BELL i stor intervju: ”Jag har varit väldigt mobbad”
Ordet kometkarriär känns så töntigt, säger jag och hon skrattar. Men hon håller med om att det är just det hon gjort. BELL var redan väletablerad på Tiktok. Under 2022 blev hon känd för den breda massan när hon släppte låten Missförstått. Den sålde platina. Hon och bandet åkte ut på Sverigeturné och mitt i allt blev hon sista minuten-bokad till Way out west.
– Jag sa nej först och tänkte att ”det går nog inte”. Så fick jag ångest. Både mitt team på skivbolaget och min bokningsagent frågade ”men ska du tacka nej Way out west? Är du helt säker på det?”. Då skrev jag till mitt band och frågade om de kunde vara i Göteborg med alla grejer imorrn. De sa ja. Så då gjorde vi det. Det var en av de bästa gigen på hela sommaren. Det var magiskt, säger hon.
Det är onsdag i december och vi ses på redaktionen. Märkligt nog dyker en cateringfirma upp samtidigt. En annan avdelning ska ha julfest. Det skramlas med glas och tallrikar överallt. Jag försöker kväva min irritation och slås samtidigt över att BELL verkar vara bättre på det än mig, trots att jag är journalisten och hon är den 10 år yngre artisten. Gen z är vana vid oljud, tänker jag. Eller så är hon redan ett proffs.
BELL om spelningen på Way out west 2022
Tame Impala spelade samtidigt som BELL på Way out west, på en av de andra scenerna. Hon trodde inte att någon skulle dyka upp på hennes gig.
– Vad bra, säger hon ironiskt. Det kommer vara säkerhetsvakterna och jag. Men det var ju smockat.
Vad kände du när du gick ut på scen och såg att det var massor av människor där?
– Kan ni gå? Hahaha. Nej, men det var verkligen ”oj”. Och jag säger det också. ”Vad många ni är”. Det tar liksom inte slut. Det var verkligen overkligt och jag har fortfarande inte landat i det.
”Du står och flexar din Avanza. Dricker bara viner som är franska”, rappar BELL i Missförstått. Det är min favoritrad och jag måste veta mer om det jag tolkar som en tydlig pik mot en finansgrabb. Låten är skriven ihop med hennes producent Jonathan Hellberg.
– Det blir rimstuga när vi skriver ihop. Vad är det roligaste, dummaste vi kan komma på? Hela plotten bakom den första versen var att skriva om en dryg, rik snubbe på klubben. Och alla pratar ju så mycket om trading och krypto. Och jag är inte insatt i det. Det får ni ha för er själva! Det känns så typiskt en sån snubbe att hålla på med fonder. Och aktier. Och att dricka fint! Låten är bara en pannkaka. Den skrev sig själv.
Scenen för svensk hiphop, som mycket annat, består till stor del av snubbar. Hur har det varit för dig att vara i den världen?
– Jag försöker att inte lägga så mycket vikt vid det. Det är viktigt för mig att ha den plattformen och uppbackningen jag har för att jag är bra på det jag gör, inte nödvändigtvis för att jag är tjej. Jag har inte känt av jättemycket att jag inte skulle ha samma plats som andra på den scenen vilket är jätteskönt för jag förstår att många upplever den problematiken i musikbranschen, att det är väldigt mansdominerat. Men jag tycker att jag har blivit fint välkomnad. Jag har ju också gjort mycket plats för mig själv. Här har ni mig, så är det med det.
BELL om uppväxten i Stockholm
BELL är uppvuxen i Hässelby, i västerort i Stockholm. Hon har hållit på med musik hela livet. Första låtarna skrevs i ett anteckningsblock som barn. Hon började med hiphop när hon var 11. När det var dags för gymnasiet bestämde hon sig för att det var musik hon skulle ägna sig åt.
– Jag kunde inte se mig själv hålla på med något annat. När jag växte upp tänkte jag ”Vad gör Amy Diamond när hon inte är Amy Diamond?”. Sen fattade jag väl att okej, folk även i Sverige lever på det här. Hur gör man det? Det är det jag vill göra. Det blev tunnelseende.
Ditt artistnamn är BELL och du heter Bell. Men på instagram heter du @allahatarbell. Vad är grejen med det?
– Till en början kände jag att jag ville spreta ifrån det som redan fanns på den svenska scenen i och med att min musik stack ut. Jag tänkte ”hur kan jag provocera, bara liiite?”, säger hon och fortsätter:
– Jag har varit väldigt mobbad, utfryst och har haft svårt att känna tillhörighet under tiden jag växt upp. Allahatarbell är på något sätt jag som tar tillbaka det och äger det istället. Jag tänker vara överallt för min egna personliga win. Alla personer som kanske inte varit så snälla mot mig under mitt liv, som tyckt att det varit jobbigt att se mig eller att det stuckit i ögonen att jag stuckit ut - nu behöver ni se mig överallt.
Där har vi det, tänker jag. Det jag noterat är en röd tråd i mycket av hennes content. Att hon inte tar skit. På Tiktok driver BELL med sina hatare, twerkar till ljudet av skällsord.
Jag upplever dig nu, och i sociala medier, som väldigt stark. Men hur kom du dit? Att bli utsatt för mobbing är ingen lätt sak.
– Till en början har det nog varit jag som velat överkompensera för att jag känt att jag inte fått den chansen jag tycker att jag förtjänar under mitt liv. Folk ville inte ens lära känna mig. De kunde bara lyssna till en redan uppmålad bild av mig. Folk dömer en. Sen har det verkligen blivit en hjärtefråga för mig. I och med att jag vet att, både jag själv, men många andra människor inte mår bra. Det är sjukt problematiskt i skolan och på internet. Och när jag kände att jag började bygga den plattformen jag fick var det väldigt viktigt för mig att vara transparent med de här sakerna. Det måste finnas någon som pratar om det här och kan vara en rimlig förebild för yngre som mår som jag mådde när jag satt där. Jag tror att mycket av min kraft kommer därifrån. Att jag vet att jag kan göra en impact på människor som jag hade behövt att någon gjorde på mig när jag var i den situationen.
Känns det tungt att ha det ansvaret, att vara en förebild?
– Nej, egentligen inte. Det kan vara ångestfyllt att veta om att folk helt plötsligt bryr sig om allt jag säger och gör, hur jag uttrycker mig, hur jag ser ut och vilka jag hänger med. Då måste jag också bry mig om vad jag säger. Men att vara en förebild och ha möjligheten och äran att få inspirera andra människor och prata om viktiga saker, skapa en miljö för folk där det är högt i tak och där man får må som man mår skulle jag bara säga har kommit med positiva känslor och känns bara kul.
BELL om näthatet på Tiktok
Samtidigt som hennes karriär tagit fart har näthatet ökat.
– Det haglar in kommentarer hela tiden och diverse hot och dm:s.
Hatet har även flyttat ut från sociala medier. BELL beskriver hur hon under turnén rört sig på ett festivalområde där plötsligt en grupp killar dykt upp och börjat filma henne.
– En av dem trycker upp sin mobil i mitt ansikte. Först börjar han sjunga på min låt på ett hånfullt sätt. Sen säger han ”du är så jävla dålig, din musik suger och ingen här fattar hur dem kan ha bokat dig”. Det här är typ en timme innan jag ska gå på scenen. Jag blev paralyserad. Sen stängde jag in mig i logen och tänkte ”det blir inget gig, det blir ingen turné och jag skiter i allt”. Det var min största rädsla, att de här människorna som finns på min Tiktok skulle finnas i verkligheten. Är det de här som kommer dyka upp på mina spelningar? Och det gjorde dem. På varje spelning.
Hur mår du av allt det här?
– Alltså inte toppen. Jag skulle säga att det påverkade mig mer i början än vad det gör nu. Nu har jag försökt se på det som att det här inte är personligt. Det här handlar inte om hur jag är som människa. Det handlar om en sorts sjuk trend.
Jag känner mig arg på riktigt. Och samtidigt stolt över BELL fast vi inte känner varandra. Jag är imponerad över hennes inställning till att hon inte backar och kommer vara överallt.
Jag tycker att det är jättecoolt.
– Jag med. Jag hade aldrig klarat av det för några år sedan. Men ni får bara acceptera mig. Scrolla, blocka. Jag kommer aldrig förstå hur man kan vilja lägga så mycket av sin egna energi för att få någon man inte känner att må dåligt.
Det finns också många andra som inte är så. Du har extrema hatare. Men du har också extremt många väldigt fina fans?
– Jag kommer nästan börja gråta om vi pratar om det. Men jag har de finaste personerna någonsin på min plattform. De är allt från 8 till 38. Jag har mammor som skriver till mig och hejar på mig, peppar mig och säger att ”du är en så bra förebild för min dotter”. Jag har en liten tioåring som kan alla mina låtar. De gör egna musikvideos. Det väger så mycket tyngre än allt det här andra. Och det behöver jag påminna mig själv väldigt ofta om. Jag är så tacksam för mina lyssnare och de har blivit som vänner för mig. Usch, jag älskar dem så mycket!
BELL om när hon kom ut som bi
När du var på omslaget av QX pratade du om när du insåg att du var bi. Berätta, jag vill höra den storyn.
– När jag var yngre kom folk upp i den åldern att det blir fett intressant att prata om tjejer och killar i skolan. Vilka som är snygga och om man blir kär i någon. Jag hängde så mycket med mina killkompisar när de pratade om tjejer. Och jag kände att this feels a bit wierd. Jag catchade mig själv med att jag kunde relatera. Och jag engagerade mig själv i de här konversationerna. Det blev aldrig en grej med dem, det var väldigt naturligt. Sen fattade jag att det här kanske inte alla tjejer gör med sina killkompisar. Okej, men jag kanske gillar tjejer också. Sen har jag väl aldrig riktigt adresserat det.
Hon tänker på något, jag ser det. Sen blir hon full i skratt och berättar om sin mammas reaktion efter att ha läst samma intervju som jag själv läst för research.
– Nu kommer jag dö på mig själv men jag kommer hem och hon öppnar dörren. Jag känner ändå att hon känner mig. Men vi har aldrig pratat om det. Och hon ba “är det min bisexuella dotter som kommer här?”. Och ja ba ”mammaaaaa!”, skriker hon och garvar.
– Jag har turen att komma från en familj som jag vet inte hade brytt sig om jag kom hem med en tjej. Därför har jag aldrig tänkt på det som en grej. Jag har aldrig riktigt kommit ut på det sättet.
När jag intervjuar folk upplever jag att det för vissa inte är en stor grej att komma ut. Att det inte längre är så att man ska gå hem och ha ett samtal där man ska berätta vem man är.
– Nej, jag hade inte det. Och jag vet flera som inte haft det. Sen vet jag många som haft det. Vi har haft och har fortfarande en struktur i samhället där normen är hetero. Jag kan absolut se att vi är på väg åt rätt håll. Men jag kan också se varför folk känner behovet att berätta det som att det skulle vara en stor grej. Jag har nog haft väldigt mycket tur.
Är det många som slidear in i dina dm:s?
– Nej, men det händer. Absolut. Jag ska inte skryta.
Du får skryta.
– Det är inte alltid hej kexet. Det kan vara alla möjliga saker. Men det finns en del dm:s. Det gör det.
