Därför blir du attraherad av "fel" person

Hur kommer det sig att man kan bli oförklarligt attraherad av någon som man inte tycker är så sympatisk? Och tvärtom – hur kan kroppen dissa någon som huvudet tycker är hyperintressant? ELLE dyker djupt ner i de mekanismer som ligger bakom oförklarlig attraktion.

Ester hade aldrig hört hans namn och kände inte igen honom, men redan efter detta första dagslånga möte erfor hon en bekant, fladdrande rörelse inombords som hon inte hade en tanke på att hejda. […] Resten var igenkänning och kemisk utsöndring som mötte varandra och stämde och som det vore meningslöst att ifrågasätta eller undra över.”

När Ester Nilsson – huvudpersonen i Lena Anderssons senaste roman Utan personligt ansvar – faller, då faller hon hårt. Och hon är inte ensam om att berusas av den förödande cocktail av kemi och psykologi som vi brukar kalla attraktion.

Det är lätt att tro att pulsen börjar bulta och händerna darra enbart av ett par förföriska ögon eller en snygg kropp, men attraktion är mer komplicerat än så.

Vad som gör den verkligt obegriplig är att den ofta tycks röra sig bortom våra vanliga värderingar och estetiska smak.

Vi väljer som bekant inte älskare på samma sätt som vi väljer vänner. Om vi gjorde det skulle allt ha varit oändligt mycket lättare. För vem har inte funnit sig oförklarligt attraherad av någon som inte har några uppenbarliga fördelar – kanske till och med någon som intellektet finner rent motbjudande?

När man går igenom den senaste attraktionsforskningen (ja, det finns sådan) blir det tydligt att intellektet har ganska lite att säga till om i det här fallet – sexuell attraktion drivs av helt andra mekanismer.

En sådan tyst mekanism, som forskarna har intresserat sig för länge, är luktsinnet. En av de allra senaste studierna på området gjordes för två år sedan, av Max Planck-institutet i Tyskland i samarbete med Sahlgrenska Akademin i Göteborg. När forskarna studerade heterosexuella kvinnor visade det sig än en gång hur stor roll kroppslukten spelar i valet av partner.

– Det finns ett väldigt starkt samband mellan kroppslukt och attraktion, säger psykologen Ilona Croy, som är en av forskarna bakom studien.

Så vad är det som händer när du står framför den där personen som du bara känner att du måste ha? Egentligen är det ganska enkelt: Näsans receptorer och hjärnans luktcentrum har registrerat att personen har ett immunsystem som kompletterar ditt. Sedan skickas signalen vidare till den del av hjärnan som styr känslorna.

Och det är här det börjar hända saker.

– Om du känner en doft du gillar, då vill du ha det, vilket beror på en del starka kopplingar mellan hjärnans lukt- och belöningssystem. Det är precis samma sak som om du går förbi ett bageri och känner doften av bröd, förklarar Ilona Croy.

Den enda skillnaden är att just de här dofterna plockar du upp med ditt undermedvetna. Men varför hänger hjärnan upp sig på uppgifter om någons immunförsvar? Det känns ju ganska avlägset från typ … sex?

– Det mänskliga immunsystemet bestämmer hur motståndskraftiga vi är mot bakterier och andra organismer som finns i vår omgivning. Olika människors immunsystem skiljer sig åt och är ärftliga. Djurförsök har visat att om två immunsystem skiljer sig åt är det större chans att avkomman har ett motstånd mot flera sådana organismer. Och vi har en del indikationer på att man vill ha mer sex och vill ha barn med den partner vars kroppslukt man gillar, säger Ilona Croy.

Nja, inte riktigt. Faktum är att vi ofta dras

till en partnersom liknar oss på flera sätt,

enligt den så kallade likhets-principen. Exempelvis:

> Utseende. Vi dras till dem som liknar oss rent fysiskt.

> Attityder och värderingar.

> Social och kulturell bakgrund.

> Personlighet.

> Intressen.

Även när det gäller utseende är människan ganska enkelspårig. Torun Lindholm är professor i social-psykologi på Stockholms universitet. Hon berättar att de flesta människor rent ytligt dras till drag som för-knippas med ungdom, som slät hy, fylliga läppar och ett friskt utseende. Människan verkar också ha en vurm för det genomsnittliga.

– Om man tar foton på sex enskilda ansikten och mixar ihop dem till ett, ser den blandningen mer attraktiv ut för de flesta än vad det enskilda ansiktet gör. Medelansiktet anses alltså vackrare, för där planar skavanker och ovanliga drag ut. Rent evolutionärt tänker människan att det ovanliga bär på någon mutation, så det försöker man undvika, säger hon. Det vi registrerar som attraktivt – vare sig det är näsan eller ögonen som tolkar – hänger alltså tätt ihop med fertilitet och blivande avkommor. Vilket väl är ungefär det sista man tänker på när testosteron, dopamin, oxytocin och andra hormoner flödar fritt …

– Exakt. Men din kropp tänker på det. Investerar du tid och energi för att gå in i en relation med någon – med alla risker det innebär – är det ganska bra att göra det med någon som garanterar den bästa avkomman. Och i den mån biologin kan påverka dina rationella tankar kommer den att göra det, säger Ilona Croy.

Näsans urskiljningsförmåga i all ära, men i ett modernt liv finns det mer än biologi och evolution, och när näsan får styra för mycket kan det bli så fel.

”Hon kände hans kropp. Den var hennes fördärv. Hon ville inte vara utan den fastän hans påfrestande ambivalens var i ständig verksamhet, till och med i avskedets stund.”

> Alla sinnen är med och jobbar på attraktionen:

hörsel, syn, lukt, smak och känsel.

> Tecken på ungdom, fertilitet och god hälsa uppfattas

generellt som attraktivt, oavsett kulturella skillnader i skönhetsideal,

eftersom det förknippas med reproduktiv ”fitness”.

> När våra ögon ser något de gillar rör vi oss närmare så att

övriga sinnen kan avgöra om intrycket stämmer i övrigt.

> Kroppen reagerar genom att ställa in sig på flykt,

vilket är kroppens sätt att berätta att något viktigt händer.

Det mesta pekar på att Ester Nilsson i Utan personligt ansvar bara borde dumpa den omöjlige Olof, som är föremålet för hennes lustar. För det Ester Nilsson erfar har nog de flesta varit med om. Stark attraktion, men hopplöst objekt. Förväntningar som krockar och kraschlandar. Och ändå är det så svårt, ja nästan omöjligt, att hålla sig borta.  Är det så illa att näsan trumfar förnuftet när attraktion uppstår?

– Doften kan absolut bidra till det, ja. Om attraktion uppstår är det inte mycket du kan göra åt det. Men håll i minnet att man alltid har möjligheten att bli attraherad av flera personer, inte bara en. Vi är inte bara våra känslor, vi har ju ett ansvar också, påminner

Ilona Croy.

De biologiska reaktionerna konkurrerar ju också med vad vi lärt oss är attraktiva egenskaper. Faktorer som värderingar, social bakgrund, liknande personlighet och intressen spelar en stor roll när det gäller vem vi attraheras av, enligt Torun Lindholm.

Men att förlita sig enbart på sådana förnuftsfaktorer blir inte heller alltid fruktbart.

Precis som då näsan kan göra dig intresserad av någon som du aldrig kunnat tänka dig, kan luktfaktorn ha motsatt effekt: att hindra attraktion då allt annat verkar stämma på papperet. Du vet, när ni har samma intressen, skrattar åt samma saker, har samma värderingar och livsmål – men noll magi.

– Attraktion kan missledas av en rad olika saker. Så det är nog bra att lyssna både till sitt förnuft och till sina känslor, säger Ilona Croy.

Av: Anna K Hedlund

Mer om relationer från ELLE:

10 vanor du bara ser hos riktigt lyckliga par >

12 saker att göra på dejten –  och alla är helt gratis >

10 tips för dig som dejtar en stressad person > 

20 tecken på att du är en Tinder-missbrukare >