Grilltips med Monica Eisenman

– När vi precis hade flyttat till Sverige när jag var åtta år, serverades det blodpudding i skolan. Jag förstod inte svenska och tyckte att Sverige verkade vara ett riktigt toppenland – chokladbrownies till lunch! Sedan smakade jag och blev … väldigt besviken. Så det kan jag än i dag fortfarande inte äta, skrattar Monica Eisenman.

Monica är född i Sverige, uppvuxen i USA, Sverige och Etiopien och har dessutom studerat i Frankrike. Hon härleder sitt stora intresse för mat åtminstone delvis till att hon redan som barn fick testa och lära känna flera olika matkulturer. I dag har matintresset blivit ett yrke, hon är bland annat medarbetare för ELLE mat & vin och gör inspirerande och vackra kokböcker, både på egen hand men ofta tillsammans med sin syster Lisa Eisenman Frisk. Grillmenyn som Monica bjuder på här har hon tillsammans med fotografen Jenny Grimsgård och hennes familj gjort på Gotland.

– Det var så vackert där. Och grillmaten blev så fin … och god! Vi åt upp all mat sedan, trots att den hunnit bli lite kall.

Varför älskar svenskar att grilla?

– Åh, det är ingenting mot amerikanerna! De grillar varje dag. Men svenskarnas grillintresse beror nog delvis på att det är rätt få timmar om året som vi överhuvudtaget kan grilla och äta utomhus. Jag släpar med min pojkvän och en engångsgrill till parken så fort det är möjligt. Fast ett tips är att grilla även på vintern – det går ju om man bor i hus och har en riktig grill. Jag har en Weber på min kolonilott, annars blir det engångsgrillar. Man får ha lite tålamod med dem, men det blir helt okej.

Hur känner du för färdigmarinerade grillbitar?

– Hm… Jag fattar att det är bekvämt när man kommer på att man vill grilla helt plötsligt. Men jag tror att den där marinaden döljer något, ha ha.

Just nu lägger Monica och Lisa sista handen vid sin sjätte kokbok, Systrarna Eisenmans mingelmat.

– Den innehåller över 500 recept på snittar, plockmat, hors d’oeuvres, sådant som man kan äta med händerna medan man pratar och dricker en drink. Det är som en bibel med mingelmat. Den blir väldigt fin.

Både i sitt arbete som matstylist och som utbildad formgivare är Monica förstås noga med hur maten ser ut.

­– Jag håller inte på och bygger torn eller placerar ut någon liten ärta, men jag tycker att det är viktigt med fina bestick och porslin som passar till maten. Jag har en stor skärbräda som jag brukar ställa fram när jag bjuder på grytor, med patéer, kallskuret och nybakat bröd, det blir rustikt och fint. Jag använder annat porslin när jag bjuder på asiatiskt. Sedan är det viktigt vad man har för blommor till. Man ska se till helheten, helt enkelt.

Vilken är din snyggaste mat?

– Asiatiskt är ju väldigt snyggt, färgglatt och stilrent. Men häromdagen plåtade jag en boeuf bourguignon som blev jättevacker med sina morötter. All mat är rätt snygg. Men jag ändrar inte i receptet för att maten ska bli estetisk, det viktigaste är alltid smaken.

Skulle du kunna få pölsa att se bra ut?

– Min mamma älskar pölsa! Ja, det skulle jag. Jag skulle använda polkabetor i stället för vanliga rödbetor, och inte lassa hela tallriken full. Det skulle absolut gå att få till.

Kan du välja ett favoritkök från något land?

– Nej, det går faktiskt inte. Jag älskar asiatisk mat, men när jag rest i Asien hinner jag inte ens packa upp hemma innan jag vill äta italiensk mat, och tvärtom. Jag inspireras mycket av USA också. Folk tror inte att det finns ­någon matkultur där, men det gör det. Jag tilltalas av överflödet, att det är stora portioner och mycket av allt. Men jag älskar sill och potatis också.

Monica beskriver sig som synnerligen osnobbig när det kommer till mat. Hon utgår helt och hållet från njutningen: det ska vara gott. Nyttigt, fettsnålt och tidskrävande får det gärna vara, men det är inte det viktigaste. Många timmars långkok eller en enkel nudelsoppa spelar ingen roll, så länge det smakar gott.

– Jag älskar gåslever, men jag älskar hamburgare också. Falukorv är gott, stuvade makaroner är gott. Det räcker för mig.

Vi renoverar våra kök och köper mer kokböcker än någonsin – är svenskar mer intresserade av mat nu än förut?

– Jag tycker att svenskar är duktiga på att inspireras av mat från andra länder. Däremot är folk i det här landet ofta lite ängsliga kring mat, det finns massa trender, dieter och förbud, det här får man äta och det här får man absolut inte äta.

Fast vissa trender är ju bra, nu är vi ju lite besatta av ekologiskt, närproducerat och glada kor?

– Ja, och det är jättebra. Det här är intressant: Jag och min systers familj hyrde ett hus i Frankrike i två månader när vi skulle börja arbeta med kokboken. När vi kom dit sa vi: ”Nu äter vi.” Och det gjorde vi, vi åt och åt och åt, åkte och handlade massor av god mat, tog ett glas vin till både lunchen och middagen, gjorde efterrätter … men ingen av oss gick upp ett gram i vikt. Jag kan fortfarande inte förklara varför. Var det för att vi köpte bra råvaror, närproducerat, ren mat? Oprocessad mat? Var det för att vi satt ner och åt länge i lugn och ro? Jag vet inte. Det enda jag vet är att vi inte gick upp ett gram.

Vi sportade inte heller, det var inte det. Visst är det märkvärdigt?

Monicas grillfavoriter:

• Nästan allt blir gott när man grillar det. Kyckling, fläskfilé, halloumi, majskolvar, grönsaker, korv … och marshmallows till efterrätt, förstås!

• Om man som jag är spontan och inte förberett många timmar innan med marinader, kan man köpa någon god glaze och pensla på precis innan. Riktigt bra kött behöver inte ens det.

• Kom ihåg att det går bra att grilla även på vintern, även om det inte går att sitta utomhus och äta då, förstås.

av Rebecka Åhlund  foto Jenny Grimsgård