Gal Gadot i stor intervju med ELLE: "Jag känner att det är en del av mitt uppdrag att förmedla historien"
Av: Holly Millea
Foto: Paola Kudacki
Styling: Simon Robins
Om du undrar hur en modern superkvinna ser ut kan du sluta leta. Gal Gadot kliver ur en svart suv – civil och obeväpnad – klädd i svart skjorta, avklippta jeansshorts och svarta Gucci-loafers. Det är en vanlig onsdag i Los Angeles och hennes blanksvarta hår är uppsatt i hästsvans, en liten diamantbeströdd öronpiercing glittrar i solen. Osminkad ser den israeliska skådespelerskan yngre ut än sina 32 år.
Gadot har insisterat på att vi ska träffas på en restaurang i en liten galleria och hon har bett mig att inte skriva ut ställets namn.
– Som du märker, det är litet. Bara åtta platser. Helt fantastiskt.
Men så mycket kan jag säga att det står sushi på menyn och av priserna att döma så fångades fisken senast i morse av ingen mindre än Aquaman själv. Gadot beställer en öl och omakase (det vill säga kockens rekommendation).
– Men ingen laxrom, ingen sjöborre, inga musslor, lägger hon till.
Samma här.
– Du kommer att älska det. De mäter temperaturen på fisken, skär den på ett speciellt sätt … Kommer du ihåg ”The Soup Nazi” från Seinfeld? ”No soup for you!” Så är det här! De säger ”Ingen wasabi! Ingen soja!” De chefar över oss.
Hon höjer ena ögonbrynet, bryter isär sina ätpinnar och lutar sig fram.
– Du får inte, absolut inte, avslöja det här stället.
Hennes brytning är kraftig och får allt hon säger att låta roligare, eller sorgligare, eller fånigare, eller allvarligare – helt enkelt charmigare överlag. Speciellt när hon byter plats på ord, hoppar över ett eller när hon rynkar pannan och kämpar med översättningen.
– Vad betyder det här, resolut?
– När jag bodde i Israel, långt innan Wonder woman, långt innan allt, sa jag till min dialogcoach att mitt mål var att prata helt amerikansk engelska inom ett år. Hon sa: ”Kära Gal” … hon är över 60 nånting, förtjusande, väldigt empatisk … hon sa ”Gal, det kommer inte att hända.” Och jag: ”Vad menar du? Jag kan komma hit tre dagar i veckan, några timmar åt gången, vi kan ligga i hårdträning!” ”Men varför vill du det?” undrade hon. Jag svarade: ”Jag är så nischad, med min brytning måste jag spela den internationella tjejen. Alla filmer har inte någon internationell tjej! Det begränsar mina möjligheter.”
– Hon sa: ”Ja, men vet du vad? Du är speciell som du är. Har du någon aning om hur många amerikaner det finns i Los Angeles, som söker roller, som ser mer amerikanska ut än du, låter mer amerikanska än du? Var bara dig själv.”
Wow, hon är grym!
Rådet visade sig vara rena profetian. 2013 gjorde filmbolaget Warner Bros och regissören Zack Snyder provfilmningar till rollen som Wonder woman i Batman v Superman: Dawn of justice. Det var ingen stor roll, mest en sorts introduktion av karaktären. De behövde någon som var fulladdad med karisma, styrka och grace. Någon som tilltalade både kvinnor och män – någon med attityd – som kunde fronta en potentiell filmserie.
– Det var första gången vi filmade henne, minns Snyder. Det var ett kemitest mellan Gal och Ben (Affleck), en scen som jag skrivit för att se hur Batman och Wonder woman, som Bruce Wayne och Diana Prince, skulle fungera tillsammans. Det var en intensiv scen, en diskussion om hans planer och huruvida hon skulle följa med honom eller inte. Spänningen stiger och precis mot slutet säger hon: ”Det är inte jag som är i knipa här, Bruce, det är du.” Det syntes tydligt att hon kunde matcha Ben. Det var meningen att han skulle titta efter henne när hon gick och sedan själv gå ur bild, i stället låter han henne gå och vänder sig sedan långsamt direkt mot kameran och gör en min: ”Wow, hon är grym!” Alla kände att hon var helt rätt.
Efter Batman v Superman var Gadot i Atlanta och spelade in den underskattade spionkomedin Keeping up with the Joneses, mot John Hamm, Zach Galifianakis och Isla Fisher.
– Jag insåg vad det var hon gett sig in på med Wonder woman och Justice league och allt det där, berättar Hamm. Och jag tänkte bara att herregud, du kommer att hamna mitt i värsta virvelvinden. Men hon såg så lugnt och sansat på det. Många som har väldigt mycket på gång kan ta ut det på andra och börja bete sig illa. Men inte Gal.
En servitör kommer med våra tallrikar, det ligger en skiva av något genomskinligt på dem och han fräser:
– Ingen soja!
– Åh, den är så liten och söt! utbrister Gadot när hon njuter av munsbiten. Titta på oss! Du är från Oklahoma (nja, South Dakota)! Jag är från Mellanöstern. Och vi är här och solen skiner och vi äter fantastisk mat. Vi ska vara tacksamma.
Vi var överens om att vi skulle sikta mot ett mästerverk
Det var på en sushirestaurang i Atlanta 2015 som Gadot och regissören Patty Jenkins träffades första gången för att prata om sina visioner för Wonder woman.
Patty sa: ”Vad vill vi att den här filmen ska vara?”, berättar Gadot. Vi var överens om att vi skulle sikta mot ett mästerverk med viktigt budskap. Inte på ett tungt sätt, utan roligt och intressant.
Sagt och gjort. Jenkins, som mest är känd för den kritikerrosade Monster från 2003 om seriemördaren Aileen Wuornos, visste precis hur hon skulle ta sig an superhjälteprojektet. Och precis som när hon förmänskligade Wuornos, betraktade hon Diana Prince inifrån och ut.
– Jag ville göra en resa utifrån hennes synvinkel, förklarar Jenkins. Jag var bara en människa som betraktade en annan människa och som förmedlade en berättelse om hur det känns att vara hon.
Ta den känslostarka scenen när Wonder woman först går och sedan springer ensam över ett slagfält – ett ingenmansland mitt i ett brinnande första världskrig – för att befria en liten stad från tyska soldater. Hon vet inte att hon kommer att överleva, det är först när hon slåss för sitt liv som hon inser vidden av sina superkrafter.
– Den scenen är min stora stolthet, berättar Jenkins. För den handlar om hennes omvandling till Wonder woman, snarare än att vi plötsligt får se Wonder woman dyka upp.
Och där har ni anledningen till att filmen blev en världssuccé med intäkter på långt över 6 miljarder kronor. För Gadot var det en särskilt viktig scen. Hennes morfar Abraham Weiss var 13 år när nazisterna invaderade hans hemby Munkács i Tjeckoslovakien och hans far dog i kriget. Weiss skickades till Auschwitz tillsammans med sin bror och mamma och han var den ende från sin familj som överlevde lägret. Weiss dog 2014.
– En av berättelserna som jag arbetar med handlar om Förintelsen ur en kvinnas perspektiv, berättar Gadot. Jag känner att det är en del av mitt uppdrag, att förmedla den historien, det var en sån obeskrivlig fasa. Han sa alltid att om vi glömmer vår historia kommer historien att återupprepa sig, vilket känns särskilt aktuellt nu med allt som händer.
– Gal var perfekt i rollen och helt rätt i tiden nu när frågor om jämställdhet och rättvisa för kvinnor världen över aktualiseras, konstaterar Robin Wright som spelar Dianas moster Antiope, en stenhård general.
– Hon förkroppsligar en kvinnlig superhjälte som representerar allt det där och därför gick filmen hem överallt. Det var ren synkronicitet. Kan ni föreställa er Wonder woman med amerikansk accent? Nej, tänkte väl det.
Jag ringer upp Amy Adams, Gadots motspelare från Batman v Superman och Justice league?
– Märkligt nog är jag faktiskt med Gal nu, säger Adams och skrattar medan de två skådespelerskornas barn leker tillsammans i bakgrunden. Gadot säger något och Adams tjuter.
– Nej, kom igen! Jag ska avslöja allt om dig!
– I den första filmen hade vi bara en scen tillsammans, fortsätter Adams. Jag är ganska blyg och Gal sa, ”Du ska svara på mina sms, vi ska bli vänner, om jag så måste förfölja dig!” Och vet du? Det är ju inte alltid man känner sig smickrad när någon tvingar på en sin vänskap, men jag kände mig verkligen smickrad, för hon är en så intressant och fulländad människa. Jag håller egentligen tillbaka lite nu, för hon står precis bredvid. Man kan lätt få en crush på henne!
Justin Lin, som regisserade Fast & furious, tyckte att det vilade något mystiskt över Gadot när han såg henne för första gången.
– Jag minns fortfarande hennes auditioninspelning, berättar Lin som var den som gav henne det stora genombrottet 2009.
– Det var mängder av andra skådespelerskor som gjorde scenen, men Gal fick mig att verkligen vilja veta mer om just henne. Hon hade så mycket djup, som om hon hade flera liv bakom sig. Det finns något hemlighetsfullt över henne. Varenda gång jag åt middag med henne så fick jag reda på något nytt: ”Jodå, jag var i det militära …”
Gal och hennes lillasyster Dana växte upp i Rosh Ha’ayin, en liten stad strax utanför Tel Aviv. Pappa Michael arbetade som maskiningenjör, mamma Irit som idrottslärare. En lycklig barndom, säger Gadot.
– Idrott var en stor grej, tristess är ungdomens fiende nummer ett. När tonåringar håller sig sysselsatta, speciellt med idrott, så frigör de en massa endorfiner och frustration eller vad de nu känner.
För protokollets skull ska vi nog tillägga att hon dessutom redan då utvecklade en viss fäbless för hemligheter.
– Jag var riktigt bra på att hålla masken! Du vet, jag skolkade, jag gick ut och sa till föräldrarna att jag skulle till en tjejkompis men gick till pojkvännen i stället, jag tjuvrökte …
Hon var cheerleader för fotbollslaget, spelade basket, dansade streetdance och avslutade gymnasiet innan hon kröntes till Miss Israel 2004. Sedan följde två års obligatorisk värnplikt som stridsinstruktör i den israeliska försvarsmakten.
– Rekryterna älskade mig för att jag fick dem i form, säger Gadot själv om sin tid i det militära.
Efter fullgjord värnplikt började Gadot studera juridik, hon inledde en modellkarriär, avslutade juridikstudierna och fick en roll i kortlivade israeliska tv-serien Bubot som handlade om livet som fotomodell.Knappt två år senare skrev hon på för Fast & furious och mellan inspelningarna av de tre filmer i serien hon medverkade i ledde den ena rollen till den andra: Entourage, En galen natt, Knight and Day, Criminal … och innan hon hann säga ”Red leather, never yellow leather” snabbt fem gånger – hennes dialogträningsfras – hade Gadot blivt en av Hollywoods hetaste filmstjärnor.
– Min agent träffade henne och sa: ”Du och Gal måste göra en komedi tillsammans”, berättar Adams. Så nu skriver jag på en till oss. Jag skojar inte. Vi ska dra med Isla (Fisher) också.
Åter till vår hemliga sushirestaurang i Los Angeles: Så fort Gadot lägger huvudet lite på sned och pillar på sin diamantprydda piercingring i övre delen av högra örat kommer den arga servitören som på en given signal: ”No wasabi!” Gadot gjorde piercingen på sin födelsedag för fyra år sedan.
– Jag fyllde 28 och kände att, herregud, det är en seriös gräns. Alla har sin gräns. Jag ville göra något för att känna mig ung igen. Tatueringar är jag för feg för.
Tatueringarna överlåter hon till sin man, 42-årige multimiljonären och fastighetsutvecklaren Jaron Varsano.
– Men jag kan inte avslöja vad de föreställer, tillägger hon.
Jag är som en labradorvalp
Paret träffades på en ökenretreat dit då 20-åriga Gadot hade åkt för att finna ro efter att ha fått sitt hjärta krossat flera gånger.
– Jag och min pojkvän från gymnasiet, som jag var tillsammans med i fyra år, hade gjort slut och det kändes helt okej, berättar hon. Men sen hade jag ett förhållande till, och ett till … alla var äldre än mig och gjorde slut hela tiden! Och jag är som en labradorvalp, jag måste liksom vara med någon, bli älskad och kramad. Jag älskar att skratta. Jag tycker inte om att vara ensam.
– Så jag åkte ut i öknen, som en förskjuten valp, och tog med mig boken Falling in love: Why we choose the lovers we choose, det är kurslitteratur i psykologi. Den handlar om vad som triggar oss som människor, vad vi påverkas av, det faktum att det inte finns något ”falling in love”. Man faller liksom inte ner i någon kärleksfälla.
– Så kom Jaron dit med gemensamma vänner och vi bodde i tält i samma område bland sanddynerna. Han kom dit och gav mig inte så mycket som en blick. Och det störde mig. Han bad mig om eld och när han fick det vände han bara på huvudet. Vad var grejen med det där överdrivna självförtroendet?
– Maten var så dålig där, fortsätter Gadot. Alltså superoaptitlig. Så Jaron körde till en fransk restaurang som låg en och en halv timme bort, köpte hela menyn och tog med till alla. Sen satt vi i en ring och jag var som någon sorts matmor som delade ut tallrikar och serverade alla. Han satt bredvid mig och jag lade bara min hand på hans lår, det räckte. Vi började prata och solen gick både ner och upp, vi pratade hela natten.
De har två döttrar – Alma, sex, och Maya, nio månader – och efter nio års äktenskap är Gadot fortfarande störtförälskad.
– Han är min superhjälte, mitt livs stora kärlek … Hur länge kan jag hålla på?
Säkert rätt länge. Notan är betald och Gadot vinkar hejdå till kocken bakom disken.
– Awesome, man! I loved it, dude! säger hon med perfekt amerikansk dialekt och pekar på en skylt: NO SPICY TUNA ROLL. NO CALIFORNIA ROLL.
– Ser du, vad var det jag sa?
Utanför står den svarta suven och väntar med motorn på tomgång. Gadot erbjuder mig skjuts till hotellet. Inne i bilen presenterar hon mig för sin vän Noa Dolev som sitter i framsätet bredvid chauffören. De två väninnorna har känt varandra sedan de var åtta och Dolev, nu 32, arbetar för en fredsbevarande organisation som fokuserar på konflikten mellan Israel och Palestina.
– Noa kom ny till klassen, berättar Gadot. Läraren hade sagt till hennes mamma att hon borde ringa min mamma så att vi kunde träffas och leka. Och så blev det!
– Japp, och sen blev vi kära! skrattar Dolev.
Jag frågar Dolev hur hennes bästis var när de växte upp och hon vänder sig mot Gadot.
– Får jag berätta?
De övergår till snabb hebreiska och fnittrar som två flickor.
– I skolan var Gal otroligt snäll och väldigt populär, säger Dolev till slut. Jag var den jobbiga.
– Noa är mycket lojal, svarar Gadot och ler mot sin vän.
När vi svänger runt hörnet in på Sunset Boulevard möts vi av en gigantisk reklampelare med affischen till Justice league. Där är hon, Wonder woman, mitt i blickfånget. Gal har också nyligen sagt att hon vägrar att spela i en uppföljare så länge övergreppsanklagade producenten Brett Ratner är kopplad till produktionen. Exakt den sortens superhjältinna som vår galna, osäkra, farliga, snurriga värld behöver.
