Feministiska framsteg i Sverige och världen 2018
Kitteln som började koka under de första månaderna av #metoo 2017 är fortfarande varm. Hela 2018 har den puttrat och stundvis till och med kokat över. Med knutna nävar har vi krävt krafttag mot trakasserier och övergrepp på såväl arbetsplatser som inom idrotten och vidare ut på krogen. Och det har haft effekt.
Under året som gått har vi äntligen fått den samtyckeslag som vi så länge har efterfrågat; sex som inte är frivilligt är numera olagligt. Vi har även sett mäktiga män dömas för våldtäkt, starka manifestationer där kvinnor håller varandra om ryggen – och mer pengar till kvinnohusen.
Intet sagt att året har varit en dans på rosor gällande jämställdhet. Vi har fått höra att #metoo har gått för långt samtidigt som kvinnliga aktivister både har fängslats och mördats i bland annat Brasilien, Palestina och Saudiarabien. Slitningar mellan olika feministiska läger har både uppstått och blivit allt tydligare – och så har Jordan B. Peterson fått luft i lungorna.
Men om vi tar ut smolket från bägaren en stund och bara fokuserar på det som har varit bra för jämställdheten 2018 får vi ändå en rätt gedigen lista. Här har ni den.
Saudiska kvinnor får starta företag
Nu får äntligen kvinnor i Saudiarabien tillåtelse att starta företag utan tillstånd från en manlig förmyndare. Den kvinnliga representationen är förhållandevis liten på arbetsmarknaden, men de senaste fyra åren har andelen kvinnor i den privata sektorn ökat med 130 procent.
Abort tillåts på Irland
Irlands strikta abortlagar har kallats för ”verklighetens The Handmaids Tale”. Fram till i år har det varit strikt förbjudet med abort med undantag för de fall då kvinnans liv är i direkt fara. Incest och våldtäkt har inte varit godtagbara orsaker, och straffet för en olovlig abort har fram till nyligen varit 14 års fängelse.
I slutet av maj hölls en historisk folkomröstning om att liberalisera abortlagarna på Irland – och ja-sidan vann med 66 procent. I december godkändes det nya lagförslaget som innebär att abort tillåts upp till den tolfte graviditetsveckan, dock endast vid fostermissbildning eller där moderns fysiska eller mentala hälsa står på spel.
Kvinnor tvingas inte gifta sig med sina våldtäktsmän
Fram till i år har det funnits en lag i Palestina som berättigar våldtäktsmän att gifta sig med sina offer. 2016 uppmärksammades en kampanj där libanesiska kvinnor klädde sig i blodiga brudklänningar i protest, och förra året slopades den grymma lagen i Libanon, Jordanien och Tunisien. Den finns dock fortfarande i ett flertal länder, som till exempel Algeriet, Bahrain, Irak, Libyen, Syrien och Kuwait.
Kulturprofilens våldtäktsdom
Under #metoo pekades kulturprofilen Jean Claude Arnault ut som gärningsman av 18 kvinnor som berättade om såväl våldtäkter som övergrepp. Avslöjandena ledde till en djup kris i Svenska Akademien där hans fru, Katarina Frostenson, är ledamot – och så ledde det till rättegång.
Arnault dömdes i oktober för ett fall av våldtäkt i tingsrätten till två års fängelse, något han överklagade. Hovrätten skärpte då domen till två fall av våldtäkt – och fängelse i två och ett halvt år.
Den första juridiska domen i Sverige med direkt koppling till #metoo avkunnades, och en man med makt fälldes trots att det sju år gamla fallet saknade teknisk bevisning. Man trodde helt enkelt på kvinnans berättelse. Och i den meningen är det en viktig seger för feminism.
Nobels fredspris
Den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och den tidigare IS-fången Nadia Murad tilldelades Nobels fredspris för sina respektive arbeten för kvinnor som utsätts för sexuellt våld. Mukwege har fört tusentals våldtäktsoffers talan och kämpat för att få världen att se problemet med sexuellt våld mot kvinnor som strategi och vapen i krig.
Nadia Murad tillfångatogs av IS som sexslav men lyckades slutligen fly. Hon har vägrat att skämmas för övergreppen och har berättat öppet om våldtäkterna och IS groteska militära strategi.
Svensk sexuallagstiftning skärps
Den första juli fick vi en rad positiva förändringar i vår svenska sexuallagstiftning. De är som följer:
Samtyckeslagen
I maj röstades den svenska samtyckeslagen igenom i riksdagen, och den innebär att sex som inte är frivilligt numera är olagligt. Med andra ord krävs det inte längre att förövaren har använt sig av hot, våld eller att den har utnyttjat ett offers särskilt utsatta situation. Den du har sex med ska alltså uttryckligen ha sagt ja eller visat att hen vill ha sex med dig.
Nya brottsrubriceringar
Som en följd av samtyckeslagen infördes även två nya brott i sexuallagstiftningen: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp, båda med ett fängelsestraff på högst fyra år. Vid oaktsamhetsbrott krävs inget uppsåt, och det tillämpas till exempel när gärningsmannen borde ha insett att offret inte ville ha sex men ändå utförde sexuella handlingar med denna.
Strängare straff
Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjdes från fyra till fem år. I ändringen ingår även att det har blivit svårare för gärningsmän att försvara sig med argumentet att offret ”såg äldre ut än hen var”.
Mellanårsvalet i USA
Mellanårsvalet i USA blev på flera sätt en dundersuccé för landets kvinnor. Rekordmånga kvinnor ställde upp i valet, och fler än 100 kvinnor tog plats i kongressen. Dessutom tog två muslimska kvinnor och två kvinnor från ursprungsbefolkningen plats i representanthuset – något som aldrig förr inträffat.
Saudiska kvinnor får köra bil
Redan förra året fattades beslutet om att den gamla diskriminerande lagen skulle hävas, men det var i juni 2018 som de första kvinnorna tilläts köra bil, motorcykel och lastbil i Saudiarabien.
Cellprov blir gratis för alla svenskar
Efter en hel del kritik om att kvinnor inte prioriteras inom vården kom äntligen en välkommen förändring. Cellprov blev gratis i hela Sverige för alla kvinnor mellan 23 och 64 år från och med den första januari 2018.
Island lagstiftar om lika lön
Företag på Island med mer än 25 anställa måste numera bevisa att de betalar män och kvinnor lika mycket lön för samma arbete. Lagen trädde i kraft den första januari 2018 med målet att lönegapet mellan könen ska ha försvunnit senast år 2022. Island blev därmed det första landet i världen att lagstadgar om lika lön.
