Så summerar vi hållbarhetsåret 2018 – och här är nästa års trender
Hållbarhet är ett aktuellt ämne som innefattar frågor om miljö, klimat, mänskliga rättigheter och antikorruption – viktiga komponenter i ett starkt och varaktigt samhälle. Men hur har hållbarhetsåret 2018 egentligen tett sig och vad ser vi för trender 2019?
Parul Sharma, expert inom ämnet hållbarhet och rankad mäktigast i biståndsdebatten 2018 av magasinet Omvärlden, hjälper oss att sammanfatta året som varit – och blicka framåt.
Året närmar sig sitt slut – hur summerar du 2018 ur ett hållbarhetsperspektiv?
– 2018 har varit ett dramatiskt hållbarhetsår. Ett år med ett ständigt försvarande av vårt sköra klimat i förhållande till populistiska och fascistiska ledare i Sverige och världen. Det har varit ett viktigt debattår för kvinnors rättigheter, vilket är oerhört bra då hela hållbarhetsrörelsen är beroende av att kvinnors rättigheter ständigt diskuteras. Jag tänker på #metoo i hela världen, Nobels fredspris som lyfter det sexuella våldet mot kvinnor i konflikter, och jag tänker på den växande globala rörelsen för flickors rätt att gå i skolan.
– Kvinnor har visat sig vara mycket mer miljövänliga och måna om ett friskare samhälle än män. Vi har också sett hur kvinnor som hållbarhetskämpar, unga som äldre, varit mer orädda och modiga, och hur de ständigt har ifrågasatt oförmågan att handla.
Hela hållbarhetsrörelsen är beroende av att kvinnors rättigheter ständigt diskuteras
Och om vi blickar framåt – vad tror du att vi får se för hållbarhetstrender 2019?
– Det är svårt att tala om trender för en fråga som handlar om mänsklighetens överlevnad. Men det jag ser hända år 2019 är ett ökat engagemang och fler krav från individer, medborgare och konsumenter om ordning och reda inom miljö och mänskliga rättigheter. Jag ser fler folkliga protester och jag ser en större kunskap om hur klimatet påverkar mänskliga rättigheter och tvärtom. Vi behöver tänka utanför det ekonomiska systemet för att kunna bli ett hållbart samhälle.
– Exempelvis klassas Kina och Indien som delvis utvecklade länder i dag. De är globaliserade och har uppnått en viss levnadsstandard. Men barnen i New Delhi kan inte andas på grund av all luftförorening. Vi måste omdefiniera vad vi menar med utveckling och inte bara se det ur ett tillväxtperspektiv.
Som privatperson – vad är det viktigaste man kan göra för ett mer hållbart samhälle?
– Använd dig som privatperson av mantrat ”minimera, återanvänd, kontrollera och ifrågasätt”. Alltså; vad kan jag minimera i min konsumtion, vad kan jag återanvända och vad kan jag ifrågasätta. Med ifrågasättande av något menas att du som konsument ifrågasätter hur din produkt eller tjänst produceras och levereras till dig. Som hur dina pensionspengar investeras av staten genom AP-fonderna. Det finns människor och miljö bakom allt vi köper, säljer, och investerar i. Glöm aldrig det.
Foto: IBL
