Gröna vågen – allt om den nya hållbara trenden 2020
Jag drabbades av både svindel och svår avundsjuka när min vän nyligen berättade att hon ”äntligen kommer att lämna stan”. Att hon sagt upp sig från sitt jobb i city för att flytta till ett ensligt hus långt ut på landet. Hon ska definitivt odla, kanske skaffa höns. I alla fall hoppa av det ekorrhjul samtiden lett henne in i och i stället finna friheten, tystnaden och dra sitt strå till stacken för att rädda Moder jord.
En ny omställningsrörelse
Men hon är inte ensam. Allt fler ansluter sig till den nya gröna vågen. Eller våg. De initierande menar att det inte alls är en trend som kommer skölja över, utan en del av den omställningsrörelse som för alltid kommer förändra vårt sätt att leva.
– Omställningsrörelsen handlar om att förbereda sig för ett annat liv och en annan tillvaro på grund av klimatförändringarna och energikrisen som man ser kommer när vi inte kan använda olja och kol längre. Den medvetenheten kanske också fanns under gröna vågen på 70-talet, men den är betydligt starkare nu, säger Rebecka Milestad, forskare inom hållbara livsmedelssystem på KTH i Stockholm.
Att kunskapsutbyten om odling och hantverk spirar mer än någonsin på nätforumen, utbildningskurserna för självförsörjning är överbelastade och influencers som försöker restaurera ett gammalt torp, måla väggar med äggoljetempera eller skörda sin egen zucchini är flitigt följda är inte förvånande, menar Rebecka Milestad.
– Eftersom vi är mer medvetna om hur världen och framtiden ser ut är det inte konstigt att man vill klara sig lite mer själv.
Självförsörjningskurser allt populärare
Den nya gröna vågen har flera bottnar. En är motreaktionen mot konsumtionssamhället och den digitala stressen, en annan är medvetenheten om klimathotet och en tredje att man vill vara förberedd när krisen väl är ett faktum. En sak är i alla fall säker: drömmen om ett långsamt liv på landet, där man kan odla sin egen middag och vara händig nog att ta hand om det man har, ligger i tiden.
Det vittnar inte minst statistiken om, som visar att allt fler flyttar till den stadsnära landsbygden (läs: landsbygd med pendlingsavstånd till ett centrum) och att 75 procent av svenskarna odlar eller kan tänka sig att odla ätbara växter. Dessutom växer hungern efter att lära sig om självhushåll lavinartat.
– Vi fyller våra kurser mer eller mindre direkt när vi annonserar. Vår mest populära kurs Permakultur – PDC klarar bara att ta in runt 20 procent av alla som vill gå kursen, så behovet är enormt, säger Andreas Jonsson, rektor på Holma folkhögskola som tillhandahåller självförsörjningskurser kring småskalig produktion, återbruk och hushållning.
Omställningsrörelsen menar att den nya vågen inte bara är något för de mest hängivna att haka på, det är något vi alla måste bli en del av.
– Vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser med nästan 90 procent och det gör man inte bara genom att likea något på sociala medier, konstaterar Rebecka Milestad. Vi behöver ställa om nu medan vi fortfarande är trygga med att vi ändå överlever, även om vi misslyckas med vår odling. De människor som blir allt mer självförsörjande utifrån ett engagemang för framtiden kan vara väldigt viktiga nyckelpersoner för en omställning.
”Vi längtade efter ett mer hållbart liv på alla plan”
Några sådana personer är Brita Zackari och hennes man och programledarkollega Kalle Zackari Wahlström, som efter att ha bott i Stockholms innerstad i många år sökt sig ut i landet.
– Vi längtade bort från damm, trängsel och till en plats där barnen kunde cykla fritt. Men i själva verket tror jag att vi längtade efter ett mer hållbart liv på alla plan. Att kunna reda oss själva på något sätt, säger Brita.
Så de köpte en gård på landsbygden. Och utan att egentligen ha så mycket kunskap om självhushåll skaffade de höns, får, bikupor och började odla sina egna grönsaker.
– Det är ju inte riktigt rimligt att vi ska kunna köpa tomater året om i affären. När man odlar själv så ser man hur mycket jobb som ligger bakom och tänker kanske efter innan man slänger mat. Jag är inte så förtjust i kött på grund av den inhumana köttindustrin, men om jag kan plocka och slakta en tuppkyckling som jag själv har fött upp känns det bättre att äta den själv, säger Brita.
Kalles och Britas väg mot att bli delvis självförsörjande kan man följa i nya SVT-serien Hjälp, vi har köpt en bondgård. Och kanske programtiteln säger något om den nya gröna våg de är en del av: att du varken behöver vara bonde, jordbrukare eller antroposof för att kunna haka på den, du lär dig längs vägen.
– Det är dynamiskt. Man kan både jobba på kontor i stan och ha sin lilla täppa där man får ut något som känns meningsfullt. På samma sätt som folk har börjat intressera sig för matlagning med råvaror i säsong blir det här ett naturligt steg. Av fåren har vi fått en massa ull som vår son nu har en mössa av. Man får testa sig fram hur lätt eller svårt man vill göra det för sig, säger Brita.
Till skillnad från 1970-talets grönavågare, som ansågs alternativa, radikala och mötte en viss skepticism med sin kollektiva utflytt till landsbygden, är 2020-talets snarare trendiga, föredömliga och inspirerande. Kanske för att deras livsstil inte är lika svartvit.
– Man behöver inte ha tygblöjor på barnen bara för att man odlar morötter. På så sätt är dagens rörelse betydligt mer tillåtande, menar Petter Bergström, grundare av tidningen Åter och nätforumet Alternativ.nu där nästan 400 000 unika besökare i månaden utbyter kunskap om självförsörjning.
– Förutom att vilja göra skillnad för klimatet, vilket du så lätt kan göra genom att bara gräva upp ett land, så lite frön och skörda, så längtar nog många efter kicken av att göra något själv, säger han.
Apropå att klara sig själv. Till denna nya, gröna våg hör också preppers: de som på allvar förbereder sig för en tid i kris.
– I Sverige utmärker sig preppers med att se till att ha lager av konserver och vattendunkar hemma, men också genom att se till att lära sig hur man odlar mat och slaktar ett djur den dagen man skulle behöva göra det, förklarar Rebecka Milestad.
Brita Zackari: ”Min tro är på en hållbar jord och hållbar livsstil”
För Brita Zackari handlar det i slutändan om att leva ett liv som känns vettigt.
– Även om jag inte är andligt lagd har jag ett behov av att känna att det jag gör är meningsfullt. Min tro är på en hållbar jord och hållbar livsstil. Strävan är inte att bli helt självförsörjande, men att lämna så lite dåliga spår på jorden som möjligt, säger hon.
Och som bonus i sitt nya liv på gården får hon något som är exklusivt idag: lugnet, tystnaden och naturupplevelserna.
– Jag tror att kroppen behöver titta på gröna grejer. Får jag stirra på en tall så mår jag bra.
Och kanske är det just det som min vän kommer att få uppleva nu när hennes flyttlass snart lämnar stadsbruset. En lite lugnare och renare tillvaro omgiven av det naturligaste som finns: gröna grejer. Ett liv där hon kan reda sig själv.
Av: Elin Liljero Eriksson
Foto: Brita Zackari, Joakim Ono Johansson, SVT
LÄS MER:
Inred köket med färg och hållbara val – tips som fixar stilen
