Därför är Karin och Carl Larsson de hetaste livsstilsikonerna 2018
Som barn drömde jag om glasbord, vit skinnsoffa och svart kyl och frys med ismaskin. Jag växte upp i ett hem utan någondera. I stället ville mina föräldrar skapa ett boende likt Carl och Karin Larssons Lilla Hyttnäs i Dalarna. Ett hus med pärlspont på väggarna, målade spegeldörrar och vävda draperier och dukar. Jag ville åka till Turkiet på charter. I stället åkte vi till Sundborn. Jag hatade det.
Carl och Karin Larsson – hipsterföregångare
Nu, 27 år senare, drömmer jag om samma saker som mina föräldrar. Och jag är inte ensam, visar det sig. Carl och Karin Larsson är hetare än någonsin. När H&M i våras släppte sin Conscious exclusive-kollektion var det Karin Larsson som stod för inspirationen bakom de hållbara plaggen.
Hipsterföregångarna Larsson sätter även sin prägel på våra hem. Elsa Billgren och Sofia Hägglund Wood, som driver trendpodden Billgren Wood har ägnat Karin Larsson nästan ett helt avsnitt (nummer 20, Trendiga textil).
Även fotografen och stylisten Sofia Vusir Jansson, som ligger bakom bloggen Mokkasin hos Femina, har skrivit en hel del om Karin Larsson på sistone.
– Jag vill tro att det först och främst är för att vi inspireras av starka kvinnor. Och då är ju Karin Larsson ett sådant självklart val. Karin var ju före sin tid, en superkvinna och förebild som gick i bräschen för den självständiga kvinnan. Egensinnig, personlig och väldigt kreativ. Och så modern i sitt tankesätt. Människor som vågar gå emot strömmen inspirerar, säger hon.
Att fascineras och inspireras av henne har dock inte alltid varit populärt. 1991 besökte journalisten och författaren Lena Rydin parets hem i Dalarna för första gången. Hon blev fullständigt golvad av det hon såg och började forska och skriva böcker om paret.
– När jag började skriva om Karin fick jag en del kritik. ’Varför ska du hålla på med den där kvinnan, hon stod ju bara bakom sin man’, sa folk, berättar Lena och fortsätter:
– Jag har hela tiden försökt att förmedla det faktum att nej, hon stod aldrig bakom honom. De var ett team. Jag tror att många först nu har börjat se henne för den hon var och förstå hur viktig hon var.
Carl Larssons stil lika aktuell nu som då
Trots att stilen har över 100 år på nacken känns den som en frisk fläkt genom sommaröppna fönster. Vi har länge varit inne i en tid då vi lyft fram det stilrent kala. Vi har slängt böcker och rationaliserat bort dukar och mattor. Den trendigaste färgskalan har gått i grått. Paret Larssons stil står för något helt annat.
– Färgerna, stämningen och stilen är varm och behaglig, exakt det vi söker nu, efter år av hård marmor, mässing, sten och kalla färger. Nu är det dags för mjukhet, färg och familj. En lantlig svensk idyll, säger Elsa Billgren.
Lena Rydin är också inne på den linjen.
– Det svajar i världen just nu. Att se Karins och Carls hem, det mest ursvenska som finns, skapar en trygghet.
Drömmen om att flytta till landet
Och det är inte bara inredningen i sig som inspirerar. Också livet de levde skapar ett slags längtan.
– Vi är nog många som ser lite rosenskimrande på allt som heter flytta till landet, sy söta förklädesklänningar till barnen och odla solrosor längs husfasaden just nu, säger Sofia Hägglund Wood.
Karin och Carl Larsson må stå för det mest svenska som finns, men i själva verket blickade de utåt, mot världen, när de skapade sin stil.
– Karin och Carl prenumererade på den tidskrift som var som viktigast vid sekelskiftet 1900, engelska The Studio. Därifrån fick de mycket av sin inspiration. Den stil de skapade var i högsta grad inspirerad av Arts & Crafts-rörelsen och den tidsanda som rådde vid sekelskiftet, berättar Eva Seeman, specialist på modern design och konsthantverk på Bukowskis.
De var före sin tid på flera sätt. Sofia Hägglund Wood berättar att en kollega till henne kallat Carl för ”en förlaga till den ultimata influencern”.
– Det han gör är ju att på ett slående vackert sätt avbilda sitt hem, sina bedårande barn, sin vackra äkta hälft och deras inspirerande inredning bland buketter av blommande trädgårdsrosor, om och om igen.
Carl Larssons bilder – dåtidens Instafoton
På många sätt liknar Carl Larssons målningar dagens Instagrambilder. Han dokumenterade sin vardag på samma sätt som många av oss gör i dag. Men det finns en viss skillnad.
– Det lilla slarvet är det jag älskar med Carl Larsson. Trasmattan i hans målningar ligger liksom aldrig helt rakt. Det ser ut som det gör på riktigt. Det tror jag att vi längtar efter. Mycket, i tidningar och på nätet, är så perfekt numera. Carl Larssons målningar är mer mänskliga, verkligheten är lite skrynklig, lite stökig, säger Lena Rydin.
Stöket och slarvet skapar alltså ett ha-begär i dagens tillrättalagda Instagramtillvaro.
– Vem inreder man åt? Sig själv och sin familj eller andra, som ett slags uppvisningshem? När jag nu har lusläst det mesta om Karin Larsson återkommer ofta ordet hemtrevnad. För hemtrevligt var just vad Lilla Hyttnäs var, sägs det. Så ska man sukta efter något att inspireras av allra främst så är det kanske just hemtrevnaden man ska ha i första tanken. Sedan kan det säkert diskuteras, vad är det som gör ett hem just så himla trevligt? Jag gissar att lite av hemligheten ligger i att omge sig med ting som speglar människorna som bor där och som verkligen ligger just dem varmt om hjärtat. Och välja att ha hemmet öppet för gäster och små besök var och varannan dag, oavsett damm i hörnen. Lägga det pedantiska på hyllan så att säga, säger Sofia Vusir Jansson.
Johanna Bradford, som bloggar hos ELLE Decoration, är inne på samma spår.
– Jag tror också att vi längtar efter att inredningen ska ge oss mer än en perfekt Instagrambild. Personlighet blir allt viktigare.
Sugen på ett personligt hem? Gör såhär!
Om man då är sugen på ett brokigt, personligt, hem – var ska man egentligen börja? Med färg, tror Elsa Billgren.
– Färgerna, den klassiskt dalaröda, härligt klorofylligt gröna och varma beige tillsammans är ett vinnande koncept. Väggbonader, gobelänger och all form av textil på väggar. Även äkta konst som jag absolut tror att vi kommer att våga investera i mer framöver. Inte bara fotokonst. Själv är jag oerhört sugen på en rumsavdelare, i textil helst, och det känns väldigt mycket Sundborn för mig. Klassiska lantliga inredningsdetaljer, terrakottakrukor, blomstertrappor, hand vävda textilier och gardiner är helt rätt efter en lång tid av tuffare stadsinslag. Nu är det landet som regerar och stan får ta ett kliv tillbaka. Sundborn-villan blir en perfekt symbol för drömlivet vi önskar att vi hade tid med, säger hon.
Johanna Bradford är också inne på färg- och konst spåret.
– Jag tror att vi kommer att se mycket mer färg och mönster på textilier framöver. Efter en tioårsperiod där posters har tagit stor plats på våra väggar tror och hoppas jag på att vi kommer att börja våga lite mer. Dels köpa gamla målningar på loppis, dels investera i konst som får hänga kvar och som man inte ser hos sjuttioelva andra. Det här med DIY är ju redan stort, men jag tror att vi kommer att ta det ett steg längre och verkligen sysselsätta oss med genuint hantverk. Vi kommer att gå in för exempelvis en drejkurs och dreja vårt eget porslin som faktiskt kommer att användas, säger Johanna Bradford.
Eva Seeman på Bukowskis har goda nyheter till dig som vill skapa ditt alldeles eget Lilla Hyttnäs genom att exempelvis fynda på auktion.
– Intresset för perioden runt förra sekelskiftet kommer och går, men det är absolut ett fint köpläge. Textilier av okända (läs kvinnliga) väverskor går ofta att finna förmånligt, både på auktion och i handeln. Vill man inte vänta på Carl Westmans eller Alf Wallanders möbler, som var nyskapande vid denna tid, kan man göra som familjen Larsson, inreda med så kallade Bellmansstolar, pelarbord och liknande. Aldrig har det varit så förmånligt som nu att köpa den typen av antikviteter på auktion.
Foto Elsa Billgren, Sofia Hägglund Wood, Sofia Vusir Jansson, IBL
