Här är framstegen som gjort Sverige mer jämställt
VIDEO: SEX STARKA FASHION STATEMENTS AV OCH FÖR KVINNOR
Fantastiska feministiska kliv har tagits under många år här i Sverige. Numera får kvinnor göra abort, de har rätt att rösta, och att vara föräldraledig är självklart för både mammor och pappor.
Här är framstegen som har gjort Sverige mer jämställt!
Män förlorar laglig rätt att aga
År 1864 skedde ett stort steg för alla svenska kvinnor. Då förlorade nämligen män sin lagliga rätt att aga, det vill säga slå eller misshandla, sin fru.
Kvinnlig rösträtt
Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare i plenum. Två år efter genomfördes det allra första valet till andra kammaren där kvinnor deltog.
Info om preventivmedel blev lagligt
År 1910 antogs preventivmedelslagen, som även kallades Lex Hinke. Det var en lag som förbjöd information om preventivmedel att spridas. Det dröjde också hela 28 år innan den lagen avskaffades, 1938.
Olagligt att säga upp kvinnor
Året efter, 1939, hände något som stärkte kvinnors rättigheter i arbetslivet. Då blev det nämligen olagligt att säga upp kvinnor på grund av att de har förlovat sig, gift sig, blivit gravida eller fött barn.
Lika arbete ska leda till lika lön
Kampen för att kvinnor ska få lika lön för lika arbete som män pågår fortfarande men år 1960 är en viktig milstolpe i den striden. Då skrevs det för första gången ned på papper att lika arbete ska leda till lika lön. Det var LO, Landsorganisationen i Sverige, som drev igenom att de särskilda kvinnolönerna skulle avskaffas.
Särbeskattning
1971 införs särbeskattning som handlar om hur gifta par ska betala skatt. Ändringen innebar att det i praktiken inte längre gynnade familjer att kvinnan inte jobbade, utan istället var hemmafru. Efter att särbeskattning infördes började allt fler kvinnor att arbeta.
Abort blir lagligt
Den 1 januari 1975 började lagen om fri abort gälla i Sverige. Lagförslaget som till slut röstades igenom innebar att en kvinna hade rätt till fri abort till vecka tolv, och abort efter kuratorsutredning till vecka arton. Kravet på kuratorsutredning mellan vecka tolv och arton togs bort 1996.
Förskolan
År 1968 tillsatte regeringen Barnstugeutredningen, en kommité som mellan åren 1968 och 1975 genomförde fyra utredning om förskolor och fritidshem. Den banade vägen för hur den moderna förskolan ser ut i dag, och själva begreppet förskola lanserades som samlingsord för den svenska barnomsorgen. 1972 blev utredningen klar och lade grunden till förskolelagen som infördes 1975.
Lagen innebar förskola för sexåringar, avgiftsfri 525 timmar om året och planmässig utbyggnad av förskoleverksamheten i varje kommun för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.
Föräldraledighet
Moderskapsförsäkringen infördes i Sverige 1931 och är namnet på den inkomstförsäkring som gav kvinnan rätt till ersättning för vård av barn. Moderskapspenning gavs som ett bidrag till alla kvinnor. Den moderskapsförsäkring som existerade fram till 1974 omfattade 180 dagar, en moderskapspenning på sammanlagt 1 080 kronor samt tandvård.
1974 ersattes försäkringen av föräldraförsäkringen. I början hade föräldrarna rätt till sex månaders betald föräldraledighet med en ersättning som motsvarade 60 procent av den tidigare inkomsten. Försäkringen har byggts ut flera gånger sedan dess, bland annat med dagar reserverade för den ena föräldern.
Meetoo-rörelsen
Metoo-rörelsen drog igång för lite mer än två år sedan och ledde till omfattande protester mot sexuella övergrepp och trakasserier. Från politiskt håll ledde det till att kvinnojourer fick ökade anslag och sexualundervisningen i skolan stärktes.
Det bestämdes också att yrkespersoner i viktiga samhällspositioner, till exempel lärare, socionomer och handläggare vid Migrationsverket, också skulle få utbildning i frågor kring sexuella trakasserier och kränkningar.
Samtyckeslagen klubbades även igenom våren efter, och även om initiativet till lagen var taget redan innan rörelsen drog igång sägs metoo ha påskyndat själva processen.
Vad är kvar att göra?
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns det flera punkter som behöver förbättras. Kvinnor får till exempel fortfarande sämre betalt för samma arbete och gör även det mesta av det obetalda arbetet hemma, till exempel städning, matlagning och omsorg av barn. Kvinnor utsätts också fortfarande för den absolut merparten av alla sexualbrott och bara en bråkdel av fallen klaras upp. Kvinnor är också oftare sjukskrivna än män, och bara runt 35 procent av landets chefer är kvinnor.
Foto: TT
LÄS MER:
