Långläsning: ELLE träffar Stella McCartney

Hon är modevärldens coolaste kvinna – men känner sig som en outsider. ELLE fick en exklusiv intervju med Stella McCartney om livssyn, sömnlösa nätter och att tappa kontrollen.

av LOVISA LUNDSTRÖM foto JOEL RHODIN

Det är en helt vanlig gråmelerad onsdagsmorgon. Klockan är halv elva och Stockholms gator är sådär tomma som de blir i glappet mellan morgonrusning och lunchvimmel. Det ovanliga är att Stella McCartney står mitt på Norrmalmstorg. Hon poserar så som man bara gör efter hundratals klick tillsammans med Kate Moss, Gwyneth Paltrow, Madonna. Och hennes fokuserade blick skvallrar om de oräkneliga paparazzoknäpp som har förföljt henne genom livet. Designern ser ut att vara klippt direkt ur en modebild och klistrad in i verkligheten.

Stella är klädd i överdimensionerad kritstrecksrandig kashmirtröja, grå flanellbyxor, skyhöga platåklackar. Allt från hennes kommande höstkollektion. Vi promenerar längs Biblioteksgatan och småpratar, på väg till den pannkaksbrunch hon har bjudit in en utvald skara till för att fira öppnandet av hennes första Sverigebutik. Jag frågar om hon är nervös. Stella svarar utan ett uns av tvekan.

– Nej.

Femton år i modebranschen har härdat henne. Stella har både hånats och kritiserats sedan hon ung och kaxig lät sina kompisar – supermodellerna Naomi Campbell och Kate Moss – gå hennes allra första visning. Nu vet alla att McCartney är synonymt med mode, även om efternamnet för evigt kommer att vara förknippat med en ikonisk All you need is love-kör.

Men Stella är ensam i modevärlden.

– Jag har känt mig som en outsider hela min karriär. Jag vet att jag har ansetts löjlig, som ett störande moment, som har varit emot päls, läder och plast.

Vi sitter i hotell Nobis lounge en timme före fotograferingen. Stella har beställt en kopp hett vatten med färskpressad citron. Det är femte gången jag intervjuar designern: För varje gång har hon blivit mer framgångsrik och hunnit få ett till barn. Nu är hon fyrabarnsmamma – och i modevärldens toppskikt. Kampen för djuren och miljön kommer aldrig vara över för Stella. Därför fick hon H&M & ELLE conscious award på årets ELLE-gala.

Stella och ELLEs Lovisa Lundström.

Du är en inspirationskälla. Vilka är dina förebilder?

– Jag beundrar människor som vågar stå för sin åsikt. Det är sorgligt ovanligt i modeindustrin. Jag vet hur svårt det är att vara annorlunda. När det gäller djurfrågor och att vara vegetarian blir man lätt hånad. Jag pratar mindre om mina ideal än mina föräldrar gjorde. Nu först inser jag vilket mod som krävdes. Mamma blev utskrattad – och tog det. Jag beundrar det.

Stella förklarar hur svårt det är att vara banbrytande i en traditionell industri.

– Över 15 miljoner djur dödas varje år för modets skull. Det är inte biprodukter – det är djur som föds upp på farmar och dödas för sitt skinn. Ormar, krokodiler, strutsar … Man använder killingar till extra mjukt ”kid leather”. Det är en dold industri. Man undanhåller för kunderna hur branschen fungerar. Jag tror att de flesta skulle avstå från att köpa om de visste.

Vilka är dina utmaningar?

– Jag måste utveckla mina material själv. Jag måste göra mycket av väldigt lite. Men jag gillar det! Modeindustrin är omodern – det borde ingå i jobbet att hitta nya material när man har använt samma i hundratals år. Det är dags nu. Skinn är otroligt miljöförstörande – och väldigt grymt.

Jag undrar om hon själv blir stressad av att expandera samtidigt som hon brinner för miljön.

– Ja, vi är inte perfekta. Det är omöjligt att göra det jag gör 100 procent miljövänligt. Men det är alltid bättre att göra lite än ingenting. Det gör stor skillnad för miljön att vi inte använder päls, läder eller plast.

I butiken minglar modeeliten på ett parkettkonstverk där ljust trä tonas till magenta. I provrummet sitter inte bara en krok, en hel vägg är belamrad med små krokar, ett typiskt exempel på Stellas glimten i ögat-attityd.

Det är ofta en lekfull twist i din design. Är du en humoristisk person?

– Ja, jag är inte mörk och allvarsam … Men för mig finns yin och yang i allt jag gör. Jag har det feminina och det maskulina, det lekfulla och det medvetna. Jag är 80 procent seriös med 20 procent humor. En del av modeindustrin på den här nivån tar sig själv på alldeles för stort allvar, tycker jag.

Vad tillför din lekfullhet?

– Humor gör modevärlden lite mer mänsklig.

Hon har modevärldens största hjärta och verkar leva ett drömliv – framgångsrik karriär, härlig, romantisk man (Alasdhair Willis som nyligen blev kreativ chef för brittiska stövelmärket Hunter), gulliga barn, lanthus och hästar …

Tappar du någonsin kontrollen?

– Haha! Ja, jag ballar ur ibland. Jag är inte någon stor dramaqueen som ställer till med scener, så långt går jag inte. Men självklart blir jag galen ibland.

När?

– Varje dag! I liten skala. Men jag struntar i det jag inte kan kontrollera. Jag är medveten om hur lyckligt lottad jag är. Om man känner sådan lycka varje dag, då låter man inte småsaker förstöra det. Hälsa och lycka är det enda som räknas i livet. Jag har det.

Saknar du något i ditt liv?

– Min mamma.

Hur har sorgen efter henne förändrat dig?

– Jag förändrades på alla sätt man kan förändras på. Men det är som det är, därför försöker jag fokusera på det positiva. Det jag har kvar av min mamma är min beundran för henne. Jag har blivit äldre, fått barn, jag försöker att driva ett ansvarsfullt företag och ett hem – och för varje dag växer min beundran för henne. Nu förstår jag vidden av allt hon gick igenom. Jag är hennes dotter. Det gör mig väldigt stolt.

Har du några råd till andra som förlorat någon?

– Det enda man kan göra är att försöka minnas personens fina sidor, allt man har fått. Man måste fokusera på det goda, dåliga tankar drar bara ner en.

Håller kvinnliga designer ihop på något sätt?

– Det är en underbar idé … Alla vi kvinnliga designer har en ömsesidig respekt för varandra. Men vi lunchar inte direkt ihop. Inte för att vi inte vill, vi har inte tid. Jag tror att alla kvinnor – i modeindustrin men också på vår planet – är sammanlänkade. Jag känner stark samhörighet med andra kvinnor. Jag är stolt över att vara kvinna.

Hinner du någonsin äta middag med dina tjejkompisar?

– Ja!

Vad pratar ni om då?

– Allt det där som du pratar med dina tjejkompisar om.

Hur ser en vanlig dag ut när du kommer hem från jobbet?

– Haha! Jag tar på något bekvämt, jeans och t-shirt. Och middagen, ja vi är ju vegetarianer så det blir inte kött eller fisk.

Vem lagar maten?

– Jag.

Varje dag?

– Ja. Barnens favorit är pizza och pasta och det får de ibland men jag försöker tänka på proteinerna. Jag ger dem linser, grönsaker och frön. Det är inte alltid de älskar det. Ibland gör jag linssoppa, det vill de inte äta. Men jag gör det ändå och säger: Ät den!

Är du en tuff mamma?

– Nej. Jag är en konsekvent mamma.

Med fyra barn, får du någonsin sova en hel natt?

– Nej, om jag ska vara ärlig så är det svårt att få en hel natts sömn. Det är alltid någon som har hosta. Jag är alltid lite trött. När jag är bortrest tänker jag, nu, nu får jag äntligen sova! Det slutar alltid med att jag inte kan sova alls eftersom jag saknar dem och ligger och oroar mig. ♥

Stella utanför nya Stockholmsbutiken, här tillsammans med ELLEs chefredaktör Hermine Coyet Ohlén.

STELLAS …

…Bästa vego-restauranger: ”Mildreds i London, L’Arpège i Paris.”

…Bästa organisation: ”Peta, det krävs mod, styrka och övertygelse att göra deras arbete.”

…Drivkraft: ”Att jag gör något unikt i mode­branschen.”

…Drömkund: ”Jag har ingen. Jag är inte elitistisk, jag välkomnar alla åldrar, storlekar, folkslag.”