Blaufränkisch – upptäck den österrikiska vinskatten
Med ena benet i PR-branschen och det andra i vinvärlden är det svårt att förstå hur Dorli Muhr hinner med – men det gör hon. Ena dagen kan hon ta ett samtal om någon pågående kampanj medan hon bevakar årets skörd i vingårdarna, och dagen därpå sitta på en presslunch i Sverige och underhålla vinjournalister med historier om sitt värv.
Med rötter i Carnuntum i nordöstra hörnet av Österrike har vinet alltid legat nära tillhands. Och förutsättningarna för vinodling är relativt bra, med tanke på att temperaturerna stiger stadigt. Här blåser det nämligen 300 dagar om året, vilket ger vinrankorna viss svalka. Men även vindarna blir varmare för varje år och extrema perioder med torka utmanar, menar Dorli.
Det var dock inte i Österrike hon tänkt göra vin från start. Istället var det i italienska Toscana som hon skulle kicka igång sin vinbusiness. Om det inte vore för att hon blev kär i den där portugisiske vinmakaren Dirk Niepoort, och lockades till Portugal istället … Ett kort äktenskap senare befann sig Dorli åter på Österrikisk mark, nu med dottern Anna. Hon bestämde sig för att göra vin under eget namn i sin hemort – och med fokus på den inhemska druvan blaufränkisch.
– Jag började experimentera. I början ville jag bara göra vin för mig själv och mina vänner, säger Dorli.
Från att ha börjat med 0,17 hektar äger Dorli Muhr idag 12 hektar vingårdar, många med riktigt bra lägen. Och alla viner vinifieras på samma sätt: med fottrampning som en del av processen.
Nyligen lanserades årgång 2021 av Dorlis viner, en årgång som hon menar är den bästa hittills. Och visst är det svårt att inte charmas. Genomgående för Dorlis viner är att de har en silkig textur, smakrikedom – men framför allt stor finess med rödbärig och blommig parfym.
Dorli håller ständigt ögon och öron öppna för att kunna förvärva nya vingårdar. Hon vet att det finns trötta gamla odlare som försummar sina rankor på grund av ålder eller bristande intresse. Därför har hon hängt upp posters i väntrummen på hälsocentralerna runtom stan.
– Det kan ju hända att någon gammal gubbe vid livets rand får syn på den och vill sälja sin vingård innan han viker in hovarna, skojar Dorli.
Och visst har knepet givit frukt, bokstavligen talat.
– Jag ser det som mitt uppdrag att göra riktigt bra viner på blaufränkisch, så att folk inser vad druvan kan ge om man behandlar den rätt. Jag hoppas kunna vara en drivande kraft för att öka kvaliteten och få fler att upptäcka Österrikes vinskatt.
Foto: Herbert Lehmann, Anna Stöcher
