Modespaning: Hur klär vi oss efter pandemin?
”Det är en sanning som kan vara svår att föreställa sig i en värld som är förstörd av sjukdom, ekonomisk osäkerhet och riven av rasism och oro – men vi kommer att klä upp oss igen”, skrev Vanessa Friedman, modechef och modekritiker för The New York Times, under försommaren.
Sug efter att klä upp sig
Det kan vara frestande att tro att dagens modebild, med allt större fokus på athleisure och bekvämlighet, skall fortsätta för evigt. Men ska vi tro historien (och den har en tendens att upprepa sig) kommer suget efter att klä upp sig slå till i samma ögonblick som vi återgår till det (nya) normala. Leggings och lösa hoodies – mjukistrenden kommer att förknippas med krisens oro och frustration. Det troliga är i stället att vi går vidare till den totala motsatsen: Ett mer skräddat, personligt och glamouröst mode. Att se fram emot att klä upp sig symboliserar att vi återigen har arenor att synas på och en publik att faktiskt klä oss för.
Vad händer när vi har fått tillräckligt med bekvämlighet?
Den västerländska världens senaste stora kris, finanskrisen 2008, banade väg för ett nytt stilspråk med en okomplicerad estetik – basplagg, kapselgarderob och ”säker stil” blev vägen framåt. The Row och Phoebe Philos (old) Céline blev modevärldens klarast lysande stjärnor med sina dyra, men enkelt skurna, plagg riktade till kvinnor som var upptagna av att leva livet. Sedan dess har det medvetet enkla, med inslag av sport, varit en av de starkaste trenderna, speciellt i Skandinavien.
Men vad händer när vi har fått tillräckligt med bekvämlighet? Philip Warkander, doktor i modevetenskap och lektor vid Lunds Universitet, menar att det inte finns någon motsättning mellan att klä upp sig och klä sig bekvämt. Så fort vi kommer att kunna umgås som vanligt igen kommer det dock att bli mer intressant för många att variera sin klädstil och uppdatera garderoben.
– Mode är ett socialt uttryck och därför krävs det ett slags ”publik” när man klär sig, säger han.
Vi går en kontrasterande modehöst till mötes
Å ena sidan skräddad, mörk, tuff och hård i helsvart, lack, läder och formstarka skärningar – å andra sidan galna, sprakande och glittrande kreationer som nästan får en att tappa andan. Trots att kollektionerna skapades innan pandemin slog till kan det skräddade modet passande nog ses som ett slags skydd, med caper, ponchos och kraftiga material som brokad och sammet. Den maxade glamourösa looken införlivar eskapismen många av oss både behöver och längtar efter nu.
Kläder är viktiga och kommer efter krisen – oavsett när vi kommer ur den – att vara ännu viktigare. Först kommer vi att sträcka oss efter bärbara nyckelplagg i stadiga material och rena linjer, men sedan kommer längtan efter det strama, det skräddade och det galna att bli stort.
Ida Hult, etnograf och trendrådgivare, menar att de kläder vi behöver i vår ensamhet handlar mycket om funktion. De kläder vi använder bland andra handlar i stället om att signalera tillhörighet, status och identitet. Det är helt olika användningsområden, även om många faktiskt insett en av modets uppgifter: Att klä upp sig ändrar både humör och inställning, oavsett om det sker i ensamhet eller i grupp.
Är klänningen framtidens plagg?
Efter andra världskriget hamnade klänningen i fokus. Kvinnor ville klä upp sig och Diors första kollektion från 1947 framhävde kvinnliga former på ett nytt sätt. Klänningar med markerad byst, åtstramad midja och framhävda höfter dominerade den nya modebilden. Den legendariska amerikanska modeskribenten Carmel Snow från Harper’s Bazaar kommenterade efter visningen:
– It’s quite a revolution, dear Christian. Your dresses have such a new look.
Stilen, Diors The new look, blev en symbol för en ny tid och en ny stil.
Kläder symboliserar historiens ögonblick, och ger dem en visuell form. Tittar vi bakåt är det därför inte otroligt att klänningen kommer att ha ett finger med i spelet om den post-pandemiska stilen.
Ida Hult menar även att vi i goda tider lägger pengar på underdelar – i ekonomiskt oroliga tider hamnar fokus i stället på klänningar och toppar. Det är en god indikation på vår post-pandemiska klädsel. Just klänningen är plagget som mer än andra andas offentlighet, det välklädda alternativet som gör att du ser sammansatt, ”pulled together”, ut.
Tröjklänningar, lättmatchade fodralklänningar och skjortklänningar spås bli de hetaste modellerna. Men vårt intresse för det bekväma kommer så klart att spegla sig i kravet på klänningen som plagg, med till exempel fickor och knappar. Mest modernt just nu, enligt Ida Hult, är mixen som syns hos den danska modeskaparen Cecilie Bahnsen. Tyll, babydollsilhuetter och, framför allt, puffärmar, med klassiska enkla linjer – ultrafeminint men samtidigt totalt täckande osexigt.
– Jag tror att vi i hennes klänningar, och även stylingen av dem, har ett fönster mot framtiden.
När vi nu går in i en era då modehusen vill bli mindre säsongsbetonade, då vi håller lite hårdare i plånboken, söker kvalitet före kvantitet och vill vara hållbara kan detta vara ett sätt att konsumera med värderingsbilden i behåll. Ett plagg som kan bäras av flera skäl, i flera situationer och i flera år kommer att vara extra viktigt. Att använda festklänningen till vardags med låga skor och byxor är en möjlighet.
Kanske orkar vi inte ens vänta tills alla inställda bröllop, fester och galor brakar loss igen. Med sociala medier har vi både publik och arena om andan faller på. Kanske syns vi snart i partyblåsan på zoom-mötet och i de maxade klackarna på väg till matbutiken? Annars – vi ses på andra sidan!
Foto: Imaxtree, TT
LÄS MER:
Modespaning: är fysiska modevisningar ett minne blott?
Här är de viktigaste modetrenderna hösten 2020
Höstens hetaste accessoarer – vi listar de största trenderna
