Allt du behöver veta om Wicca – den nya feministtrenden
”Överprästinnan finns i ditt medvetna jag. Kortet visar att du är spirituellt sökande just nu. Har du haft mycket drömmar på sistone?”
Jag befinner mig i en ljus sekelskifteslägenhet i Vasastan i Stockholm. I vardagsrummet trängs doftljus och tulpanbuketter med konstböcker och buntar med glossiga magasin – med andra ord inga avvikande attiraljer för en innerstadskvinna tretti plus. Men där finns också små detaljer – kristaller, stenar och kort med symboler – som skvallrar om att hon som bor här är allt annat än alldaglig.
Wicca – den nya feministtrenden
Ebba Bjelkholm är häxa – eller wicca som hon hellre kallar sig.
– Som anhängare av wicca tror jag på magi och utövande av ritualer. Och tarot är ett av de spirituella verktyg jag använder i min praktik, säger Ebba, som varvar arbetet som pr-konsult med att spå kunder och hålla kurser i tarot.
Efter att jag har fått kupera tarotleken placerar hon ut de tio kort jag dragit i ett så kallat ”keltiskt kors”, en av de vanligaste läggningarna i tarot, på bordet framför oss. Det vi främst ska titta på, förklarar Ebba, är min nuvarande status – men några kort kommer även visa på vart framtiden pekar.
Häxkonst och magiska ritualer av typen tarot viftas av skeptiker ofta bort som hokuspokus. Det hindrar dock inte att vi befinner oss i en nyandlig renässans, där intresset för nyandliga företeelser som häxkonst blomstrar. Samtidigt som en sittning med en spådam, eller en shaman, i dag inte känns mycket märkligare än ett besök hos psykoterapeuten ger hashtaggen #tarot miljontals träffar på Instagram. En popularitet som såklart satt spår inom andra livsstilsområden: En samling kristaller på marmorbordet, en nymåne i örat eller för all del en hel kollektion inspirerad av just tarot (som vinterns resortkollektion hos Dior). Flirten med det ockulta har många skepnader i dag.
Tillbaka till tarotläggningen där spänningen byggs upp i takt med att Ebba vänder på korten. Av lekens sjuttioåtta kort har jag lyckats dra fler ur den stora arkanan – alltså de tjugotvå så kallade trumfkorten – som kan ses som viktigast i läggningen.
– Ditt undermedvetna är i en bra fas. Du ser till att vända tidigare erfarenheter till din fördel, säger Ebba när hon vänder på kortet ”Drottning av stavar”.
Själv har Ebba dragits till magi så länge hon kan minnas. Som liten lekte hon häxa och pratade med djur och växter i skogen. Sedan hon gjorde sin första ”formel”, en kärleksformel med ingredienser som tallbarr och tonkabönor, har hon fördjupat sig alltmer i häxkonst under åren. Det ökade intresset, inte minst bland kvinnor i hennes egen ålder som utgör majoriteten av hennes klienter, tror hon hänger ihop med ett sug efter en mer individanpassad andlighet. Men hon ser det även som ett tecken för feminism.
– I en tid när vi är så pass jämställda känns de traditionella, ofta patriarkala, religionerna ofta förlegade. Att återerövra den bespottade häxan blir lite av feministiskt statement, säger Ebba som vid sidan av enskilda klienter även ordnar häxcirklar där ett gäng kvinnor ses under rituella former.
– Det kan handla om att vi utför en magisk rit, som att blanda en olja, samtidigt som vi delar våra önskningar eller sådant vi vill bli av med. Det blir ofta väldigt stärkande upplevelser, säger Ebba.
För att bringa klarhet i varför så många kvinnor, liksom jag, dras till spiritualism och magiska riter i dag, ringer jag senare samma dag upp en expert i ämnet. Åsa Trulsson, som är lektor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet och har forskat kring nyandlighet och moderna häxor, tycker att det är svårt att avgöra om intresset för spiritualism är större just nu än för exempelvis tjugo år sedan. Däremot, menar hon, kan man definitivt säga att nyandliga fenomen blir alltmer ”mainstream”.
– I dag är de en del av vardagen på ett annat sätt, som en del av normaliteten. Jag tror inte att alla uttryck för samtida andlighet eller häxkonst kan kopplas till en längtan efter naturen, men visst kan det finnas en längtan till det autentiska, det sanna och det som finns bortom kommersialism och urbanisering, säger Åsa Trulsson.
Vidare säger hon att spirituella strömningar passar väl in i större samhällsförändringar, som i tider av sekularisering, individualisering och globalisering. Eftersom nyandlighet generellt är en bred och mångfacetterad företeelse, och eftersom den ofta rymmer en hög tolerans för olika åsikter, passar den helt enkelt dagens människor.
– Den ger utrymme för att välja vissa delar och avfärda andra. Eller kombinera vissa element med de mer traditionella religionerna, säger Åsa Trulsson men lägger till att många moderna häxor inte alls ser sig som en del av den nyandliga rörelsen, utan snarare av en hednisk tradition.
Apropå att Ebba beskrivit sina häxcirklar som kraftfulla frågar jag Åsa Trulsson om den historiskt ofta hånade häxan blivit symbol för en feministisk nytändning. En slags häxfeminism om man så vill?
– Frågan är vad vi menar med feministisk nytändning? Handlar det om att verka för social förändring för kvinnor eller handlar det om att utveckla sin inre potential och att må bra för stunden utan större analys av sociala strukturer? Ibland kan de här tendenserna sammanfalla, men de kan också vara varandras motsatser. Inom den nyandliga rörelsen finns både en tydlig kritik av samhällsstrukturer och en önskan om att utveckla individen, säger Åsa Trulsson.
Dagen därpå, efter att frekvent ha googlat innebörden av ”Överprästinnan” såväl som ”Drottning av stavar”, svänger jag förbi den nyandliga butiken Vattumannen på Drottninggatan i Stockholm. I butiken säljs stenar, kristaller, pendlar och böcker om reinkarnation, shamanism, healing, mystik och liknande. Att fler än jag sökt sig hit av samma skäl som jag står snart klart. Hyllan för tarotkortleken jag kommit för gapar till min förtret tom. En ny leverans är dock på snar ingång, försäkrar expediten mig lugnande.
Vad är Wicca?
En nyhednisk religion som skapades på 1950-talet av britten Gerald Gardner. En naturreligion som ser livet som cykliskt snarare än linjärt. Firar åtta högtider per år, i samband med årstidernas växlingar. Ett vanligt inslag är magi. Det finns också en tanke om att det man ger, får man tillbaka. Vissa wiccaner kallar sig häxor, andra inte (och vice versa).
Av Sofia Edgren Foto Josefine Thelin
