Det här signalerar ditt stökiga skrivbord till dina kollegor
Hur ser det ut på ditt skrivbord? När arbetet hopar sig är det lätt att ordningen prioriteras ner och kaffekoppar, bud och godispapper tornar upp sig. Men det kan löna sig att hålla bättre ordning:
I studien som utfördes vid University of Michigan fick 160 deltagare vid olika tillfällen sitta på ett kontor som var antingen välstädat, halvstökigt eller mycket stökigt. Förutom ordningsgraden var kontoren likvärdigt inredda och samtliga var även extrautrustade med bland annat en godisskål, bilder på en bebis, en basebollkeps och akademiska tidskrifter.
Deltagarna fick sedan gissa personligheten på den de trodde kontoret tillhörde och gradera deras sociala kompetens; hur trevliga de var, hur neurotiska de var, hur öppna de var för nya upplevelser och hur samvetsgranna de var.
Studien visade att samtliga deltagare trodde att de stökiga kontoren tillhörde mindre samvetsgranna människor än det välstädade kontoret. I de flesta av fallen uppfattade även deltagarna innehavarna av de stökigare kontoren som både mer osympatiska och mer neurotiska än personen som hade det prydligt och städat. Ju stökigare kontor – desto fler negativa personlighetsdrag tillskrevs man helt enkelt.
”Det spelar ingen roll om stöket finns hemma eller på jobbet, uppfattningen om dig som person är den samma, menar huvudförfattaren av studien, Terrence Horgan, professor vid University of Michigan.
En självuppfyllande profetia
I vardagen kan dessa förutfattade meningar skapa uppfattningen om att personen är ansvarslös, grinig och inte särskilt omtänksam, vilket i sin tur sedan påverkar bemötandet han eller hon får, menar forskarna bakom studien.
”När man väl bildat sig en uppfattning om någon påverkar det vilken typ av frågor man ställer till personen i fråga och hur man behandlar hen, vilket i sin tur inte sällan leder till att man faktiskt plockar fram just de personlighetsdragen man tillskrev personen från första början, menar Sarah Dyszlewski, medförfattare av studien.
Bäst att städa skrivbordet alltså…
Källa: University of Michigan Bildkälla: IBL
