Sofi Fahrman: "Jag är ingen klassisk kokboksförfattare"
Sofi Fahrman
Ålder: 36 år.
Bor: Verbier i schweiziska Alperna.
Familj: Fästmannen Nick Zijlstra och dottern Lily, 2.
Gör: Bloggare, journalist och författare.
Aktuell: Med boken ”Ready for takeoff” (Norstedts).
Blogg: Sofis snapshots
Instagram: sofifahrman1
Vilka är dina tre favoritrecept i boken, om du måste välja?
– Man kanske har vissa favoriträtter när man äter på restaurang, men sedan blir det en helt annan sak när man lagar dem hemma. Många av de här recepten har dock varit positiva överraskningar. Kronärtskockan med dipp har varit väldigt uppskattad av gästerna, för jag har ju testat de här recepten på mina kompisar innan boken gick till tryck. Lobster roll-receptet är också en favorit, för det är så enkelt att göra. Nummer tre får bli ministrutarna, för de är perfekta att bjuda på och fylla med lite olika saker. Den som äter nyttigt kan ta struten fylld med frukt och den som vill ha choklad i sin tar en annan.
Var det viktigt för dig att recepten är enkla att laga?
– Absolut. Boken hamnar ju i kokboksgenren, men jag är verkligen ingen kock eller klassisk kokboksförfattare så jag har utgått från vad jag kan göra. Om jag har lyckats laga det här receptet så kommer läsarna också att göra det.
Tycker du själv att du är bra på att laga mat?
– Jag tycker att det är som med precis med allt i livet, att man förfinar sina skills. Ju mer man gör något, ju bättre blir man på det. Jag började jobba på ELLE med Suzanne Ribbing när jag var 21 år och då provlagade jag recepten som vi köpte in från utländska editioner. Då förfinades mitt intresse lite, för då sattes jag verkligen på prov. Det var allt från att göra egen sylt till att baka tårtor som skulle förberedas och stå i kylskåp och fixas och trixas med.
Äter du helst ute eller hemma?
– Ute! Det är tack vare det som jag har lyckats skriva den här boken. Jag är mycket duktigare på att äta ute än hemma. När jag bodde i New York använde jag inte ens mitt kök. Jag tror att jag lagade en rätt på fyra år och då överdriver jag absolut inte. Jag visste knappt hur jag skulle slå på plattorna. Mina kompisar skrattade åt mig, för det enda jag hade i kylskåpet var Kalles kaviar och champagne.
Har du några gömda pärlor som du medvetet utelämnat i boken?
– Jag har i så fall utelämnat dem för att det kan bli en uppföljning. Med många projekt som jag jobbar med så rullar jag ut som en matta för nästa. Elsa blev tre böcker och träningsboken blev en till. Det här är den första i mat- och resesegmentet. Det gäller att hålla inne på några trumfkort, om det skulle bli en till bok.
Har du alltså planer på fler böcker?
– Jag skulle gärna göra en uppföljning på den här boken och när min dotter är lite äldre skulle jag gärna ta upp Elsa-tråden igen, fast med en ny vinkel. Hela bokprocessen passar mig väldigt bra. Jag älskar det eftersom jag ofta utgår från ett helhetstänk. Jag är engagerad i allt från texten till bildmaterialet. Det är som att få möjlighet att göra sin drömtidning, men bara en gång per år så man har tid att göra det så där perfekt som man ibland inte riktigt hinner i blogg- och tidningsvärlden.
Mode eller mat?
– Jag förstår att du vill att jag ska välja, men som med många passioner i livet handlar det inte om att bara vara bra på eller tycka om en grej, då blir man rätt enkelspårig. Jag tror på att bredda och utforska ämnen och intressen som möjligt. På samma sätt som det kan gå trender i mode kan det gå trender i mat. Båda är krafter som ger passion i livet.
Läs även: Recept på Sofi Fahrmans lobster rolls
