Att lära sig cykla

Efter reklamen: Jobbet som passar dig bäst enligt ditt stjärntecken

Igår stod jag tittade på min dotter som cyklade för första gången utan stödhjul. Det var en konstig känsla eftersom det gick från ena sekunden till den andra. Hon har prövat massor av gånger utan stödhjul och då gick det inte alls, men nu plötsligt så släppte allt och hon vinglade iväg som en nyfödd kalv på rangliga ben, det gick inte fort men det gick och hon fullkomligen strålade av lycka.

Det fick mig att tänka på hur lätt vi vuxna ger upp. En unge måste lära sig skriva, läsa, cykla simma och en massa annat. Där duger inga ursäkter, men så fort vi blir vuxna undviker vi det mesta som är motigt. Vi har ingen talang för just det ena eller andra heter det och då struntar vi att lära oss. Vi är nöjda med att vara som vi är istället. Det är synd, för om det fanns en person som drev på lika hårt som en mamma eller en lärare så skulle det drälla av begåvning i de här landet.

Men alla är inte liknöjda, det finns dom som aldrig slutar lära sig. Jag hade en faster som gick med i en nybörjarklass i engelska nittiotvå år gammal. Det är  den typen av människor som jag beundrar. I hennes värld var alla hinder till för att övervinnas.

Det är henne jag tänker på när jag ser alla oändliga faktaböcker med astrologi som jag måste plöja mig igenom. Utbildning pågår hela livet, och det gäller att inte ge upp bara för att det blir träligt ibland. Det är som med min femåring, har man en gång lärt sig cykla så har man nytta av det resten av livet.

🙂

Felicia