"Det är dags att klä upp sig, klä ut sig och satsa på vildare stilexperiment"
Vit klänning, svarta boots, cigg och ett glas vin. Virvlande volanger, metallskimmer och tylltransparens i ljusblått, rosa, vitt och rött. Den kaxiga partystämningen på senaste London-stjärnan Molly Goddards hyllade visning är ett av många uttryck den här säsongen för att modevärlden har börjat tröttna på det tillrättalagda och strikt kontrollerade som dominerat catwalken den senaste tiden.
Själv säger Molly Goddard att hon skapar kläder för tjejer som vill ha kul.
– Huvudsaken med mina plagg är att de är roliga att bära, säger hon.
Molly Goddard är känd för att arbeta med traditionella hantverkstekniker, som smock i vida silhuetter, och med tjejiga uttryck som tyll och pasteller. I säsongens flirtiga, attitydstarka kollektion fick tyllkreationerna sällskap av bomullsklänningar i samma karakteristiskt naiva dockklänningssilhuetter – en feminin look med rebellisk udd som har rötterna i Londons experimentella modescen.
Det är kanske framför allt två av Londons främs- ta modelegender, John Galliano och Alexander McQueen, som lagt grunden för den radikala mix av subkulturer, historiska referenser och samtida silhuetter som influerar modet just nu. De slog båda igenom på 90-talet med fria, punkiga och poetiska tolkningar av historiska silhuetter – alltid med samma träffsäkra samtidsrelevans.
Skillnaden i dag är att det är ett par unga kvinnor som håller i taktpinnen, förutom Molly Goddard även Simone Rocha, ytterligare en av Londons mest hyllade modeskapare just nu. I vårens kollektion har Simone Rocha inspirerats av porslinsdockorna hon lekte med som liten. När hon plockade fram dem för dotterns skull fick återseendet henne att vilja skapa en ”oskuldsfull, lekfull och naiv look.” Resultatet blev volymer, volanger, puffärmar, blommönster, tyllbroderier och viktorianska spetsar i oväntade kombinationer.
Tillsammans har Molly Goddard och Simone Rocha banat väg för en ny feminin, romantisk look med massor av kreativ, positiv energi. Båda två har en förkärlek för det typiskt tjejiga som spets, tyll och pasteller liksom för ett naivt uttryck, men alltid med en subversiv udd.
Den voluminösa silhuetten, gärna med vida klänningar, är ofta nedklädd, lite punkslarvigt stylad och alltid stadigt förankrad på catwalken med platta, grova skor. Det är en lekfull mix av det supersofistikerade och det enkla, vardagliga som har ett visst släktskap med Comme des Garçons modeskapare Rei Kawakubo. Hon har alltid haft ett gott öga till den rymliga flickklänningen och till den japanska kawaii-looken. Stylingen för tankarna till tonårstjejen som kommit över en samling överdådiga vintagekläder och stylat ner dem lite respektlöst och grungeigt.
Den här feminina, under-groundfärgade, energifyllda looken som definierar London just nu har så smått också börjat eka på catwalken i andra städer. I Paris syntes den bland annat hos Alexander McQueen, där Londonbaserade designern Sarah Burton visade underbara vintagedoftande tyll- och spetsklänningar i punkig styling med glittriga smycken och grova boots. I samband med visningen pratade Burton om att hon framför allt ville skapa en optimistisk kollektion.
– När det händer så mycket hemskt i världen är det dags att börja hylla mode och kreativitet igen. Jag ville hylla skönhet och det feminina och skapa en upplyftande kollektion, har hon sagt.
Den nya uppfriskande rebellandan i modet märks även hos trendsättare som Balenciaga, Miu Miu och Louis Vuitton, som alla har skoj med modets historia och subkulturreferenser den här säsongen.
Balenciagas tongivande designer Demna Gvasalia bestämde sig för att backa något från husets sofistikerade haute couture-arkiv för att i stället leka med en estetik som känns mer här och nu. Mixen av billigt och dyrt, punkig tartan, siden och plastiga foppatofflor med platåhöjd känns kul och vanvördig, med glimten i ögat.
Miuccia Pradas excentriska Miu Miu-kollektion är en annan av säsongens höjdare med klassiska tonårskläder i typisk Miucciamix: spetsklänningar, tyll och tartanrutor i en härlig blandning av retroreferenser från 50-, 80- och 90-talen. Louis Vuittons designer Nicolas Ghesquière överraskade med en helt egen version av säsongens rebellromantik med en lika oväntad som övertygande mix av 1700-talets lyxbroderade sidenrockar till säsongens korta, slinkiga joggingshorts, en samtidskommentar om någon.
Jag tolkar det som att även han tycker att det är dags att vi börjar tänka friare och ha kul med mode igen! När moralpaniken breder ut sig och lyxmodehusens vinstkrav styrt bilden av modet både på catwalken och i media alltför länge, känns det befriande och inspirerande med ett gäng framåtblickande modeskapare som bryter sig loss och öser friare ur historien, utan att fastna i arkivet – en välkommen motrörelse mot allt det vuxna, stilettklackade, sofistikerade och tillrättalagda.
Dags att börja mixa och fixa mer, klä upp sig, klä ut sig och satsa på vildare stilexperiment. Jag håller med Molly Goddard: huvudsaken med ett plagg är att det känns roligt att bära.
Foto Imaxtree
