Möt 4 kvinnor som driver utveckling av svensk dryck

Whiskey & yoghurtglass – så gör du lyxigaste pinnglassen i sommar

Dörren till en källarlokal i ett gårdshus vid Sankt Eriksplan slås upp av Charlotta ”Charlie” Berggren. I det före detta garaget med betonggolv känns naturen fjärran, men här tillverkar hon vermouth och likörer smaksatta med svenska bär, örter och blommor. Smaker av sommar förhöjda i ett balanserat möte med alkohol. Längs med en vägg står lådor prydligt försedda med små lappar som meddelar leveransmottagare.

– Det mesta här ska till krog, de har äntligen börjat köpa in premiumprodukter igen, efter att ha legat väldigt lågt under hela pandemin, förklarar Charlie.

Charlotta ’Charlie’ Berggren gör likörer, vermouth och bitter smaksatta med svenska växter, som hon till stor del plockar själv.

Bredvid kartongerna står keykegs med vin från en naturvinsbonde i tyska Würtemberg, själva basen till en ny årgång rosé-vermouth.

Annons

– Den består av vin förstärkt med sprit, smaksatt med hallon, ros, timjan och malört, berättar Charlie.

Hon började jobba i bar som 19-åring på resande fot i Australien. Tillbaka i Sverige tog hon jobb på restaurang och där utvecklades ett brett intresse för dryck vilket ledde till vin, sommelierutbildning och jobb som säljare hos Ida Sundqvist på Dryckesbutiken. Ett frö såddes när hon jobbade på Svartengrens bar med drinkmenyn Svenska smaker och såg luckor i sortimentet.

– Varför finns till exempel ingen svensk fläderlikör, undrade jag, det växer massor av underbar fläder här. Jag frågade runt bland producenter, men ingen visade något större intresse för att tillverka den typen av sprit med svenska råvaror. Så ”fuck it”, tänkte jag, jag gör det själv!

Efter en säsong med idogt plockande av växter, där också föräldrarna engagerades, lanserades Charlies första likörer 2018, under varumärket Spriteritet. En fläderlikör och en likör smaksatt med älgört släpptes samtidigt och blev snabbt populära bland sommelierer och bartendrar. Sedan dess har Spriteriet lanserat flera likörer och även vermouth.

Enligt Charlie måste man vara först med – eller bäst på – något för att lyckas i dryckesbranschen

Vad krävs för att lyckas i hantverksspritbranschen?

– Det krävs en bra idé. Man ska antingen vara först med – eller bäst på – något. Jag är nog lite av båda delarna, jag i alla fall först med att göra svensk vermouth!

Annons

Att ha en unik produkt som rimmar väl med de senaste tjugo årens vurm för New Nordic Cuisine, med lokala smaker, råvaror och trenden med foraging där vi återupptäcker naturens skafferi, verkar också vara en nyckel till framgång. Att ha koppling till restaurangvärlden är heller inte fel när du tillverkar en dryck som siktar högt och snabbare finner sin publik bland initierade sommelierer och restaurangfolk än direktkonsumenter som ska hitta din produkt i bruset på Systembolaget.

Man ska antingen vara först med – eller bäst på – något.

Liksom Charlie Berggren hade Elisabeth Hellström erfarenhet av restaurangbranschen när hon började tillverka alkohol. Uppvuxen på Gotland, där hennes far driver det välrenommerade designhotellet och restaurangen Fabriken Furillen, var hon redan som 18-åring hotellchef. När hotellet tog fram en gin i samarbete med Hernö gin fick Elisabeth vara med i destilleriet i Härnösand.

Elisabeth Hellström, 25 år och troligen fortfarande världens yngsta ‘Master Distiller’.

– Där föddes drömmen att en dag starta mitt eget destilleri på Gotland. Efter det reste jag runt i Australien och besökte olika mikrodestillerier, berättar Elisabeth.

Annons

Varför ville du göra just gin?

– Huvudingrediensen är enbär och på Gotland växer de vilt nästan överallt. Det är en otrolig häftig spritsort för att det finns en stor frihet i hur man kryddar den. Det tilltalade mig, att jag kunde sätta min egen prägel på den.

Parallellt med studier på Handelshögskolan i Stockholm och utbildning i destillering i Holland startade Elisabeth företaget Hellström gin. 2020 lanserade hon sin gin smaksatt med enbär, fläder, rosor och älgört. Det blev en fullträff, snabbt populär bland bartendrar och gin-älskare, serverades på stjärnkrogar som Aira och togs in på Systembolaget. Den ansedda branschtävlingen The Spirit Business Gin Masters i London belönade den med tre guld, tre masters och utmärkelsen Världens bästa mikrodestilleri.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Alla trevliga kundmöten och den häftiga känslan av ”Det här har jag skapat”.

Även bryggaren Jessica Heidrich, som vi pratar med när hon har en kort paus i ölbryggandet på sitt företag Hop Notch, är full av framtidstro när det gäller kvinnors framtida plats i alkoholbranschen. En värld som de senaste åren, enligt henne växt explosionsartat.

Jessica Heidrich driver eget bryggeri och arbetar aktivt för att lyfta kvinnor i bryggarbranschen.

– Man måste vara oerhört påläst och kompetent för att stå ut i bruset i dag. Och det är oftast tjejerna, för de är oroliga att inte duga annars, säger Jessica som i flera år arbetat aktivt genom olika nätverk för att synliggöra tjejerna som arbetar med öl på stora och små bryggerier i Sverige.

Annons

– I dag kan det till och med vara en fördel att vara i minoritet. En brud sticker ut, men vem kommer ihåg ännu ett skägg, med ball mössa och tatueringar, som brygger bärs?

Ölbranschen är, menar Jessica, fortfarande väldigt mansdominerad, men inte speciellt grabbig.

– Rövhattar finns överallt, oavsett var man jobbar, men jag skulle nog vilja påstå att bryggeribranschen är väldigt öppen och odömande, säger Jessica.

Vem kommer ihåg ännu ett skägg, med ball mössa och tatueringar, som brygger bärs?

På restaurangen och bryggeriet Omaka i gamla Arkitekturhögskolan i Stockholm är restaurangen fylld med ett mjukt sorl och glada gäster. Bakom en glasvägg syns bryggeriet med de stora jäskaren i metall och i baren presenteras de öl som serveras i dag.

Hedda Spendrup ställer fram ett fat med ett stort ostron på en hög grovsalt. Ett litet glas med ölet Kallsup seglar fram och snart möter ostronets mineraliska havssmak sältan, örtigheten och syran från den lätt bubblande drycken – ett öl av typen gose – smaksatt med bland annat fänkålsfrön och sellerisalt. Ett perfekt möte och en lysande snabbintroduktion för att förstå hur Hedda och Omaka arbetar med att matcha mat och dryck.

Hedda Spendrup tappar öl direkt från en tank.

– Man måste inte alltid se öl som öl, utan mer som en dryck som ska passa ett tillfälle och fylla ett behov. Jag vill pusha gränserna för vad man kan göra med öl och har i mångt och mycket gått ifrån de gängse ölstilarna, förklarar Hedda som öppnade bryggeriet och restaurangen Omaka hösten 2020.

Annons

Jag vill pusha gränserna för vad man kan göra med öl.

Trots att hon föddes in i en familj med lång tradition inom bryggeri var det långt ifrån självklart att hon skulle välja en karriär inom näringen. Efter gymnasiet började hon ändå jobba på Spendrups lilla bryggeri för produktutveckling.

– Först där insåg jag att ölbryggning är riktigt spännande.

Det ledde till en bryggmästarutbildning på bryggerihögskolan VLB i Berlin.

– I Berlin gick vi ibland till en sunkig rockbar med ölfokus. En dag kom ägaren fram och sa att vi måste smaka på den här; det var en rodenbach, en flanders red. Den föll jag verkligen för! ”Aha, shit! Det här är kvalitet och verkligen något annat än vanligt öl.” Sedan dess är det min favoritstil.

Snart utvecklades tanken på ett eget varumärke. Hon ville skapa något eget, med frihet att sätta sina egna ramar och nu fokuserar hon på smak och tar fram dryck som ska funka i en smakkombo, inte sällan till en specifik rätt på menyn.

Smaken av en belgisk suröl fick Hedda Spendrup att vidga sin syn på vad öl kan vara. Nu driver hon eget bryggeri med restaurang och fokus på smak framför stil

Vad är det mest udda du tagit fram?

– Ölet vi gjorde i samarbete med krogen Aira, där vi hade kombualger i bryggningen. Det blev ett öl med umami, väldigt annorlunda och jag tycker det blev jättebra, kryddat med ingefära och citrontimjan, säger Hedda.

Annons

Och det är väl precis där, i samband med det som det nya nordiska köket satt i gång, som vi kan se anledningen till att det puttrar och jäser så i vår samtida svenska dryckestillverkning. För den som älskar smak och doft och att erbjuda människor upplevelser är dryckesframställning inte långt ifrån restaurangköket. Samtidigt finns här ett utrymme, vid destillationspannorna, jäskaren och i naturen, där man kan bestämma mer fritt över allt från arbetstider till etiketter och tillåts skapa efter eget huvud. Något som framför allt dessa kvinnliga talanger ser till att göra.