Minska matsvinnet och tjäna tusenlappar!

När kyl och frys är fulla och alla lunchlådor slut är det svårt att veta var man ska göra av överbliven mat. Mycket hamnar helt enkelt i soporna och slasken.

Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll varje år 19 kilo ätbar mat i soporna och 26 kilo mat och dryck hälls bort i slasken. Och det är per person.

Spara 3 000–6 000 kr om året

Matsvinnet har flera negativa konsekvenser. Bland annat handlar det om att miljön påverkas onödigt mycket. Matproduktion innebär ju utsläpp av växthusgaser oavsett om maten kommer till användning eller ej.

Dessutom blir det ju onödigt trångt i kyl, frys och skafferi om man överkonsumerar. Och som alla vet så kommer varenda kvadratcentimeter behövas till högtider som påsk och midsommar till exempel.

För den som tar tag i sitt matsvinn finns det alltså mycket att vinna. Förutom mer plats i kylen så handlar det om minskade kostnader på mellan 3000 och 6000 kronor om året, enligt Livsmedelsverket.

Annons

5 saker du kan göra för att slippa slänga överbliven mat:

1. Planering

En inköpslista låter trist men om du planerar vad du ska köpa innan och håller dig till listan (även om man kan bli sugen att slänga på ett par påsar chips på toppen) så minskar du risken för eventuellt spill sedan. Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas. Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.

2. Förvaring och förtäring

Mycket av maten som slängs åker ut för att den blivit för gammal. Om man håller koll på maten i kyl och frys (här kan man till exempel märka förpackningarna med datum och innehåll) så kan man ha det i åtanke när middagarna planeras. Om livsmedel i kylen är på väg att bli gammal så kan de överleva lite till i frysen. Det gäller till och med mjölk, grädde och ost.

Annons

3. Bäst-före-datum

Att maten passerat bäst-före-datum innebär inte nödvändigtvis att den måste slängas. Använd syn, lukt och smak och avgör själv om maten är tjänlig. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper.

4. Fester med rester

Tänk på att lagad mat ska in i kylskåpet så snart som möjligt eftersom för lång tid i rumstemperatur innebär att bakterier kan växa till. Låt bara maten svalna av först. Frys in sådant som du vet med dig inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna.

Resterna har ju inget bäst-före-datum men så länge de fortfarande luktar och smakar bra så ska det inte vara någon fara. Nu har du mat till lunchlådan eller så låter du resterna få nytt liv i till exempel pytt i panna, risotto och wok. Vill man festa till det kan man instifta en plockmåltid en dag i veckan och inbilla familjen att det finns något som heter rest-tapas.

5. Tips för att maxa matrester

Överblivna ostkanter ser inte mycket ut för världen men går att riva ner och frysas in. Den rivna osten är i sin tur perfekt att strö över en omelett som är perfekt restmat. Här funkar det mesta från kokt potatis till pasta, överbliven smörgåsskinka och skrumpna grönsaker. De ledsna grönsakerna fungerar också finfint i grytor, gratänger och soppor.