På besök i fabriken där återvunna plagg får liv igen

Samma dag som jag anländer till industriområdet två timmar utanför Berlin anländer också 400 ton kläder. Precis som dagen innan dess. Och dagen innan dess. Under ett år blir det ungefär 19 000 ton. Det är hisnande siffror. Det är så mycket kläder och textilier att man inte ens kan förstå. Hit kommer de för att få nytt liv.

Vid en första anblick kan det kännas osmakligt. Har vi så här mycket kläder i våra garderober? Har vi så här mycket kläder att bara slänga? Ja. Så ser verkligheten ut. Men så fort man börjar gå runt i i:Collects enorma lokaler så blir man snarare hoppfull än deprimerad. För det är här framtiden finns. Det är hit alla våra avlagda plagg kommer för att få nytt liv och däri ligger nyckeln till ett grönt modekretslopp. Vi går en runda ihop!

Det första som möter oss är enorma pallar från golv till tak fullastade med kläder och textilier.

De dumpas sen över på ett rullande band och där sker den första gallringen. Ett treskift av anställda gör en grov uppdelning mellan plagg och textilier. Produkter som kuddar med dun åker till exempel vidare till en annan anläggning som återvinner dunet.

Därefter plockas plaggen upp av gula säckar som åker runt i taket i en löpande band-princip. De gula säckarna är de enda som är datorprogrammerade i sorteringsprocessen, allt annat arbete sköts av de cirka 700 anställda.

– Det är också ytterligare en positiv del av hela den här nya industrin av återanvändning och  återvinning, det skapar ju också nya jobb, säger Cecilia Strömblad Brännsten, Sustainability Business Expert. H&M är en av de aktörer som samlar in absolut mest kläder och textilier för återvinning, men hit till i:Collect central kommer också kläder som vi kunder lämnat in hos Hemtex, Kappahl, Weekday och Adidas för att nämna några. i:Collect har flera stora återvinningscentraler runtom i världen men de plagg som vi samlar in hemma i Sverige hamnar här i Tyskland.

Men vi går vidare. Efter grovsorteringen kommer vi till mellansorteringen. Här står kvinnor och män och delar upp alla kläder i underkategorier. Skjortor, jeans, skor, tröjor, kepsar, väskor. Och fort går det. Så fort att jag knappt hinner se vad det är kvinnan framför mig pricksäkert kastar i behållarna framför sig.

– Vi sorterar plagg utifrån runt 350 olika kriterier. Allt från plaggtyp till färg, till vilket skick plagget har och till vilken marknad plagget kan tänkas användas, berättar Paul Dietzsch Doertenbach, försäljnings -och marknadschef på i:Collect.

För nu går plaggen vidare till utvärdering. Cirka 55 procent av alla plagg som kommer hit går vidare till återanvändning. Därför måste någon handgripligen gå igenom plaggen för att se om de är tillräckligt bra för att funka på en andrahands-marknad. Är saker hela och rena går de vidare till second hand vilket är det absolut bästa alternativet rent miljömässigt. Vissa plagg handplockas dessutom av vintage-experter som letar efter härliga dyrgripar att sälja vidare.

– Hela 10% av allt som kommer hit är i helt perfekt skick och vissa plagg har fortfarande lappar och allt kvar, berättar Paul Dietzsch Doertenbach.

Jag följer dock med de resterande 45 procenten. Det som återvinns. Men redan här kan det också skapas helt nya produkter. En del av plaggen görs om och blir städtrasor medan vissa kaspylkollektioner helt skapas av textilier som har tagits från “gamla kläder”. Jag följer med de plagg som ska vidare in till ännu en enorm lagerlokal. Här är pallarna nu lite mer symmetriska än de var i första rummet jag kom in i. Här står pallar fullpackade med denim, på en annan pall är det bara röda plagg, en annan bara gröna.

De här plaggen är på väg in i giljotinen. Det låter hemskt men vi får tänka att plagget får ett bättre liv efter döden. Nu hackas plaggen ner till oigenkännlighet. Från röda brallor och gråa skjortor till små, små bitar tyg. Men det är inte nog där. Nu åker småbitarna vidare och igenom en maskin som separerar tyg och knappar, dragkedjor och andra detaljer.

– Wow, det här är så häftigt. Jag har alltid undrat hur de gör med alla knappar, utbrister Catharina Törnqvist, stylist till Kronprinsessan Victoria som när ett stort hållbarhetsintresse och är på plats samtidigt som vi.

Knapparna och metallen spottas ut i en stor behållare och eftersom hela företaget går under en “zero waste policy” så åker detta vidare för återanvändning inom metallindustrin. On we go!

I nästa maskin dras tygerna isär så de istället bildar fibrer. Det blir små, små trådar och det är här den största utmaningen ligger. Som återvinningsproceduren ser ut idag så blir fibrerna inte tillräckligt bra och starka för att själva skapa egna och nya kläder. Därför kan det ibland stå “Gjord av 20% återvunnet material” på plaggens förteckning, helt enkelt för att materialet inte räcker till mer just nu då tygerna i processen dras isär och då blir för korta för att fungera helt på egen hand. Men det ska det bli ändring på. Målet är att kretsloppet ska bli totalt. Alltså från gammalt platt till nytt utan någon annan inblandning.

Däremot funkar det nya materialet alldeles utmärkt som isolering. Nästa gång du sätter dig i en bil kan du fundera på om det är din gamla jacka som återigen håller dig varm, fast denna gång som bilisolering! Det nya materialet funkar också bra till städtrasor eller för att fylla mjukisdjur och möbler. Hur mycket bättre är inte det än att slänga kläderna på tippen där det bara tär på jordens resurser? Visste ni att över 24 biljoner kilo textilier hamnar på soptippen varje år bara i USA. Det är äckligt mycket.

– Speciellt med tanke på att 95 procent av alla textilier som slängs på tippen och i naturen antingen skulle kunna återvinnas, återanvändas eller göras om, håller Cecilila Strömblad Brännsten med och berättar att klädinsamlingen uppnår H&Ms kortsiktiga mål som är att minska mängden mode som hamnar på soptippen. Men man är inte nöjd där.

– Klädinsamlingen är också ett led i att nå vår vision om att bli 100% cirkulära. Långsiktigt vill H&M kunna sluta modekretsloppet vilket skulle möjliggöra mindre förbrukning av naturresurser och därmed minska modeindustrins miljöpåverkan som helhet, menar Cecilila Strömblad Brännsten.

Man blir nästan tokig när man tänker på hur mycket möjligheter som går till spillo därute på soptipparna. Än mer tokig blir man på sig själv när man inser hur många plagg ens garderob innehåller som man aldrig använder.

– Idag används tyvärr våra plagg kortare tid än vad materialets faktiska livslängd klarar och därmed ökar plaggets miljöpåverkan. Därför är det viktigt att ta hand om de plagg som redan är i omlopp. Om man använder ett plagg tre gånger längre än i snitt innebär det hela 68% lägre miljöpåverkan, säger Sigrid Barnekow, Mistra Future Fashion.

Fatta 68%. Det är en oerhörd skillnad. Bara genom att se till att ett plagg lever lite längre. Borde ju inte vara så svårt kan man tycka?

På vägen mot utgången nere hos i:Collect passerar vi stora balar av isoleringsmaterial. Den nya produkten. Det känns i hela hjärtat. Det är vackert på något vis. Innan vi lämnar lokalen helt går vi förbi en annan pall där svarta små klossar som ser ut som kol är packade från golv till tak. Det ser allt annat än miljövänligt ut. Men.

–  Till och med dammet som skapas under återvinningsprocessen är värdefullt. Vi samlar in det, pressar det och sedan går det vidare till pappersindustrin som bland annat skapar takpapper av det, berättar Paul Dietzsch Doertenbach, försäljnings- och marknadschef på I:Collect.

Zero waste policy minsann.

* * *

Så kan du hjälpa kretsloppet:

• Ha alltid en kasse hemma där du stoppar textilier som blivit trasiga eller fått sådana fläckar som inte går bort. Lägg dem i kassen och när kassen är full lämnar du den till närmsta butik som samlar in.
• Tänk på att lappa och laga förlänger ett gammalt kärt plaggs liv med flera år.
• Tvätta inte dina kläder i onödan, vädra och ta bort enstaka fläckar på annat sätt. Det är mer skonsamt både för plagg och miljö.
• När du tvättar, tvätta på låg temperatur och skippa torktumlaren