Superduon Say Lou Lou: ”Vi är stolta feminister och socialister”
Namn: Miranda och Elektra Kilbey.
Ålder: 27 år.
Bor: I hus i Los Angeles.
Aktuella: Med nya albumet Immortelle.
Följ: @saylouloumusic
De drog sina första andetag tillsammans och har betytt allt för varandra sedan dess. Genom tonårsångest och livskriser, hjärtekrossande kärlek och en ibland förödande jakt på kreativitet. ELLE möter albumaktuella tvillingsystrarna Elektra och Miranda Kilbey i Say Lou Lou, i deras fantastiska hem i Los Angeles. Tillsammans med stylist Lisa Lindqwister tolkar den modeälskande duon höstens trender.
MIRANDA till vänster i kavaj, 20 500 kr, Céline. ELEKTRA i klänning, 7 500 kr, Jacquemus/ Net-a-Porter.com.
Det tar ungefär 27 år för planeten Saturnus att snurra ett varv runt solen. Astrologer kallar händelsen Saturnus återkomst och ser den som livsavgörande i ett människoliv. Just precis i denna snurriga period befinner sig Miranda och Elektra just nu.
– Vår Saturn return är i år! utbrister Miranda.
Elektra fortsätter på det utomjordiska spåret.
– Det händer bara en gång vart 27:e år. 27-årsåldern är ett skifte, det är också då många artister har dött, Kurt Cobain, Amy Winehouse, Jimi Hendrix, Janis Joplin … För oss är det en brytpunkt i livet. Allt är på väg att förändras. Det är en pånyttfödelse. Och den gör ont.
Det har gått tre år sedan debutalbumet Lucid dreaming släpptes. Nu har systrarna landat med fötterna på jorden efter en minst sagt skumpig resa.
– Vi hade inte en enda paus på tre år. Vi hann inte andas, inte tänka. Vi bara turnerade, körde så jävla hårt, säger Miranda.
Under en USA-turné fastnade de för LA, hyrde hus och stannade.
– Vi tog ledigt och bara hängde, tänkte. Lyssnade på musik, kollade film. Skönt, men efter ett tag kände båda att vi måste göra någonting.
De skrev låtar till ett helt album men blev inte nöjda. Raderade allt. Sedan började de skriva med producenten Trent Mazur.
– Vi levde i symbios, satt isolerade i studion och skrev varje dag i ett år, det var underbart. Vi tog in fantastiska musiker och spelade in live. Tidigare var det 100 olika åsikter om allt. Nu kunde vi vara oss själva. Inga pojkvänner, inga kompisar. Inga störningsmoment, bara närvaro.
Hur mycket egna erfarenheter finns i låtarna?
– Vissa låtar är mer mina, vissa mer Elektras. Golden child är skriven till våra 18-åriga tvillinghalvsystrar om hur de ska ta sig an livet. Phantoms handlar om att förlora någon, den är skriven ur vår mormors perspektiv. Hon är vår bästa vän och förlorade nyligen sin man. Ana handlar om tonåren, att ha en mörk, destruktiv, risktagande, sexig och självupptagen sida.
Hur var er tonårstid?
– Vi mådde svinmycket dåligt båda två. Ångest, prestation, depression … fortsätter Miranda.
– Vi trivdes inte i skolan men älskade att plugga. Gillade att vara duktiga, få bra betyg och alltid räcka upp handen, berättar Elektra.
– Men vi tyckte inte om att vara barn, tillägger hon.
Stöttade ni varandra?
– Vi har ”turats om” om att må dåligt. När jag har varit i en djup svacka har Miranda mått bättre. Våra tonår handlade om att utforska. Vi konfronterades med relationer, sex, droger, sprit … Och att hitta sin kreativitet. Det var förvirrande. Ångest! Skam. Jag kände mig fel. Samtidigt gillade jag den nya person jag höll på att bli, säger Elektra.
Hur hanterar ni ångesten nu?
– Första åren med Say Lou Lou var som tonåren. Kaos – och allt hände offentligt. Vi var som Bambis på hal is, det kändes som att bli knuffad i djupt vatten – simma eller sjunk! Vi skulle stå på scen fast vi bara repat en vecka. Det var bara kör, kör, kör! En omöjlig kombination med två ångestladdade duktiga flickor. Vi mådde fruktansvärt dåligt. Vi var fast i en jobbig skivbolagsdeal, ingen var nöjd. Inte vi heller. Det var extremt tufft. Men vi lärde oss av det. Nu styr vi skeppet själva.
Tog all uppståndelse fokus från musiken?
– Vi blev brända av det. Men som kvinna kritiseras jag vad jag än gör. Är jag snygg får jag skit, är jag ful får jag skit, är jag smart får jag skit, är jag dum får jag skit. Hur jag än gör får jag skit. Så det är bara att köra sitt race, säger Miranda.
Ni växte upp med musik omkring er?
– Vi lämnade nyligen in en massa gamla vhs-kassetter som höll på att vittra sönder och fick fem timmar digital film från vår barndom. Det var musik i vårt liv hela tiden. Musik var det enda vår pappa kunde, så från det att vi är nyfödda och ligger i någon liten korg ser man honom sitta där och spela och sjunga för oss.
Ni är intresserade av politik också.
– Vi är stolta feminister och socialister.
Metoo, har ni drabbats?
– Absolut. Så många gånger att vi ”normaliserat” det. Alla jag känner har varit utsatta. Mamma och alla hennes kompisar. Vi och alla våra kompisar. 100 procent! Så fort man såg någorlunda vuxen ut började det … Och sedan – män man skrivit låtar med, skivbolagsmän, män man träffat på mässor, män som smäller en på rumpan när man är dj. Det isar i ryggraden varje gång men man orkar inte göra en stor grej av det. Fuck you! Nu har vi alla tagit tag i det tillsammans. Nu gäller inga gamla regler. Ingen man kommer undan igen.
MIRANDA till vänster i vit skjortblus, 2 495 kr, House of Dagmar. Boots, 11 200 kr, Isabel Marant Étoile. ELEKTRA i vit skjortblus, 1 895 kr, House of Dagmar. Boots, 11 300 kr, Céline.
Ni bor ihop i LA. Hur ser livet ut där?
– Jag, Elektra och två kompisar bor i huset. Vi jobbar i studion, tar ett glas vin på balkongen. Har lite fest. Lagar middagar, spelar musik. Tar sånglektioner, yogar. Mycket självförbättrande åtgärder, sådant vi inte haft tid med tidigare. Vi har lidit av någon sorts kronisk trötthet sedan tonåren. Vi orkade ingenting. Det har ändrats med vår nya livsstil. Vi har lärt oss att dricker man blir man bakis, deppig och kan inte jobba. Med det sagt har vi druckit väldigt mycket. I skrivprocessen tog vi till vad som helst i kreativitetens namn, det är lite farligt.
Vad betyder ni för varandra?
– Allt! säger Miranda.
– Vi lever ihop, jobbar ihop, reser ihop, är tvillingar, har samma familj. Finns man till någon annanstans? fyller Elektra i.
Funkar det att ha andra relationer?
– Det är svårt. Men också skönt ibland. Att ha en person som står en närmare än alla andra. Vi stöttar alltid varandra, säger Miranda.
Hur beskriver ni varandras personligheter?
Elektra sitter tyst och tänker länge.
– Passionerad. Ivrig. Den mest slarviga ordentliga person jag någonsin träffat.
Mirandra avbryter.
– Fair enough! Du är …
Nu avbryter Elektra, och fortsätter.
– Och fånig, på ett bra sätt. Gulligt.
– Jag förstår vad du menar. Okej, min tur. Du har pondus. Du är eldig. Du har mycket urkraft och ursinne. Och du är …
– Surig?
– Nej, men ganska kompromisslös.
– Men det är bara jobbigt för mig själv.
Kan ni se er själva framför er som gamla?
– Min kille brukar säga att när jag och Elektra är gamla kommer vi att ha gjort oss av med våra män, de har tröttnat eller dött, de är ute ur bilden i alla fall. Jag och Elektra bor i ett hus vid kusten i Australien med en massa husdjur. Spelar kort, dricker vin och tjafsar hela dagarna.
– Och så är vi överinvolverade i barn och barnbarn. Det är vi redan med våra systrar, lägger oss i allt. Det är vårt OCD-iga sätt att visa kärlek på.
Framtidsdrömmar?
– Att hitta sig själv som kvinna och kreativ. Det finns för lite utrymme för kvinnor att vara flera versioner av sig själva. Män kan turnera och ha barn till exempel. Om kvinnor gör det får de skit eller så avstår de för att det inte går. Man blir förbrukad på något sätt, som mamma. Vill man inte ha barn är man konstig. Vill man satsa på sin konst är man självisk. Jag vill allt! Ett mångfaldigt liv. Vara den jag är, finnas till kreativt, vara en bra mamma, inte kompromissa. Det är min dröm, säger Miranda.
– Jag vill aldrig känna att kärlekslivet och barn som jag jättegärna vill ha, ska krascha med resten. Jag vill ha allt. Samtidigt, säger Elektra.
Är det viktigt att gilla varandras respektive?
– Det har varit mycket friktion. Framför allt när hen inte har förstått vår relation. ”Gud, ni är för involverade i varandras liv.” Take it or leave it, så ser vårt liv ut, säger Elektra.
– Vi vill leva musikerlivet och ha relationer. Det går inte alltid. Det är jättesvårt. Senaste åren har varit heartbreaking för att man älskar någon passionerat och vill få det att funka och så går det inte. När man måste välja. Jag kommer aldrig att välja, säger Elektra.
– Då väljer situationen åt en. Det är ett recept på drama och trauma att försöka leva med någon med stort kreativt ego. Man har alla odds emot sig. Men när det funkar är det speciellt, säger Miranda.
Har ni lyckats få det att fungera?
– Nej, säger Elektra.
– Jag har fått det typ att fungera. Tror jag, säger Miranda.
Längtar ni efter kärlek?
– Ja, det är klart, säger Elektra. Hon fortsätter.
– Men jag har börjat finna mig i att jag är den jag är oavsett om jag har en relation eller inte. Det är klart att kärlek kan ge lycka. Men har man det inte inom sig först spelar det ingen roll. Tidigare har jag trott att allt kommer att bli roligare och jag lyckligare om jag bara får den här personen. Så är det inte.
– Man är sin egen lyckas smed, säger Miranda.
– Det har vi fucking lärt oss.
MIRANDA till vänster i polotröja, 2 200 kr, blommig blus, 2 600 kr, och kjol, 2 800 kr, allt från Acne Studios. ELEKTRA i polotröja, 1 300 kr, och blommig klänning, 16 500 kr, båda från Acne Studios.
* * *
Mode x 3: Say Lou Lou älskar mode och syntes nyligen i en kampanj för Filippa K.
Vad är det ni älskar med mode?
– Vårt modeintresse kommer ur viljan att göra vardagen mer kreativ. Det vi har på oss påverkar hur vi känner oss.
Hur ser er garderob ut?
– Vintage är vårt största intresse. Allt från Emmaus till designermode. Våra garderober har lite smält samman till en och vi lånar det mesta av varandra. Vi har många matchande set, kostymer och väskor. Klänningar med matchande skärp. Mjukisdresser.
Favoritplagg?
– Min svarta bolerobomber. Den köpte jag i en vintageaffär i LA. Släpp aldrig den här, sa butiksägaren, säger Miranda.
– Våra fina 70-talsblusar från YSL Rive Gauche, säger Elektra.
ELEKTRA till vänster i klänning, 3 500 kr, Whyred. Boots, 11 300 kr, Céline. MIRANDA i klänning, 4 300 kr, boots, 11 200 kr, båda från Isabel Marant Étoile.
ELEKTRA till vänster i rutig kavaj, 5 700 kr, topp, 3 400 kr, polotröja, 1 300 kr, kjol, 3 500 kr, allt från Acne Studios. Boots, 11 300 kr, Céline. MIRANDA i rutig klänning, 5 300 kr, polotröja, 2 200 kr, byxor, 2 300 kr, allt från Acne Studios. Boots, 11 200 kr, Isabel Marant Étoile.
MIRANDA i kavaj, 20 500 kr, Céline.
ELEKTRA i klänning, 7 500 kr, Jacquemus/Net-a-Porter.com. Boots, 11 300 kr, Céline.
MIRANDA i kavaj, 20 500 kr, och byxor, 9 400 kr, båda från Céline. Skor, vintage.
MIRANDA till vänster i vit skjortblus, 2 495 kr, House of Dagmar. Boots, 11 200 kr, Isabel Marant Étoile. ELEKTRA i vit skjortblus, 1 895 kr, House of Dagmar. Boots, 11 300 kr, Céline.
MIRANDA i tunn ulljacka, 2 995 kr, House of Dagmar. Byxor, 5 000 kr, Whyred. Boots, 11 300 kr, Céline.
ELEKTRA i kashmirtröja, 16 900 kr, tröja knuten runt om, 16 900 kr, byxor 11 500 kr, boots, 11 300 kr, allt från Céline.
ELLEs augustinummer 2018 är ute i butik 10 juli.
* * *
Stylist: Lisa Lindqwister/LundLund
Fotograf: Eric Josjö/Söderberg Agentur
Makeupartist: Sara Denman/Celestine Agency
Hårstylist: John Ruggiero/The Wall Group
Modeller: Miranda Kilbey och Elektra Kilbey
Stylistassistenter: Matilda Sadeghi och Henrika Bonn
Fotoassistent: Carl Duquette
Produktion: L1 Productions