Biopremiär: 438 dagar med Gustaf Skarsgård och Matias Varela
På Eriksdalsskolans skolgård möttes Gustaf Skarsgård och Matias Varela för första gången. Året var 1993 och de skulle börja i samma klass. Det var deras gemensamma vän Oskar som förde dem samman – och sedan dess har de hållit ihop.
– Ja, i sjuan började vi i samma skola. Jag fyller snart 40, eller ja om åtta, nio månader men ändå. Det är länge, säger Matias och Gustaf tar snabbt vid:
– Jag är ju bara 38 år, och Mattias är 39.
De där månaderna är viktiga nu. Det var ju en tid när man ville vara äldre, när man fyllde 18 år och fick olika privilegium. Men nu blir de där sex, sju, åtta månaderna yngre som jag är viktigare för varje år.
Gustaf och Matias har sedan start delat intresset för film, och efter grundskolan sökte de båda vännerna sig vidare till Södra Latins teaterlinje. Siktet var inställt på att få jobba med drama. 2003 slog Gustaf igenom i Ondskan, och sju år senare blev Matias ett känt ansikte för hela svenska folket tack vare sin medverkan i Snabba cash. Sedan dess har de båda setts i diverse produktioner, både i Sverige och internationellt.
438 dagar är deras första gemensamma film
Trots ålder, längd på skådespelarkarriär och det faktum att Gustaf och Matias har varit vänner sedan barnsben är det först nu som de har fått möjligheten att agera tillsammans framför kameran. I höst är de nämligen aktuella som huvudrollsinnehavare i 438 dagar, en film som skildrar hur de två svenska journalisterna, Martin Schibbye och Johan Persson, under en reportageresa i Etiopien blev gripna och dömda till elva års fängelse för terrorbrott.
Händelsen fick stor uppmärksamhet i media – och förde strålkastarljuset mot den ”tysta diplomatin”. Efter 438 dagar benådades Martin Schibbye och Johan Persson och släpptes fria.
– Det är kul att få göra film om något som är värdigt. Det här är ju en film som i grund och botten handlar om yttrandefrihet och pressfrihet. Det som är moraliskt rätt. Här får man ge makten en liten känga faktiskt. Och det finns något tilltalande i det, säger Matias och fortsätter:
– De här killarna åkte inte till Etiopien för att få priser eller för att bli hyllade. De åkte dit för att de ville avtäcka en snuskig och grisig del av mänskligheten. Vilket är att bolag åker till tredje världen för att skaffa sig så stora vinstmarginaler som möjligt utan att ta ansvar för befolkningen i områdena. Det var därför Johan och Martin åkte dit, och det finns något väldigt vackert i det. Jag hade aldrig gjort det. Jag är inte Martin eller Johan, jag ser upp till dem. Att det finns människor som är beredda att sätta sig själva i fara för att vi samhällsmedborgare ska få information om saker och ting.
I filmen, som visas på bio från och med den 30 augusti, spelar Gustaf journalisten Martin Schibbye och Matias fotografen Johan Persson. Två annorlunda rolltolkningar om man jämför med vad skådespelarna annars är vana vid att göra.
– Ja, det här är något helt annat än vad jag gör i Vikings där jag spelar en galen båtbyggare på 1000-talet i något förhöjt och tillskruvat universum. Det här är någon slags ultrarealism med samtidshistoria och den tjänar på att jag inte sitter hemma och tänker ut hur jag ska leverera den här rollen. Här måste jag utsätta mig för historien tillsammans med min bästa vän. Precis som Johan och Martin utsattes för historien, säger Gustaf.
Drog nytta av sin vänskap i arbetet med filmen
Innan Martin Schibbye och Johan Persson gav sig iväg på sin resa kände de knappt varandra alls. Men efter att ha tillfångatagits, beskjutits, skenavrättats och – till slut – frigivits hade en unik vänskap dem emellan vuxit fram. En vänskap som 438 dagars regissör, Jesper Granslandt, var mån om att framställa som så trovärdig som möjligt på vita duken.
Han letade därför efter två skådespelare som känt varandra länge – och valet föll på Gustaf och Matias.
– Det har verkligen varit en fördel att jag och Matias är vänner. Jag kan inte lura den här jäveln. Om jag hamnar i ett läge där jag försöker vara bra, till exempel släppa en tår i rätt läge i motljus, då köper inte Mattias det. Han är inte intresserad och det hade blivit genant för mig att börja med den typen av skådespeleri inför honom. Om jag gör något annat än att bara försöka vara sann i situationen så kommer han inte att köpa det och jag kommer att börja rodna. Och vice versa. Det är jävligt coolt och det är enorm fördel, säger Gustaf.
Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT
Video: Katarina Mattson, Hamon Moravejzadeh
