Våld i nära relationer - expertens råd om hur du lämnar
”Jag sa nej flera gånger men han höll handen över min mun, jag fick panik och bet honom i fingrarna, då dunkade han mitt huvud i golvet så att jag svimmade av, jag vet inte vad som hände sen”
”Han har sagt förlåt och att det inte ska hända igen. Men det gör det. (…) det är nog mitt fel. Jag tycker synd om honom”
”Plötsligt insåg jag att min kille haft totalkontroll över mig, kläder, smink, allt. Varför kunde jag inte se det tidigare? Det är som att en mental spärr har släppt. Jag har gjort slut och är ensam nu. Men jag känner mig inte ensam, jag har fått tillbaka mig själv”.
Ovan är utdrag ur Åttiosex röster: ett dygn på Kvinnofridslinjen. En informationsbok med 86 berättelser från utsatta kvinnor som ringt in till Kvinnofridslinjen under bara en dag.
För fjärde året i rad har samtalen ökat, i dag tar Kvinnofridslinjen emot i snitt 130 samtal varje dag. Det finns flera orsaker till ökningen, bland annat att det finns en större kompetens inom vården och att fler känner till vilka stödlinjer man kan kontakta. Men även coronapandemin har påverkat våldet mot kvinnor. Såväl i Sverige som globalt har det under pandemin larmats om utökat våld i hemmet och högre tryck på kvinnojourer och kriscentrum.
– Vi brukar se en ökning av kvinnor som når ut till oss efter en semesterperiod, pandemin kan ha samma effekt, då vi spenderar mer tid inom hemmets fyra väggar, säger Åsa Witkowski.
– Det är viktigt att vi lyfter kvinnan i samhället och pratar om det som ses som tabu, det bryter ett föråldrat mönster och gör kvinnan starkare. Exempelvis gjorde metoo-rörelsen det, förklarar Åsa.
Enligt Brottsförebyggande rådet inkommer varje år runt 27 000 anmälningar om våld i nära relationer till polisen. Men mörkertalet är stort, bara 20 procent uppskattas polisanmäla och endast 10 procent av sexuella övergrepp anmäls. Varje år dödas 19 kvinnor till följd av mäns våld.
– Våld i nära relationer är otroligt stigmatiserat och en direkt förklaring till varför så få brott uppdagas, framhåller Åsa.
Varför stannar man i en destruktiv relation?
Utomstående förstår sällan varför en utsatt kvinna inte lämnar en man som våldför.
– Det är komplext, första slaget kommer inte som en blixt från en klar himmel, säger Åsa Witkowski. Det första fysiska våldet inleds ofta efter en lång, nedbrytande process av kvinnan. Ofta ligger starka och passionerade känslor till grund för en destruktiv relation.
– Inledningsvis i förhållandet känner du dig uppvaktad och älskad, överöst med komplimanger. I början tycker du att det är gulligt att han skjutsar dig överallt eller blir svartsjuk när andra killar kollar in dig. Men sakta övergår de starka känslorna till ett kontrollbehov. Han sms:ar hela tiden och vill veta var du är. Han tycker inte du ska ha den där lite för urringade tröjan på kickoffen med jobbet. Han vill att du ska ställa in tjejkompisens födelsedagsfest och middagen med dina föräldrar, förklarar Åsa och fortsätter.
– En våldsam person vill ha makt och kontroll, därför är alla utomstående ett hot och därmed kommer han att försöka isolera dig. Samtidigt börjar de nedvärderande kommentarerna bli allt grövre och fler. Till slut börjar kvinnan tro att allt mannen säger är sant.
– Alla studier påvisar att en man som slagit, följer upp med nya slag, berättar Åsa.
Så enligt Åsa är det lönlöst att invänta en förändring. Så varför stannar man då kvar?
– Det är inget aktivt val, snarare en instinkt. De är alla livrädda för att lämna, förklarar Åsa.
Hur får jag hjälp att lämna?
– Kvinnor som bryter upp från en våldsam relation har ofta försökt att lämna flera gånger. Det är viktigt att du inte tvekar och att du har bestämt dig för att lämna, då du annars kan utsättas för fara, menar Åsa.
– Ofta krävs det att en stor händelse inträffar som ger kvinnan insikt, att hennes eller barnens liv är i direkt fara, säger Åsa.
Åsa tipsar om att lämna direkt. Att inte packa dina kläder och värdesaker i förväg eller stegvis lämna saker på jobbet då det snarare kan förvärra situationen.
– Bara lämna! Alla värdehandlingar, pengar och fysiska ting går att fixa i efterhand. Om du vill ha med dig något föremål med affektvärde kan mottagningen ordna det senare, säger Åsa.
Om du behöver någon att prata med eller hjälp med att lämna så kontakta en stödmottagning. Men är det akut ska du larma 112.
Hur hjälper jag en närstående ur våldet?
– Bryt isoleringen, var påstridig och ihärdig även om hon blir arg, fråga hur det är, om hon vill umgås eller bara hör av dig, säger Åsa är det allra viktigaste. Om du tror att någon är utsatt, fråga rätt ut. Första gången kommer du säkert få ett nej men fråga igen och igen så vågar hon snart öppna upp sig, förklarar hon vidare.
– Vi har alla ett ansvar, du behöver inte vara nära vän till den drabbade för att göra skillnad. Det kan vara grannen i trappan eller chefen som undrar över hennes frånvaro som kan vara det avgörande steget för en kvinna att lämna, menar Åsa.
Fakta Kvinnofridslinjen
- Nationellt centrum för kvinnofrid driver den nationella stödtelefonen, Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, där alla kvinnor över 18 år kan få hjälp att ta sig ur en våldsam relation eller få stöd och prata av sig. Samtalet är gratis och anonymt, det visas inte på telefonräkningen.
- Minderåriga som är eller har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp kan vända sig till Bris.
- Det finns fler stödlinjer att kontakta Roks, Unizon, Brottsjouren.
- Kom ihåg att du själv inte behöver vara drabbad för att ringa, hjälp din vän, familjemedlem eller annan närstående.
- Vid akuta situationer ring alltid 112.
Foto: TT
LÄS MER:
Therese Lindgren berättar om våldtäkten i Sommar i P1
