Beth Ditto: ”Vi ser en stor revolution kring storlekar, raser och underrepresentation”
Till våren släpper webbshopen Zalando sin nya kampanj ”Me.Unlimited” med fyra färgstarka personligheter i fokus. Musikern Beth Ditto, idrottaren Alexandra Wester, aktivisten Hanne Gaby Odiele och sångerskan Sonia Ben Ammar frontar tillsammans kampanjen. Med kampanjen vill Zalando lyfta och sätta fokus på att mode inte ska begränsa utan istället uppmuntra alla till att hitta sin egen stil och vara precis som de vill vara.
Vi har fått tillgång till en exklusiv intervju med Beth Ditto där hon pratar om skillnaden på mode och stil, vad det betyder för henne, hur hon ser på att ha blivit en ikon inom HBTQ-världen och varför det är viktigt att representera sig själv i modet.
Vad betyder mode för dig?
– Det betyder många olika saker. Och samtidigt betyder det ingenting alls. Stil betyder allt för mig, men mode är något som kommer och går. Stil är något som är konsekvent och tidlöst. Mode är industrin och stil är gatan, vilket jag tycker är riktigt coolt.
Hur skulle du säga att din scenstil skiljer sig från din personliga stil, när du inte uppträder?
– Jag är nödvändigtvis inte mer vild på eller utanför scen, även om det kan bli lite färre paljetter utanför scenen. Ärligt talat så är den största skillnaden att jag bär spanx mycket på scenen, och det skulle jag aldrig ha på mig till vardags. Jag gillar verkligen Spanx, men jag skulle aldrig ha på mig något som begränsar mig och stramar åt när jag sitter i soffan och kollar på Dateline.
Hur skulle du säga att du använder mode som ett verktyg för att uttrycka din personlighet?
– Det faktum att jag har fått lära mig under så lång tid att det bara finns en enda sorts kropp, en skinntyp, en sorts frisyr och en hårfärg som är accepterad betyder att mode för mig, och stil som ett verktyg, bara är ett sätt att strunta i allt det där. Mode är ett verktyg för att utsätta människor för förändring och olika sätt att tänka, det är särskilt modigt att utrycka positivitet. Modeindustrin är full av negativa budskap om kroppar och utseende, och jag tycker att det är riktigt mäktigt att uttrycka självförtroende och glädje med en tjock kropp.
Du har gjort det utan att be om ursäkt för att du står upp för den du är, för din stil och din kropp. Du har blivit en HBTQ-ikon. Vad betyder det för dig? Det medför ett stort ansvar att ha den rollen.
– Jag känner mig inte som en sådan. Det är ett lustigt ord och det är något fint som folk säger, men jag känner mig obekväm med det, eftersom jag inte vet hur jag ska kunna tacka dem tillräckligt. Jag känner bara att jag är homosexuell, eller att jag är queer, och att jag är lyckligt lottad som har fötts i en tid då det är mycket lättare att vara det än det var förr. Människor runt omkring mig kämpar fortfarande, men vi är på en sådan bra plats att kämpa på. Konversationen är så öppen och industrin håller på att förändras inom konst, tv och musik och queer-frågor får ta mycket mer plats i folks medvetande. Jag är verkligen lycklig över att få vara en del av det.
Det känns verkligen som om något håller på att hända. Du har fått uppleva några väldigt färgstarka modeögonblick under årens lopp – och haft kul. Skulle du säga att det finns ett klädesplagg som du minns mest, det mest minnesvärda?
– Det klädesplagg som jag minns bäst, den som förändrade saker över en natt, var en blå tajt overall…elektriskt blå från topp till tå. Folk kunde inte tro vad de såg. Jag var förmodligen 23 eller 24, ett decennium innan den positiva synen på kroppen, som vi har sett de senaste åren, fanns. Det tog verkligen andan ur folk! Media blev som galna över den, och gjorde narr av den, eller så blev de verkligen avskräckta av den. Deras inställning var: Hur kan hon gå omkring i en sådan där, och varför skäms hon inte över reaktionerna? Det satte igång hela den här konversationen som inte hade varit aktuell tidigare. Att vara i centrum av allt det var helt galet. Det är det som alltid händer med olika rörelser: det måste till ett chockartat ögonblick, något löjeväckande, eller något måste lyftas fram som folk kan prata om. Det förändrade verkligen allting för mig.
Hur kan mode erbjuda människor en frihet att kunna vara sig själva?
– Makten ligger i den personens hand som bär kläderna. Den typen av uttryck är så fantastiskt och coolt. Du glömmer bort hur mycket makt som finns i att skapa din egen image. Det värsta som kan hända dig är att de gör narr av dig. Men det är inte jordens undergång. Faktum är att det gjorde mig till den jag är idag. Många gör narr av mig hela tiden. Men jag gör också narr av dem.
Vilket råd skulle du ge till de människor som känner att deras kroppstyper är underrepresenterade i dagens mode?
– Representera DIG SJÄLV i modet. När du känner att du inte blir representerad, så är det upp till dig att förändra berättelsen. Jag tror att det är just det som händer nu. Jag tror att det är på gång en stor revolution kring storlekar, raser och underrepresentation i media. Internet har helt och hållet gett människor makt att visa varandra sina klädesplagg, sina stilar och att stödja varandra. Jag säger till dem, om du inte ser att du själv blir representerad, representera då dig själv och skapa en community. Och låt det inte bara handla om mainstreammode. Låt dem inte tala om för dig vad du ska göra. Gör din egen grej.
Skulle du säga att politik hjälper dig att välja och forma din stil?
– Nej, eftersom jag inte tycker att politik påverkar mina stilval över huvud taget, men mina stilval har absolut en politisk innebörd, bara genom att jag är den jag är. Jag kan inte förneka den jag är, jag kan inte förneka mig själv, så det tänker jag inte göra heller. Att bära den där tajta blå overallen var inte ett politiskt beslut, men det blev ett politiskt ställningstagande. Du har kontroll över dina egna tankar och vad du försöker göra, men du kan inte kontrollera vad någon annan tycker och tänker om dig. Det är inte din ensak. De får tycka vad de vill. Det viktigaste är vad du känner om dig själv.
Varför tror du att det är så viktigt att ge konsumenten makt över sin situation?
– Människor är trötta på att någon säger åt dem vad de ska göra och hur de ska se ut, och istället kräver de det de vill ha. Exkludering inom mode är så omodernt, så mycket 80-tal! Man kan inte utesluta alla och tro att man ska kunna ha en blomstrande affärsrörelse. Det håller inte. Du kan inte vara kvar i business och förvänta dig att förändras och växa om du inte talar till alla och inkluderar alla. Det kommer helt enkelt inte att fungera.
Foto Zalando
