Tre författare om hur de använt mode i sina romaner
Bokmässan i Göteborg är i full gång. I ett större reportage undersöker ELLEs Linda Fritiofsson vad författarskap har med mode och stil att göra – det kan du läsa här.
Hon bad också tre författare att berätta om sitt eget intresse för kläder och hur de använder mode och kläder i sina romaner.
THERESE BOHMAN
Hur använder du kläder och mode i dina romaner?
– I den senaste romanen (Aftonland) är det inte så mycket kläder, däremot i de tidigare. I den första (Den drunknade) hade de en symbolisk betydelse, tjejen som var bokens huvudperson använde sin döda storasysters kläder för att liksom ”bli” henne, eftersom hon alltid varit lite avundsjuk på henne och velat vara som hon. I förra romanen (Den andra kvinnan) fungerade kläder som en klass- och statusmarkör. Min huvudperson jobbade i ett storkök på ett sjukhus och avskydde de fula landstingskläderna hon var tvungen att ha på sig på jobbet. Ibland tog hon på sig en sexig behå som hon lät anas lite genom blusen, för att påminna sig själv om att hon var något annat än det arbetskläderna signalerade. Och när hon fick pengar för att köpa kläder, av mannen hon hade en relation med, gick hon och köpte en klänning från Filippa K, som jag tänker mig signalerar god smak och medelklass – det var i alla fall vad hon ville uppnå med den.
Hur ser ditt eget intresse för kläder ut?
– Jag läser väldigt mycket modemagasin och älskar att hänga runt på stan och prova kläder. Och jag är verkligen alltid på jakt efter den perfekta svarta klänningen, och just nu mycket nöjd över att äntligen ha hittat två som är ganska nära! Jag har nästan alltid klänning, och de flesta dagar i veckan är en helt vanlig svart fodralklänning vad jag känner för att ha på mig. Så egentligen klär jag mig rätt tråkigt och förutsägbart. Men jag älskar stora örhängen – de får stå för det excentriska inslaget i garderoben.
TONE SCHUNNESSON
Hur använder du kläder och mode i dina romaner?
– Jag försöker att inte skriva för mycket om kläder, eftersom de härbärgerar så mycket betydelser. Har någon magtröja eller skjorta får man direkt en idé om vem den personen är. Däremot skrev en gubbe om min romankaraktär (i Tripprapporter) att hon ofta var klädd i trosor, som om han tyckte det var något provokativt. För mig är det ju det mest normala plagget som finns.
Hur ser ditt eget intresse för kläder ut?
– Kläder för mig är som en fiktion utanför litteraturen. Man kan klä sig efter en idé om vem man vill vara den dagen, liksom leva sin egen roman på något sätt.
KAROLINA RAMQVIST
Hur använder du kläder och mode i dina romaner?
– För mig är kläder inte alls oviktigt, jag har oftast en väldigt tydlig bild av hur romanfigurerna klär sig och deras relation till sina kläder, även om det inte är något som kommer fram i boken så behöver jag själv veta det, för min egen skull. I Flickvännen och Den vita staden spelar specifika klädesplagg en viss roll, liksom huvudpersonen Karins väskor och garderob och hela hennes stil, så där har jag arbetat mycket med det.
Hur ser ditt eget intresse för kläder ut?
– Det är komplicerat. En obesvarad kärlek. De jag själv har på mig har alltid varit viktiga för mig. Jag gör ofta scenframträdanden och uppläsningar och reser ganska mycket och behöver ha kläder till hands som jag vet är sköna och som jag tycker om. När jag var yngre sydde jag mina egna kläder och kunde söka hur länge som helst efter saker som jag föreställt mig, och jag kan fortfarande drabbas av ett starkt begär efter något som jag sett eller fått en egen uppfattning om hur de ska kännas och se ut, men jag gör vad jag kan för att tränga undan mina önskningar eftersom det tar så mycket tid. Om jag hade tid – och pengar – skulle jag klä mig betydligt bättre kan jag säga.
Av Linda Fritiofsson Foto Jasmin Storch (Karolina)
