunde ske utanför Hemnet-hetsen.
– Det var verkligen tillfällighet, tajming och tur. Lägenheten i sig trumfade alla andra vi kollat på. När man söker lya i Stockholm är det ju omöjligt att få exakt alla önskningar uppfyllda såvida man inte är ekonomiskt oberoende. I detta fall fick vi byta område. Vi hade egentligen siktat in oss på en annan dela av stan… Men så värt ändå i efterhand. Jag älskar att det inte blir som man tänkt sig.
Sedan de flyttade in för fyra år sedan har de ”fått ett barn till, köpt en större säng och börjat bjuda över folk på middagar”. Men Els-Marie har också tagit sin fäbless för street, sport och 90-tal ett steg vidare, håller på att starta upp sportmodemärket Slope Democracy och har inrett kontor på hemmaplan. Yrket som designer har för övrigt i högsta grad påverkat hennes inredningsstil.
– Jag är som designer stark på trend och vision, det är min expertis. Att alltid vara ute och söka vad som kommer härnäst inom mode gör ju att man lätt glider över i en hel livsstilsresearch. Det som är svårare när det kommer till inredning är att det är lite långsammare trendtänk. Jag är van vid att man spanar in nåt i klädväg och köper det, helst igår. När det kommer till inredning är det svårt att hitta exakt det man vill ha på minuten. När jag för fem år sedan ville ha en snäckskalslampa var det stört omöjligt. Det var innan vurmen för new age, kristaller och drömfångare kom in i allas hem. Då blev det till slut någon obskyr turistbutik på Drottninggatan som hade kvar en sedan det trendade förra gången. Man får liksom gå bakvägen om man vill ligga i framkant.
Trygg familjehamn, arbetsplats, socialt hängställe och en plats för återhämtning och inspiration. Innebörden av ett hem skiftar, både med åren och humöret. Men det är inga små krav det livet igenom ska leva upp till.
Om hemmets olika faser
– Betydelsen av ett hem följer ju med utvecklingsfaserna man själv går igenom. Först var hemmet den stora befrielsen av att flytta ifrån sina föräldrar. Man kunde bo i ett råtthål men känslan av att ha nåt eget överbyggde allt annat. Sen kom hemmet att betyda hang out-ställe för alla ens vänner och bekanta. När ens umgänge började para ihop sig blev det en än viktigare plats att verkligen bo i på heltid. Här kickade en lite tuffare ansträngningsperiod in, för det var ungefär samtidigt som de sociala medierna befästes ordentligt så nu visste helt plötsligt alla hur det såg ut hemma hos alla andra. Man skulle bygga bo samtidigt som det kändes som att någon stod och sneglade över axeln på en.
– Det må vara en klyscha, men det viktigaste i ett hem är att man verkligen ser att det lever och bor folk där. Att man vågar ha stökigt och ändå bjuda hem folk, inte stigmatiserar hemmahäng till en uppvisning av ett perfekt museum. Det sprider sig som ringar på vattnet att alla tror att man måste ha ett perfekt hem för att bjuda på käk. Till slut kommer vi alla sitta ensamma hemma för ingen har energin att upprätthålla den fasaden.
Av: Emma Persson Lagerberg
Foto: Petra Bindel
Se alla bilder och läs mer om inredningen i bildspelet här!
LÄS MER:
Kika in i Nina Perssons urbana sekelskifteshem i Malmö
