Skärmtid – så sätter du gränser och undviker konflikter
För mycket skärmtid är inte hälsosamt, det finns det inga frågetecken kring. Men vad är för mycket? Och vad är för mycket tid på sociala medier? Sociala medier har både positiva och negativa effekter på vår hälsa. Forskning visar att unga drabbas hårdare av jämförelsestressen på sociala medier än andra. Samtidigt har undersökningar visat att total avsaknad av närvaro på sociala medier länkas till en sämre psykisk hälsa än genomsnittet. Nätet har också underlättat för många unga att utvidga sin vänskapskrets på ett sätt som inte var möjligt förr. Men många har problem att hitta balans i vardagen och gränssättning kring skärmtid är en källa till konflikter i många familjer. Därför har sajten Skärmhjälpen.se lanserats – här är några av deras bästa tips och tankar kring skärmtid.
Hur lång skärmtid är lagom?
Den optimala tiden beror på hur ofta, vad vi gör och hur länge. Här är några bra tumregler för skärmtid:
- Skilj på slösurf och kvalitetstid. Slösurf är ”rekreationstid”, alltså planlös, passiv konsumtion och det vi behöver hålla nere på. Det är den vi lätt tar till handa för att distraheras en stund och fly undan stress och oro. Problemet är att det inte gör något åt själva grundproblematiken och risken är att man bara mår ännu sämre. Kvalitetstid på nätet är när du kommunicerar och interagerar med andra eller använder surfplattan, datorn eller telefonen för att lära dig eller skapa något. Men lagom är bäst – för att må bra behöver vi tid för riktiga relationer och umgänge med familj och vänner, motion, sömn, jobb eller skola och nöje.
- Begränsa slösurfandet till 20 minuter per dag. En rejäl minskning för många. Inte heller kvalitets-surfandet bör överstiga två timmar per dag.
- Låt ditt riktiga liv, inte aviseringarna på sociala medier, styra ditt liv.
Lyckas med gränssättning kring skärmtid – vikten av relationen
Det är lätt att fastna i en ond spiral om ämnet skärmtid, där samvaron med barnet oftast handlar om kritik eller diskussion kring det som är problematiskt. Det första steget för att lyckas med gränssättning är att förbättra relationerna inom familjen. Tänk på det som ett relationssaldo, där du – som med de flesta konton – vill ligga plus. Kontot, och relationerna, växer av att göra saker tillsammans, lyssna och uppmuntra.
Är du förälder till yngre barn, var en god förebild och tänk på ditt eget skärmbeteende. Var konsekvent så att vanorna kring skärmar bli tydliga och förutsägbara för barnet. Förklara varför det är viktigt och vilka konsekvenserna blir om reglerna inte följs.
Har du ungdomar hemma är det viktigt att få till en bra dialog. Tänk igenom vad du vill få ut av samtalet och vad som är ditt absoluta minimikrav innan du kallar till samtal och se till att alla är på bra humör innan ni sätter er ner. Försök få ditt barn att själv inse och prata om negativa konsekvenser av för mycket skärmtid, det är mycket mer effektiv än mästrande och pekpinnar. Sätt regler som du kan ha koll på och följa upp, annars blir de luftslott.
Checklista för lyckad gränssättning:
- Är reglerna realistiska? Börja med få regler så ökar chansen att de följs.
- Vad blir konsekvenserna? Tänk igenom vad som kan hända åt båda hållen. Om du till exempel inför skärmförbud efter klockan 18, kommer det innebära att ditt barn följer med kompisar hem för att spela istället?
- Hur kan och ska reglerna följas upp?
- Uppmuntra bra beteende. Positiva konsekvenser är mycket mer konstruktivt och effektivt i längden än vad negativa konsekvenser är.
- Följs inte reglerna? Varför? Behöver ni jobba på relationen? Skapa andra förutsättningar?
Skärmfria stunder – 15 minuter tillsammans kan göra stor skillnad
Vi behöver tid att umgås med varandra med fullt fokus och med alla sinnen. Inte minst är det viktigt att vi tränar våra barn i att tolka varandras signaler – inte bara det vi säger, utan också hur vi säger det; kroppsspråk, minspel, ögonkontakt och så vidare. Ett barn som inte får träning i det kan få det svårt i framtida skola och arbetsliv. Bara det faktum att en mobiltelefon ligger oanvänd på bordet när man pratar med någon minskar den upplevda kvalitén på samtalet. Så stressande är mobiltelefonerna för oss.
Gör en checklista för vilka stunder som är värdefulla för din familj och bestäm att de ska vara skärmfria. Till exempel:
- När man möts för första gången efter en dag ifrån varandra. Prata om dagen, hur ni mår, kramas och ägna uppmärksamhet åt varandra. Visar man att man vill vara med varandra och är intresserade av varandra växer relationen. Men det är lätt att glömma bort i en stressig vardag.
- Måltider. En viktig stund som kittar ihop familjen. Förvarna fem minuter innan maten är klar så att alla hinner avsluta det de håller på med i lugn och ro.
- Läggning. Allt färre föräldrar läser för sina barn, och sagostunderna blir allt kortare och kortare. Men att läsa för barnen är viktigt. Det är en tid för mys och reflektion, som också utvecklar språk och intelligens. Glöm inte att stanna upp och prata om det ni läser om, och ha gärna en tyst stund tillsammans, en möjlighet att släppa fram funderingar och känslor i lugn och ro.
Det är inte nödvändigtvis skärmarna i sig som är boven i sammanhanget. Allra viktigast är att ta bort den ensamma skärmtiden – kanske kan ni hitta roliga saker tillsammans på skärmen? Det finns många spel och andra aktiviteter som tränar sociala färdigheter även på skärmar. Öva på att samarbeta och på att göra saker ihop.
— Vi måste också se möjligheterna med digitaliseringen. Nätet är ett utmärkt redskap för att sprida och bredda kunskap, säger Gustav Martner, digitaliseringsexpert.
Forskning visar att om föräldrar och barn har många gemensamma aktiviteter så minskade risken för problem hos barnen med ca 30%. Ofta räcker 10-15 minuters dedikerad lek och kvalitetstid tillsammans med barnet några gånger i veckan (fast helst varje dag) för att ge positiv förändring om man har mycket konflikter mellan syskon, eller mellan förälder och barn.
