Rita Ora: "Min mamma är min idealkvinna"

Kort om Rita Ora:

Född: November 1990 i Pristina, Kosovo.
Familj: Föräldrar, syster.
Karriär: 2004 med i filmen Spivs. Sjöng på Craig Davids låt Where’s your love 2008. Har en biroll i den kommande filmen Femtio nyanser av honom.
Skivor: Debuten Ora 2012 med hitten RIP.
Aktuell: Nytt album snart i butik!

Klockan är nio på morgonen. Rita Ora sitter mitt emot mig och kvittrar, hög på två timmars sömn, och hon hittar inte riktigt tråden. Hon var på en hemlig Princekonsert i går och den legendariske lille mannen tackade henne från scenen. Kvällen innan det hängde hon med Oprah Winfrey och Naomi Campbell. Och just det, under helgen uppträdde hon i Dubai. Kanske har det blivit lite väl mycket – till och med för den här hängivna festprissan.

– Hur gör folk för att komma upp så här tidigt?

Hon borde alltså ligga till sängs. Ändå ser hon fantastisk ut. Perfekt hy, blodrött läppstift, kraftigt markerade ögonbryn som letar sig ut mot det väteperoxidblonda håret. Rita Ora är en av de där sällsynta människorna som kan kombinera kläder hur som helst och ändå alltid se bra ut: i dag är det en fedorahatt, poncho, svarta byxor och vitt linne.

Vi träffas på en privat medlemsklubb i västra London, alldeles i närheten av där hon växte upp. Rita har precis blivit klar med sitt andra album och har tagit med sin dator för att spela några låtar för mig. Men hon är alldeles för exalterad för att gå in på det just nu. Hon beställer in en quinoasallad med avokado, zucchini och pocherat ägg och säger att om jag också äter en sådan så kommer mitt liv aldrig att bli sig likt igen.

– Okej, grejen är, säger hon, att jag faktiskt inte har stalkat Prince (trots tre hemliga spelningar så här långt): han är nämligen gästartist på nya plattan.

Och bäst av allt, när hon presenterades för Oprah för första gången så kände Oprah igen henne.

– Hon var så gullig, vi skämtade med varandra och hon visste vem jag var! Jag blev faktiskt lite chockad av det, berättar hon och ler stort.

Rita Oras framgångssaga är en makalös berättelse. För fem år sedan, när hon var 18, var hon med i den brittiska uttagningen till Eurovisionsschlagerfestivalen (i videon ser hon ut att ha samma linne som i dag). Hon fick höra att det inte var optimalt för hennes karriär, så hon hoppade av tävlingen – trots att hon blivit utvald att representera Storbritannien. För redan då märktes det att hon var ämnad för större saker, en naturlig skönhet, rösten stark och innerlig. Kort därefter upptäcktes hon av Jay Z:s skivbolag Roc nation. Hon fick ett telefonsamtal där hon erbjöds ett möte med Jay Z och dagen därpå flög hon till New York. Efter bara några timmars möte med giganten hade de skrivit kontrakt.

Hennes första skiva, Ora, tog två år att spela in och toppade Englandslistorna, precis som hennes två första singlar. Förra året nominerades hon till tre stycken Brit awards, inklusive Årets genombrott och hon har i nuläget över 3,7 miljoner följare på Twitter (besatta fans som följer varenda tweet, med bilder på allt från hennes senaste manikyr till inspirerande citat och selfies med andra kändisar).

Hon måste fortfarande nypa sig i armen och har svårt att greppa allt: Prince, Oprah, Jay Z … hela rasket!

– Vad gör jag på bänken med alla de där människorna?

Hon tystnar en stund.

– Jag vet inte varför jag sa bänk, det är en skinnsoffa, en typisk jedor-skinnsoffa.

– Ursäkta? säger jag och antar att det är en designer.

– J’adore, skrattar hon. Det är min bild av kärlek!

Ora är som en ljuvlig blandning av Marilyn Monroe och Pippi Långstrump. Hon hugger in i sin sallad, ­tittar på min och demonstrerar hur jag ska göra med det pocherade ägget.

– Kolla, du ska spräcka det. Och det sprutar ut. Otroligt.

Rita Ora, som nu är 23, föddes i Kosovo och kom till England som ettåring. Det var några år före Kosovokriget, men redan då var det enorma spänningar mellan serber och albaner i det etniskt segregerade landet och föräldrarna insåg att deras barn skulle få en bättre tillvaro i England. Hennes mamma Vera avslutade sina medicinstudier i London och vidareutbildade sig sedan till psykiatriker. Hennes pappa Besnic drev flera pubar.

Rita Ora utanför Moschinos visning.

Familjen har alltid varit viktig för Rita. Hon har lyckliga minnen från sitt barndomshem, många med inslag av musik; pappan kunde väcka dem genom att öppna fönstren på vid gavel och spela Bruce Springsteen på högsta volym, mamman brukade framföra Tina Turners Private dancer inför den uppskattande pappan. Rita härmar sin mamma och berättar att hon och den äldre systern Elena, som nu är hennes manager, tyckte att det var ”usch” just då.

– Jag brukade skrika ”Mamma! Ni är så äckliga!”, då kysstes de och jag bara ”Eeeeeeugh”. Jag var så liten, så jag fattade inte vad sjutton de snackade om. Sedan när jag blev äldre hajade jag. Om jag fått tre barn, så hoppas jag att jag fortfarande sjunger Private dancer för min man.

Hon säger att hennes mamma är hennes förebild.

– Hon är galen. Hon är grym. G-R-Y-M, förtydligar hon och bokstaverar. Hon är min idealkvinna förkroppsligad. Och hon är het! Och riktigt rolig! Och hon ser yngre ut än hon är. Och hon är så ärlig. Och hon har ett bra öra. Jag spelar alltid min musik för henne, ber henne att gå på mina spelningar och se mina repetitioner och danser. Hon betyder bokstavligt talat allt för mig.

Oavsett hur mycket Rita Ora gillar att festa verkar hennes familj vara alldeles för sansad för att låta henne bränna ut sig. Hon säger att det bästa beslutet hon någonsin fattat var att utse Elena till manager.

– Ibland kallar jag henne för min ena hjärnhalva. Den smarta halvan. Typ, som när jag går ut och hon säger: ”Jag skulle inte göra det om jag var du, du ser inte tillräckligt bra ut.” Tack så mycket, syrran! Det är det systrar är till för, allt går via henne.

Rita har gått på Silvia Young theater school, men enligt henne själv var hon långtifrån någon mönsterelev.

– Jag följde helt enkelt inte reglerna: uniformerna, kom för sent, sådana saker.

Fysiskt sett mognade hon tidigt och blev snabbt kroppsmedveten.

– Jag var tjejen med störst bröst i klassen och undrade: ”Varför är det ingen annan som har behå under gympadräkten?” Fast nu förstår jag inte varför jag mådde dåligt över det.

Vid 14 års ålder hade Rita börjat tjäna pengar på att skriva låtar, men samma år fick hennes mamma bröstcancer och de kommande åren var tuffa för den unga Rita – det var jobbigt att lämna mamma för att gå till skolan. Men hon berättar att sjukdomen gjorde Vera, som nu är fullt friskförklarad, ännu starkare. Rita Ora tror att hon och systern har ärvt mycket av sin styrka från mamman.

– Mina eldiga, intensiva och bossiga sidor kommer från mamma. Vi är väldigt starka och självständiga kvinnor. Alla albanska kvinnor är starka.

Men hon berättar också att kosovoalbanska familjer är väldigt konservativa – ibland så att det går till överdrift.

– Ta din examen, skaffa ett jobb, hitta en man. Jag hade vant mig vid tanken på det där, men någonting inom mig ville att jag skulle slå mig fri, så det gjorde jag.

När hon som 18-åring flyttade till Brooklyn på egen hand var hon livrädd.

– Jag flyttade till en lägenhet, skypade med mamma och pappa varje kväll och spelade in min första skiva. Det var bara studion och sedan hem. Det var väldigt läskigt.

Läskigt spännande?

– Nej, läskigt läskigt. Jag hade ingen jäkla aning om vad jag gjorde. Jag kunde inte ens laga mat och ännu mindre tvätta mina egna kläder. Jag var tvungen att växa upp rejält snabbt.

Och det gjorde hon. Det var i New York hon utvecklade intresset för pinuppor, speciellt de från Hollywoods glansdagar. Själv döptes hon efter den regisserande farfaderns favoritskådespelerska, Rita Hayworth, och nu började hon söka efter inspiration hos sådana ikoner. Hon blev fascinerad av den mänskliga kroppen och den makt den har över män och kvinnor. Hon lyfter på linnet för att visa en av sina favorittatueringar, på bröstkorgen.

– Det här är Rosetta. Den kommer från ett verk av Alberto Vargas, en fantastisk illustratör på 1930-talet. Han var en av dem som skapade pinupestetiken. Det handlar om männi­skans läggning, vår kraft. Det var därför jag blev som besatt och ville lära mig vad det är män inte förstår hos kvinnan och vad kvinnor inte förstår hos mannen. Jag tatuerade den för ett halvår sedan. Jag älskar helt enkelt det som är vackert, oavsett om det är konst eller ett par skor.

Medan hon drar ner linnet lägger hon märke till en man med mörka glasögonbågar som sitter vid ett bord i närheten.

– Åh herregud, det är skådisen, viskar hon och knuffar till mig. Colin Firth!

Jag säger att jag inte är helt säker.

– Det är för fan Colin Firth i glasögonen. Kolla på honom. Gode gud, gör så jag inte börjar googla honom. Jag älskar honom! Jag har sett alla hans grejer: Love actually, Stolthet och fördom … Det är mr Darcy!

Plötsligt ser hon förskräckt ut.

– Herregud, jag har inte ens behå på mig!

Rita Ora och Jeremy Scott.

När Rita Ora var färdig med sin första skiva spelade hon upp den för sin syster och mamma. Stämmer det att deras utlåtande var: Rita, vad är det där? Hon börjar gapskratta.

– Ja, hur visste du det? Eller, de sa inte exakt så. De blev mer liksom helt tysta. Jag spelade upp allt för dem och frågade: ”Gillar ni det?”, och mamma vred på sig och sa: ”Mmmmmm jaaaaaaaaa … Men var är balladerna, var är pianot, var är känslan?”

Och stämmer det att hon ändrade musiken så de blev nöjda?

– Nej, för jag litade på skivbolaget, på Jay Z, på mitt team. Vilket var helt rätt, tack och lov.

Och hur som helst, när skivan väl släpptes hade mamman och systern ändrat åsikt.

Oras berömmelse kom plötsligt och explosionsartat. Det har varit några avigsidor – folk som snokar i hennes privatliv, skvaller, vänner som inte kunnat hantera hennes framgång. Det allra jobbigaste kanske var när Rob Kardashian (bror till Kim), som hon dejtade en kort period, obehagligt nog twittrade att hon hade bedragit honom med ”närapå 20 snubbar”. Jag frågar vad som var mest plågsamt: att bli förnedrad av en Kardashian i sociala medier eller att förlora nära vänner? För första och enda gången den här morgonen stelnar hon till.

– Vem? Jag vet inte vem du pratar om.

Hon är så övertygande att jag måste ställa frågan igen, kanske sa jag namnet fel?

– Det senare är definitivt värst, svarar hon då. Jag bryr mig inte om det första. Det beror egentligen på hur länge man känt personen. Det här skulle jag kunna prata om i timmar. Det är livet helt enkelt; hur människor utvecklas.

Det gick också rykten om att hon blivit ovän med sin nära vän, modellen Cara Delevingne, som hon ofta har refererat till som ”frugan”.

– Jag träffade henne i går kväll, säger hon glatt.

Är ni fortfarande vänner?

– Hon var aldrig inte min vän.

Men varför tror folk att de bråkade? Medan jag ställer frågan försöker jag se om mannen i glasögonen verkligen är Firth.

– Kan du sluta dregla över min Darcy och koncentrera dig på mig? skämtar hon. Ärligt talat vet jag faktiskt inte [varför folk tror att hon och Cara blev osams]. Under inspelningen av min andra skiva var jag totalfokuserad och isolerade mig från allt och alla. Hon gör en film och modellar. Men Cara kommer alltid att vara min fruga.

Vad innebär det, att vara ”fruga”? Att ni är mer än vänner?

Ora skrattar och börjar sjunga Wifey av Next:

– Oh say you’ll be my wifey, girl. Yes, I’ll be your wifey … Det innebär att vi tar hand om varandra, vilket man inte får mycket av i den här branschen.

Men på det hela taget har framgången varit underbar, berättar hon. Hon har fått arbeta med sina idoler, kunnat köpa ett hus till sina föräldrar (hon räckte över nycklarna som en överraskning) och nu även göra film. Hon ser fram emot den kommande filmversionen av Femtio nyanser av honom, där hon spelar Christian Greys adopterade syster Mia.

– Jag trodde aldrig att jag skulle få rollen. Men jag kom så väl överens med författaren, E L James. Sättet de filmade den på är enastående, synen på sex som en fantastisk konstform. Uppfriskande. Regissören, Sam Taylor-Wood, är oerhört konstnärlig.

Rita Ora utanför Moschinos visning.

Även om vi har väntat i två år på Rita Oras uppföljar­album, så har hon varit flitigt förekommande i modesvängen: som modell i Madonnas Material girl collection, som cameo på Moschinos visning i februari, hon avslutade DKNY:s visning under modeveckan i New York för ett år sedan och tillsammans med Kate Moss och Georgia May Jagger som modell för Rimmel: hon har sin egen linje med läppstift och nagellack. Hon älskar mode och nämner särskilt Marchesas Georgina Chapman.

– Hon var en av de första som lät mig bära en av sina designerklänningar. Hennes klänningar är så vackra.

Men det som engagerar Rita mer än något annat är nya skivan. Den senaste halvtimmen har hon bett om att få spela den men jag har ställt fråga på fråga. Nu lyfter hon på locket till sin laptop och påminner om en dörrförsäljare.

– Jag vill spela en låt som jag ser som min privata kärlekssång. Det är nervöst för jag har inte spelat den för någon.

I will never let you down är en riktigt bra upptempodänga med pulserande refräng, skriven av Oras dåvarande pojk­vän, den skotske discjockeyn Calvin Harris. Hon spelar upp en låt till och den handlar om en annan före detta pojkvän. Jag förväntar mig någon sorts skräckhistoria, men i stället är den väldigt rörande.

– You’re my redemption, I’m finally someone’s queen, sjunger hon. Det är en låt som handlar om första gången jag öppnade mig, första gången jag fes inför en kille, första gången jag gick på toaletten inför en kille.

Är det inte svårt att ha ett förhållande utan att fisa inför sin partner?

– Vet du, säger hon och ser allvarligt på mig. Min mamma har varit gift i nästan 30 år och hon berättade att hon aldrig har släppt sig inför min pappa. Jag är uppfostrad i en familj där kvinnor är kvinnor och män är män.

Hon spelar några låtar till och jag börjar skönja ett tema: kärlek. Efter att den här intervjun görs, i juni, gör Rita Ora och Calvin Harris slut efter ett år tillsammans. Enligt skvallret dumpar han henne, men hon kommenterar bara på Twitter att hon ska vårda sina minnen av förhållandet ömt. Och under intervjun pratar hon varmt om honom.

– Att vara kär är en del av livet som jag inte har upplevt förut.

Vad är det allra bästa med honom?

– Det är så mycket. Det faktum att han väckte något inom mig som jag inte trodde fanns.

Känslomässigt?

– Ja, som att bli kär. Jag trodde helt enkelt inte att jag kunde det. Jag hade aldrig varit med om det förut. Jag famlade bara som i mörker och undrade: ”Kommer det någonsin att hända mig?”

Kommer du att flytta till Los Angeles, som han?

– Jag flyttar egentligen ingenstans, för jag far alltid runt och är överallt. Just nu har jag inte ens ett hem. Jag bor en hel del med min syster.

Hon berättar att hon alltid har velat bo i LA; att det är drömmarnas stad och att hon alltid har varit en drömmare.

Nu börjar hon faktiskt bli lite vimmelkantig på riktigt och längtar efter att få sova. På vägen ut vinkar hon till mannen i glasögon, men bestämmer sig för att inte gå fram och prata med honom.

– Hejdå Darcy, säger hon och fnittrar.

Å ena sidan verkar hon så ung: lekfull, flirtig, väldigt rolig. Å andra sidan verkar hon äldre än hon är. Rita Ora säger att hon har förändrats sedan hon debuterade. Första skivan var bara uppvärmning, försäkrar hon.

– Jag visste inte vad fan jag gjorde under min första platta, ärligt talat. Jag var ett barn som hade hur kul som helst. Och jag gjorde en partyplatta, party och bull­shit. Den här gången har jag fortfarande kul, men jag befinner mig på en underbar och kärleksfull plats.

Vi hoppas – nej, tar för givet – att hon snart hittar tillbaka dit.

av SIMON HATTENSTONE foto All over Press m. fl. stylist ANNE-MARIE CURTIS