My Feldt gör saft och sylt av allt från blommor till kottar
Får det lov att vara ett glas härligt gräsgrön nässelsaft kryddad med fänkålsfrön? Eller föredrar du solgul maskrossaft som smakar honung? Kanske vill du smaka på lite hemgjord tallkottesylt?
– Den sylten är så spännande! Tallkottarna blir otroligt fruktiga när man syltar dem. De smakar som karamelliserade jordgubbar, är mjuksega och inte ett dugg stickiga, som man kanske kan tro. Det känns som att äta kola – mums! Jag brukar servera dem till goda ostar eller på små snittar, kanske med något skogigt på, berättar My Feldt.
– Men just den här sylten är nog inget för barnens pannkakor, utan lämpar sig bäst för vuxna smaklökar, tillägger hon.
I Mys nya bok Det växer saft och sylt överallt inser man att det bara är fantasin som sätter gränser för vad man kan koka saft och sylt på. Bär, frukter, blommor, blad och skogsdoftande kottar – det mesta som växer runt oss går faktiskt att göra söta och oemotståndliga godsaker av.
– Plocka en keps full med bär eller blommor – mer behövs inte, för vem orkar plocka flera kilo? – och koka sylt eller saft på det du har, är hennes budskap.
My har alltid varit barnsligt förtjust i saft, sylt och allt som är sött. När hon var liten brukade hon plocka jordgubbar, smultron, äpplen, päron och allt möjligt som hon kom åt tillsammans med sin mamma och syskon. Familjen hade det knapert ställt och naturens generositet gav livet en söt guldkant.
Recept på Mys somriga rosensaft>>
Bärfläckiga fingrar och de ljuvliga dofterna när mamma kokade saft och sylt av skördarna är som skimrande minnespärlor när My tänker på sin uppväxt.
– Det fanns saft överallt hemma, och saft var fint i var familj. För mig är doften av bär, frukt och blommor som små tidsmaskiner. De för mig tillbaka till barndomen. Jag får en känsla av att mamma är kvar i mitt liv trots att hon inte finns längre. Minnen är ju så starkt kopplade till smaker och dofter. Därför ser jag sylt och saft som ett kärleksfullt och ätbart kulturarv som vi bär med oss genom livet och som vi sedan kan föra vidare till våra barn. Må alltid saft och sylt finnas i våra liv!
Var det för att hjälpa oss att förvalta detta kulturarv som du skrev din bok?
– Det var en av många anledningar, eftersom jag vill att fler ska upptäcka naturens ätbara gömmor och våga ta för sig av allt gott som växer framför våra näsor.
Du beskriver dig själv som en bär- och blomjägare. När blev du det?
– Det började ju tidigt, tillsammans med mamma och mina syskon. Men jakten på obeprövade växter har utvecklats genom åren och blivit en passion – kanske till och med en galen besatthet hos mig! Så fort jag är ute i naturen vattnas det i munnen. Kan man äta de där vackra bladen? Kanske göra saft eller sylt på bären i den taggiga busken? Jag kan inte bara gå förbi spännande växter – måste kolla hur de smakar!
Det låter som en ganska farlig hobby! Har du någonsin smakat på fel bär eller blomma?
– Visst har det hänt! Jag plockar, syltar och saftar med livet som insats ibland! Men jag har aldrig blivit sjuk, bara sjukt besviken... Som när jag såg ett helt lila fält med blommande honungsfacelia och plockade fickorna fulla. Det blev en vacker saft med höga förväntningar, men den smakade gammalt hö. Så trist, men jag fick en vacker upplevelse i naturen, så inget ont som inte har något gott med sig. Det måste ju inte bli finsmakarresultat varje gång. Huvudsaken att man njuter av naturen och har kul med det som man plockar med sig hem.
– Självklart undviker jag giftiga växter och är väldigt försiktig när jag testar mig fram. Det som driver mig är nyfikenhet och kicken när jag lyckas komma på goda recept på blommor som man inte tänker att man kan göra saft på, som till exempel magnolia och rallarros.
Varifrån kommer lusten att göra sylt och saft av allt du stöter på i naturen?
– För mig är hemlagad saft, sylt och härliga bakverk sötman i livet. Att ta vara på det som bjuds av naturen är dessutom en del av mitt hållbarhetstänk. Varför köpa syntetiskt tillverkad saft och läsk som fraktats hit från andra delar av världen, när man kan plocka saker i skogen eller hemma på tomten? Det är så lätt att göra egen läsk genom att spä den koncentrerade saften med bubbelvatten. Att ta vara på det runt omkring oss är smartare, godare och mer hållbart för både miljön och plånboken.
Här hittar du receptet på Mys magiska pionsaft>>
Varför tycker du att vi ska tänka utanför boxen och inte bara göra saft på beprövade saker som hallon, blåbär och jordgubbar?
– Jag älskar allt i naturen och alla olika dofter. Men tiden som en viss växt blommar eller bär frukt är så kort. Att göra sylt och saft av dem är mitt sätt att förlänga sommarens ljuvlighet. Jag förvarar och förlänger skördesäsongen i flaskor och burkar. Hos mig njuter vi av blomdoft och sommarsmaker året runt!
Vilken är din favoritsylt och -saft?
– Jag älskar variation och vill njuta av varje ny blom-, bär- eller fruktsmak som säsongen bjuder på. Men om jag måste välja så är nog röd vinbärssaft, en favorit som alltid gör mig glad. Likaså jordgubbssylt med nyponros.
Vilka tips har du till oss amatörsyltare och -saftare?
– Våga testa nya och ovanliga sorters sylt och saft. Upptäck hur kul det är att experimentera med nya smaker och kombinationer. I min bok får du mängder av recept och tips.
– Ha rimliga ambitioner! Även om jag älskar att ha hela källaren och skafferiet fyllt av olika burkar och flaskor så är mitt råd att göra en saft åt gången. Drick upp den och testa en ny sort nästa gång.
– Tänk på att saft som görs på blommor ofta har en kort hållbarhet på grund av att de är kalldragna. Så det är ingen idé att göra mycket, om du inte har gott om plats i frysen.
Hur vet man om en saft ska kokas eller kalldras?
– All saft som görs av bär och frukt ska kokas upp – och då får den längre hållbarhet. Saft av blommor blir bäst när den får kalldra över natten. Blomsmaken ”vissnar” nämligen om man hettar upp blommorna.
My Feldt
Ålder: 38 år.
Bor: I villa i Oskarström.
Familj: Sambon Eric och barnen Lykke, 14, Cornelis, 11, Ingrid, 8 och Florentin, 1 år.
Gör: Prisbelönt konditor, caféägare, tv-profil, illustratör, och författare med passion för naturen och hållbarhet.
Aktuell med: Sin tredje kokbok Det växer saft och sylt överallt (Bonnier Fakta).
Tips för saften
Gör saften extra lyxig
Spä den med bubbelvatten istället för vanligt vatten. Då får du hemgjord, läcker läsk.
Gör isglass av saften
Spad den lite mindre an när saften ska drickas. Slang gärna ner lite bar i glassformarna.
Gör en slushie
Blanda saften som vanligt, fyll petflaskor till två tredjedelar och lägg i frysen. När saften borjar bli isig tar du ut flaskorna och skakar allt vad du kan. Hall upp i ett glas och servera.
Gör drinkar av saften
Det är gott och spännande att använda sin hemgjorda saft som drinkvirke på vuxenfesten.
Tips! Späd saften med Prosecco istället för vatten.
Recept på vindruvsgele på druvor som aldrig mognar>>
Tips för sylt & gelé
Gör alltid syltprov
Dra kastrullen från värmen när du tror att sylten har kokat färdigt. Lägg en matsked sylt på ett fat, låt kallna i frysen. Dra sedan med fingrarna i sylten. Är den för lös, koka den lite längre under omrörning. Är den för tjock, tillsätt mer vatten och koka upp den igen. Gelé ställer man inte i frysen. Häll ut lite på ett fat, låt stå i rumstemperatur i 5-10 minuter och kolla att den börjar geléa sig. Annars kan den kokas lite till.
Sterilisera burkarna
För hållbarheten är det viktigt att du har rena, sterila och varma burkar när du tappar upp från kastrullen.
Smaka av
Tänk på att bärens och frukternas mognadsgrad påverkar hur söta de är. Smaka på det du ska sylt av och smaka av innan du stoppar på burk. Behövs mer syra eller lite mer sötma?
Recept: My FelDT ur boken Det växer saft och sylt överallt/Bonnier fakta
Foto: Linda Lomelino
