Så hyllas Niki de Saint Phalle av Dior
När Maria Grazia Chiuri antog utmaningen att som första kvinna kliva in på posten som kreativ chef för lyxmodegiganten Dior i Paris skapade hon inte bara en ny look, utan bestämde sig också för att agera folkbildare! Redan i debutkollektionen 2016 angav hon riktningen med T-shirttrycket: We should all be feminists, titeln på nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies uppmärksammade bok.
Sedan dess har hennes visningar varit lika mycket ren catwalkglädje som en snabbkurs i feministisk konst- och litteraturvetenskap. Den här gången lyfte hon fram en skrift från 1971 av konsthistorikern Linda Nochlin, Why have there been no great women artists?, om maktstrukturerna som hållit tillbaka kvinnorna i konsten genom historien för att lyfta fram kvinnorna som brutit mark för oss.
– Det är viktigt att ge dessa olika, unika konstnärer den uppmärksamhet de är värda. De har sprängt gränserna för den traditionella mansdominerade diskursen i konsthistorien, och i modet, säger hon.
Hittills har Chiuri bland annat hyllat kvinnliga pionjärer som Georgia O’Keeffe, Claude Cahun och Leonor Fini, och samtidigt skrivit in sig själv i en feministisk kontext. Säsongens färgstarka musa hittade hon, som en oväntad vinstlott, när hon gick igenom modehusets omfattande arkiv. En ung Niki de Saint Phalle som modell för Dior på 60-talet! Bilderna av den rebelliska fransk-amerikanska skulptören i tidstypiska plagg av dåvarande Diordesignern Marc Bohan blev temat för säsongens look.
Niki de Saint Phalle (1930–2002) arbetade som modell och syntes bland annat på omslaget av Vogue innan hon slog igenom som skulptör på 60-talet. I dag är hon kanske mest känd för sina monumentala, färgglada kvinnoskulpturer, Nanas, med frodiga former.
I Sverige blev hon ett välkänt namn i mitten av 60-talet med skandalösa utställningen ”HON – en katedral” på Moderna museet. En gigantisk liggande, gravid kvinnogestalt – med entré genom skötet. Inuti den svulstiga kroppen fanns bland annat en biograf och en mjölkbar, i högra bröstet. En legendarisk utställning som i dag är starkt förknippad med 60-talets radikala politiska klimat och starka kvinnorörelse. Skulpturgruppen Paradiset som hon skapade tillsammans med sin make, skulptören Jean Tinguely, finns fortfarande på plats utanför Moderna museet. Men det är framför allt den spektakulära skulpturparken Giardino dei Tarocchi, Tarotträdgården, i Toscana som inspirerat Chiuri i vår: skimrande spegelmosaikkänsla och Saint Phalles färgstarka motiv på plagg som andas progressivt sextiotal.
Foto IBL, Imaxtree
