ELLE möter Alba August i en exklusiv intervju
Det är februari 2020 och på Grammis-galan i Annexet i Stockholm har Sveriges musikelit samlats för att fira och prisa årets bästa artister. Jag träffar producenten (och gamla ELLE-redaktören!) Tobias Fröberg och han är eld och lågor över en ny talang han just börjat jobba med. Han beskriver henne som ”en svensk Lana Del Rey” och är märkbart tagen av hennes röst och musikaliska integritet.
– Hon har vad man kallar ”det”.
Ett och ett halvt år senare sitter jag på en solig balkong på Södermalm med Alba August. Det är en sommar med ljumma utekvällar, morgondopp och bara ben som aldrig tycks ta slut. Om några månader när det trots allt ska bli höst ska Alba August släppa sitt första album.
Hon har vad man kallar ”det”.
– Eftersom att jag haft huvudet hela tiden i andra projekt har det varit en ineffektiv process att färdigställa låtarna. Det var faktiskt till slut coronan som gav oss tid att avsluta grejer, berättar hon.
Alba August har varit ganska upptagen på annat håll, om man säger så. För på musikhimlen må hon vara en ny stjärna, men i sitt andra yrke som skådespelare är hon redan väletablerad, hyllad och flitigt anlitad.
Strävan efter att alltid vara bäst
– Jag har verkligen gett allt för att försöka bli världens bästa skådespelerska. Det har upptagit all min tid. Jag har nog i hemlighet känt att det har varit mitt kall sedan jag var barn.
Med roller som lojal och trånande tjejkompis i Josephine Bornebusch Orca, barnlängtande södertjej i Alla utom vi, självaste Astrid Lindgren i Unga Astrid och överlevaren Simone i internationellt framgångsrika Netflix-serien The rain är Alba August vad man brukar kalla ”överallt just nu”. Och det kommer bara bli mer av den varan.
Jag har verkligen gett allt för att försöka bli världens bästa skådespelerska. Det har upptagit all min tid.
En skådespelarambition som blixtrar och dundrar under det till synes väna har gjort henne till en av landets mest uppskattade och intressanta unga skådespelare. Alba August har dessutom nästan alltid ett finger med i manus, vill att karaktärerna hon ger liv åt ska vara trovärdiga och anser att det mesta alltid kan bli lite, lite bättre.
– Jag försöker alltid vara med tidigt i processen, så att jag kan vara med och påverka manus. Det är ofta tidskrävande men viktigt om det ska bli bra. Det är ju vad de betalar för … För mig är det nästan viktigare att det blir bra än att jag har roligt, sorgligt nog.
Redan när hon gick på scenskolan i sin andra hemstad Köpenhamn i Danmark var hon noga med både regi och manus, ofta på ett annat sätt än klasskamraterna.
För mig är det nästan viktigare att det blir bra än att jag har roligt, sorgligt nog.
– Jag kände alltid en enorm frustration när det inte lirade. Det kunde kännas ensamt, som att det betydde mer för mig än de andra. Och så har det varit ända sedan jag var liten och övade in dansnummer med kompisar, för mig var det på liv och död. Lika mycket ambition som kontrollbehov.
Utseendefixeringen i filmbranschen
Alba August föddes 1993 i Köpenhamn, mamma är berömda skådespelaren Pernilla August och pappa den danska regissören Bille August. Efter några år skildes föräldrarna och Alba och hennes storasystrar Asta August och Agnes Östergren växte upp med sin mamma i en lägenhet i Gamla stan i Stockholm.
– Min låtsaspappa brukade kalla oss ”de små råttorna i Gamla stan”, vi sprang runt där i alla gränder. Och så klädde vi ut oss, till cowboys, Turtles, prinsessor eller i mammas behåar och gjorde sketcher som vi filmade, berättar Alba och går in i vardagsrummet efter sin telefon.
Hon visar mig en av filmerna, den är grynig och lite mörk men temat syns tydligt.
– Det är någon form av make-over, det gjorde vi ofta. En av oss skulle först vara jätteful och så skulle den bli jättesnygg med hjälp av operationer, säger hon med ett skratt som fastnar i halsen.
Småtjejerna på filmen visar var det ska opereras: brösten, rumpan, magen.
– Det var så jävla mycket utseende, riktigt sexualiserande tider man växte upp i.
Gymnasiet gick hon på Södra Latin, skolan mitt på Södermalm där många skådespelare och artister gått.
– Det är rätt sjukt att jag ens kom in, jag hade inte bra betyg. Jag fattade ingenting i skolan, kunde aldrig hänga med, och låg typ tre år efter. De borde snarare ha flyttat ner mig några klasser. Jag tror faktiskt att de fifflade in mig på Södra latin, säger hon på fullt allvar.
Nu bor Alba August här på Södermalm, hennes sekelskifteslägenhet är luftig och ljus, högst upp i huset och balkongen vakar över en innergård där lugnet susar mellan takåsarna. Hon kryper upp i rottingsoffan på balkongen med benen under sig och tar en tugga på vattenmelonen hon skurit i trekanter.
– I går åt jag trerätters middag här ute!
Alba August är klädd i svarta cykelbyxor och en lila batikfärgad t-shirt med Scooby Doo-tryck i vitt. Håret är enkelt men elegant uppsatt i en knut på huvudet med en rosa klämma.
– Jag tränade lite på vardagsrumsgolvet innan du kom. Därav looken … säger hon ursäktande men verkar helt oberörd och fullständigt avslappnad i sin vardagsstil.
Det finns en press vi som kvinnor i den här branschen ständigt måste kämpa emot.
Att skådisbranschen är full av press, utseendefixering och konkurrens är någonting hon varit medveten om sedan barnsben, men samtidigt har hon växt upp tillsammans med en förebild som gett henne styrka att jobba mot allt det där.
– Mamma har aldrig varit fåfäng i sitt skådespeleri. När hon spelar går hon all-in och släpper medvetenheten. Men det är fan så mycket lättare sagt än gjort. Det finns en press vi som kvinnor i den här branschen ständigt måste kämpa emot, säger Alba August med en suck som skvallrar om att hon pratat om det förut.
– Det sker redan på manusnivå. Där står utförligt hur kvinnan ser ut, medan mannen beskrivs efter hur han är. Sen är det omöjligt att inte ha ett fucked up förhållande till sitt utseende när man står framför kameran dagligen. Så för mig gäller det att vara ärlig och prata om det.
Även om det organiserats motstånd som Metoo, och även om den nya generationen skådespelerskor är måna om sitt systerskap, är hon osäker på hur mycket som verkligen har förändrats i branschen.
– Visst har det producerats fler komplexa kvinnoporträtt på sistone, men samtidigt, let’s be honest, varenda kvinnlig skådis över 40 har storlek 34 och botox upp över öronen. Det är så jävla annorlunda att vara kille, säger hon och tar en tugga vattenmelon.
Let’s be honest, varenda kvinnlig skådis över 40 har storlek 34 och botox upp över öronen. Det är så jävla annorlunda att vara kille.
– Jag har exempelvis aldrig fått spela tillsammans med mina kvinnliga kollegor, vi är alltid konkurrenter om rollerna! Medan killarna lirar tillsammans i någon skön gangsterserie. De tävlar inte, och det har skapat en helt annan bro-kultur mellan dem.
I framtida roller drömmer Alba August om att jobba tillsammans med sina kvinnliga kollegor.
– Som Evin Ahmad, min bästis. Vi har alltid velat jobba ihop och visst, vi är båda med i The rain. Men på två säsonger har vi gjort en enda scen ihop … Jag vill också spela med Vera Vitali, Gizem Erdogan och Aliette Opheim, som jag har äran att få jobba med nu i Knutby.
Alba August tror det enda som verkligen kan förändra det skeva och sexistiska är att fler kvinnor får skriva och regissera, enbart de gånger hon jobbat med kvinnliga regissörer har hon helt kunnat släppa anpassningen efter den manliga blicken.
– Och så hoppas jag verkligen att även mina manliga kollegor får prata om sånt här i intervjuer.
Jag skulle göra en stor film i Danmark, men jag ringde just och sa nej. Jag måste få en prestations-paus.
Alba August är varm och empatisk och samtidigt innerlig och liksom sprakande av stjärnglans. Inne vid det lilla köket sitter ett handskrivet schema på väggen. Rutor, texter, överstrukna scener, nytt klotter och inringade meningar. Högst upp står det ”Anna”. Det är hennes rollfigur i dramatiseringen av Jonas Bonniers bok Knutby, en tv-serie som fiktionaliserat det berömda morddramat i sekten utanför Uppsala. Alba spelar Anna, som är verklighetens Sara, barnflickan, hon som höll i vapnet.
– Utmaningen har varit att hitta drivkraften i en karaktär som både är ett offer, en spelbricka, men samtidigt så väldigt handlingskraftig.
Det är mitt i sommaren, men Alba August har ingen semester. Schemat är så späckat att hon just hoppat av en roll.
– Jag skulle göra en stor film i Danmark, men jag ringde just och sa nej. Jag måste få en prestationspaus. Så nu är jag ledig hela september, säger hon förtjust.
Kommer från en väletablerad filmfamilj
Det går inte att komma ifrån att hennes liv är präglat av kulturbarnets privilegium. Alba rycker på axlarna, javisst.
– Så är det absolut. Min pappa har en Oscar hemma liksom. Jag är mån om att kultur ska var för alla, och att alla i samhället ska känna sig speglade. Det är ju hela poängen med konst.
Hennes storasyster Asta August är också skådespelare och flera av hennes syskon i Danmark jobbar med film.
Jag är mån om att kultur ska var för alla, och att alla i samhället ska känna sig speglade. Det är ju hela poängen med konst.
– Jag är ett stort reality-fan, och frågade faktiskt pappa om vi inte skulle dra på en resa och filma ett Keeping up with the Augusts. Men min pappa är ingen snackepåse direkt, den introverta sidan har jag ärvt från honom. Han kommunicerar gärna i tystnad, så det skulle inte bli så lyckat, säger hon med ett litet leende.
”The Augusts” är verkligen en av de största kulturfamiljerna i landet. Men ändå tycker Alba August inte att hon tagit någon gräddfil eller slagit igenom oförtjänt snabbt och enkelt.
– Min känsla är att jag hållit på så fucking länge. Alla dessa castings och skitroller. Hur många gånger kan man bli mördad i Morden i Sandhamn innan man får en huvudroll?
Släpper sitt debutalbum i höst
Men det är inte alla debuterande artister som premiärspelar sin andra singel på Guldbaggegalans scen. Det gjorde Alba August, plötsligt stod hon bara där som en urkraft och sjöng som om hon inte gjort annat. Låten Lights dundrade och trollband som en Florence and the machine-urladdning.
Hur många gånger kan man bli mördad i Morden i Sandhamn innan man får en huvudroll?
– Med musiken vill jag släppa ut alla känslor som sitter fast.
Projektet föddes i Tyskland, under inspelningen av Unga Astrid.
Musikproducenten Tobias Fröberg jobbade med musiken till filmen och en sen kväll sjöng Alba August spontant.
– Jag hajade till, berättar han när jag frågar om hur de träffades. ”Sjung det där igen!” sa jag. Jag frågade henne om hon gjorde musik, och hon sa nej och då sa jag att vi verkligen borde testa att göra något tillsammans – som man gör kl 03 på fyllan. Men, denna gång höll vi faktiskt detta.
Alba August minns kvällen.
– Jag är väldigt orädd, han är en doer, jag är kicksökande och säger aldrig nej. Jag vill maxa livet! När han föreslog att vi skulle testa sa jag bara ”Lätt!”. Sen sågs vi och började helt enkelt.
När skivbolaget fick en demo ringde de upp efter tio minuter och på den vägen är det. Fröberg säger att han har ett internationellt perspektiv för Alba Augusts musik, och kallar hennes röst ”en gammal röst, som om man har hört den förut”. Alba Augusts uttryck rymmer verkligen mycket – Lana del Reys mystik, Stevie Nicks sårbarhet och Florence Welch explosivitet. Fröbergs hantverk är känt från hans arbete med bland andra Ane Brun och Frida Hyvönen. Tillsammans blir de nästan som ett slags svenskt svar på den amerikanska producenten och indiemusikern Jack Antonoff och artisten Lana Del Rey.
Jag är väldigt orädd, han är en doer, jag är kicksökande och säger aldrig nej. Jag vill maxa livet!
Låtarna har de skrivit i Tobias Fröbergs studio i Visby på Gotland, många kretsar kring separation.
Om att trivas i ensamheten
– Ett genomgående tema är att jag är så fruktansvärt ensam. Det gör att jag har svårt att vara tillräcklig för någon annan, och så känner jag mig generellt väldigt konstig i relation till andra.
Alba kallar sig själv för ”grundensam” och säger att hon har varit det ända sedan hon var ett barn och började tänka. Hon trivs i ensamheten, vill inte att folk ska komma för nära och hon säger att hon därför ofta söker sig till folk med integritet.
– Och jag tror jag framstår som normal, eftersom jag är socialt normal. Men under bär jag på en känsla av att inte riktigt vara en del av samhället. I musiken gör det ingenting, jag tillåter mig att vara konstig och ensam och det är befriande.
Hon beskriver låtarna som explosioner, att de ska bära på en frihetskänsla, att de ska vara stora.
– Jag vill att det ska vara en annan värld. Allt är så förutbestämt, alla rör sig likadant, alla pratar om samma saker, hur de mår. Vet du, jag får svindel av det. Jag vill att folk ska vara mer levande och ha utrymme att vara olika. I musiken strävar jag efter att utplåna det likriktade, att leka med impulser och identiteter.
Hon ser fram emot en tid då hon kan utvecklas även på livescenen, att verkligen gå in i den musikaliska atmosfär de har skapat.
Allt är så förutbestämt, alla rör sig likadant, alla pratar om samma saker, hur de mår. Vet du, jag får svindel av det.
Men närmast är det en annan show som väntar. Timmarna går snabbt i solen på balkongen, och Alba tar upp sin telefon. Hon måste messa sin mamma för att skjuta fram ett besök från henne en halvtimma.
– Vi ska öva på en låt som vi ska sjunga på min gudsyster Gretas bröllop, hon som var på videon från när vi var små. Mamma är annars superblyg när det gäller sådant, men nåt hände när hon fyllde 60. Så nu ska vi uppträda tillsammans!
Alba August
ÅLDER: 28 år.
FAMILJ: Mamma Pernilla August, pappa Bille August. Åtta syskon. BOR: Södermalm, Stockholm.
GÖR: Skådespelare och artist.
AKTUELL: Singeln Quitter släpptes nyligen och debutalbumet släpps i slutet av oktober. Spelar i TV4:s och C Mores kommande filmatisering av Jonas Bonniers bok Knutby.
MUSIKALISKA INSPIRATÖRER: Lykke Li, Robyn, Seinabo Sey och Amason.
INTERNATIONELLT: The xx, London Grammar, Lana Del Rey och Fleetwood Mac.
FÖLJ: @albadudle
Av: Annah Björk
Stylist: Robert Rydberg/Linkdetails
Fotograf: Cornelia Wahlberg/Linkdetails
Makeupartist: Linda Öhrström/Linkdetails
Hårstylist: Philip Fohlin/Linkdetails
Fotografassistenter: Dominiq Hedgecock, Patrik Schönberg
Stylistassistenter: Maria Fehrnström, Hanna Svensson
Set designer: Fredrik Sundberg Svartnäs
