Populärt: Serietips Trender Filmtips Intervjuer Resguider

Så kan din barndom påverka dina relationer som vuxen

17 apr, 2017
AvSofia Börjesson
Lourdes med sin mamma Madonna.
Hur du lärde dig att knyta an till människor som barn påverkar dina relationer som vuxen mer än du kanske tror.
För att spara den här artikeln
måste du vara medlem
Logga in på ditt kontoellerSkapa ett konto här!
Annons

Anpassar du dig ofta i en relation men ger dig ändå inte hän till 100 procent? Är det oftast du som gör slut? Det kan bero på att du tidigt fick lära dig att hålla distans till människor för att inte bli avvisad, och då har du ett otryggt-undvikande anknytningsmönster. Mer om det senare.

Anknytningsteorin, som introducerades redan på 1940-talet, anses den vara den viktigaste teorin om hur människan förhåller sig till närhet och relationer. Begreppet anknytning används för att beskriva det känslomässiga band som uppstår till dem som har en varaktig och omvårdande roll i våra liv, med andra ord: från början främst våra föräldrar (eller andra vårdnadshavare) och senare i livet en eventuell partner.

Få det bästa av ELLEs värld - anmäl dig till våra nyhetsbrev

Vi handplockar vårt bästa innehåll åt dig med maxad inspiration och de senaste trenderna. Utöver det får du ta del av exklusiva erbjudanden, tävlingar och inbjudningar till olika event. Fyll bara i dina uppgifter här så sköter vi resten! ♥

Vi lär oss väldigt tidigt i livet hur man formar relationer, och lärdomarna ger oss antingen trygga eller otrygga anknytningsmönster. Om man under barndomen inte har fått en trygg anknytning kan man få svårt med varaktiga relationer, men som tur är går detta att ändra på.

Annons

De fyra anknytningsmönstren:

1. Trygg anknytning

Uppväxt: Det här är den vanligaste typen av anknytning. Barnet litar på att föräldrarna finns där i svåra och skrämmande situationer genom att de lyssnar och intresserar sig, bekräftar barnets känslor och upplevelser och lär barnet att tolka och ta in sin omvärld. Föräldrarna reagerar också likartat i olika situationer vilket skapar en trygghet för barnet. Det gör så att barnet lär sig att lita på och känna sig trygg med andra människor och barnet har en grundläggande föreställning av att andra människor vill en väl.

Relationer: Personer med tryggt anknytningsmönster har ofta lätt att fungera i varaktiga relationer och att komma andra människor nära – men de trivs även i eget sällskap. En trygg anknytning innebär med andra ord att man vågar känna sig beroende av en annan människa trots att man är en självständig individ.

Annons

2. Otrygg undvikande anknytning

Uppväxt: Barnet får ofta höra ”ryck upp dig”, ”upp och hoppa” eller ”det där är inget att vara ledsen för”. Föräldrarna kan också visa ogillande när barnet gråter. Det gör så att barnet förväntar sig att bli avvisat när det behöver hjälp och därför inte vågar söka närhet och stöd, istället lär det sig att man får klara sig själv. Redan vid 4-5 års ålder kan barnet ha lärt sig att det inte är bra att vara för ”klängig”.

Relationer: Personerna är ofta omtyckta och sociala, särskilt i mer ytliga relationer. När det kommer till nära relationer håller de distans och är svåra att komma in på livet. De har lätt för att anpassa sig i ett förhållande men svårare att ge sig hän till fullo. De tänker ofta istället för att känna efter. När kärleksrelationen fördjupas eller blir för närgången är det vanligt att personen med detta anknytningsmönster flyr. De lever efter devisen ”håll distansen så blir du inte avvisad”.

Annons

3. Otrygg ambivalent anknytning

Uppväxt: Föräldrarna har ibland varit omhändertagande och ibland avvisande, vilket gör att barnet känner en osäkerhet och separationsångest. Barnet känner att de måste vara krävande för att få kontakt och blir ofta klängiga.

Relationer: Har man ett otryggt ambivalent anknytningsmönster är man ofta känslostyrd och kräver ständig närhet och uppmärksamhet. Personen har ofta lätt att tvivla på partnerns känslor. Rädslan för att bli övergiven och lämnad kan göra så att personen blir väldigt intensiv, vilket riskerar att stöta bort en potentiell partner. De starka känslorna som blossar upp hos personen med detta anknytningsmönster leder ofta till stormiga relationer.

4. Desorganiserad anknytning

Uppväxt: Det här är det mönster som är ovanligast, bara 15 procent av alla barn tros ha den här typen av anknytning. Barnet kan ha blivit psykiskt eller fysiskt misshandlat. Föräldrarna kan också ha obearbetad problematik från sin egen barndom vilket gör så att det har svårt att knyta an till barnet. Till exempel kan föräldern säga: ”Kom så ska jag trösta dig”, och när barnet kommer går föräldern därifrån.

Annons

Relationer: Ett desorganiserat anknytningsmönster kan i värsta fall leda till psykisk ohälsa i vuxen ålder. Det är ofta väldigt svårt för personen att få relationer att hålla eftersom den har lärt sig att förknippa närhet med smärta och svek. Närheten kan därför få personen att bli undvikande. Personer med detta anknytningsmönster har ofta även ett starkt kontrollbehov.

Källa: MåBra, Psykologiguiden, Hemligheten: Från ögonkast till varaktig relation (Egil Linge, Dan Josefsson)

Läs mer: Därför stannar vi i relationer som är dåliga

Annons