Joy M’Batha: ”Ful är bara ett påhittat ord”
Se videon:
Efterfesten för tre år sedan i London slutade med att en hund bet av hennes underläpp. Hon tänkte att drömmen om skådespelarkarriären var över. Så blev det inte för Joy M’Batha. Vi ses på zoom och i ljuset från datorn visar hon upp ärret. Det syns knappt.
– Jag trodde att jag skulle se ut som ett monster. Min läpp var så svullen och tung att jag inte kunde stänga munnen och jag dreglade. Jag har varit deprimerad men det här var en helt annan nivå. Men det läkte ihop på några månader, säger hon.
JOY M'BATHA HAR GJORT MUSIK TILL TUNNA BLÅ LINJEN PÅ SVT
I slutet av januari släppte hon låten En sekund, specialgjord till SVT-serien Tunna blå linjen. Dessutom lyckades hon få en liten roll via en sen audition. Det är nystarten på en karriärväg hon vill fortsätta på.
– Jag blev kär i hela projektet och har velat bli skådis sen jag var liten. Så blev jag bara musiker istället. För tre år sedan började jag gå på auditions. Det är jättekul men också jättehemskt.
Vad är det som är hemskt?
– Att man är så totalt blottad. Man måste lämna sitt ego utanför dörren och bara gå in. Det är som när folk säger ”du måste träffa Joy, hon är jätterolig”. Men det är svårt att vara rolig på beställning.
Med risk för att sätta ännu mer press på framtida första intryck kan jag intyga att Joy är rolig. För varje minut känns vår intervju mindre som en intervju och mer som ett samtal. Om jag skulle skriva ut alla gånger vi skrattar under den timmen vi pratar skulle texten se ut ungefär såhär: Absolut, gapskratt, nä, eller jo, fniss, tycker du? Haha! HAHA!
Joy M'Batha slog igenom med låten Kattliv
Joy slog igenom redan som tonåring med låten Kattliv. Nu satsar hon på skådespelarkarriären samtidigt som hon målar och redan har haft flera vernissager. Senaste större musiksläppet var 2018 med EP:n Thirsty. Det har snackats om ett debutalbum. Men hur långt har hon kommit?
– Inte alls långt, haha. Den enda planen är att jag sagt till mig själv att jag inte ska sätta några ramar. Jag ska göra massor av olika låtar och sedan får vi se hur vi ska arrangera det. Jag skriver albumet tillsammans med Irya Gmeyner som jag gjorde En sekund med.
Anledningen till att processen tar tid stavas corona. Joy har flyttat till Köpenhamn och Irya bor i Sverige. Att resa mellan grannländerna innebär karantän varje gång Joy åker över gränsen tillbaka till Danmark.
– Och då måste min kille också gå in i karantän och får inte gå till jobbet. Och jag har redan varit borta flera gånger och känner sådan skuld att det påverkar honom.
Skapandeprocesser kan ju se väldigt olika ut, hur är din?
– Jag och Irya har väldigt olika processer. Hon kan till exempel göra ett beat, ta mikrofonen och bara känna fram något. Hon kan sjunga in en låt på ett hitta på-språk. Efter det gör hon texten. Jag kan inte det utan behöver ha en färdig text och sen komma in och testa det. Men när vi är i studion utmanar hon mig att ta micken och ber mig göra exakt vad jag känner. Det går men är otroligt svårt!
Joy brister ut i en ironisk låttolkning. Hon sjunger ”Jag skaaa”, med darrig röst innan hon skrattar och konstaterar att hon är värdelös på freestyle.
– Jag har mer gjort musik med mina vänner under en månad i Thailand eller över en helg när vi supit och vibeat fram något. Att sitta och jobba en tisdag klockan 13 är en helt annan grej. Men jag har så mycket respekt för det.
Känner du dig stressad över att bli klar med albumet?
– Inte alls. Jag känner mig aldrig stressad över att förlora mina fans. Jag gör det jag behöver för att må bra. Nu tog det lite längre tid för mig att börja göra musik igen. Men jag behövde hitta mig själv. Jag slutade umgås med massa folk som jag inte mådde bra av och jag flyttade. Tidigare har jag gjort mycket musik baserat på vad jag tror att folk vill höra.
Vad var det som fick dig att inse att människorna du umgicks med inte var bra för dig?
– Det var bara som att jag vaknade upp en dag. Många av mina vänner hade sagt det till mig tidigare. Och jag visste det. Men jag försvarade bara dåliga beteenden. När jag funderat på det nu i efterhand tror jag att det handlade om bekräftelse. Jag var 19 år och flyttade till Stockholm bara två månader efter att min mamma gått bort. Jag hade inte haft vänner på flera år och plötsligt såg folk mig och gav mig kredd. Jag misstog det för trygghet. De åren var en flykt från verkligheten.
Varför gick flytten till just Köpenhamn?
– Jag älskar Köpenhamn. Sen blev jag kär i en dansk…
Joy M'Batha träffade sin kille efter en misslyckad spelning
Som vanligt har jag dykt ner i Instagramflödet inför intervjun och meddelar att jag har lagt märke till att det för exakt 25 veckor sedan publicerades en bild på Joy och dansken med orden ”Yes this is my boyfriend and yes you should be jealous”.
De träffades av en slump efter att Joy spelat på Malmöfestivalen 2019 men känt sig missnöjd efter en prestation hon själv beskriver som frånkopplad.
– Jag var inte alls nöjd och var jättedepressed. Allt stängde och jag ville bara festa bort det här. Klockan 03 på morgonen åkte vi till Köpenhamn och the rest is history.
Ett bra avslut på en skitkväll ändå?
– Alltså… Jag har aldrig varit en one night standare. Jag skäms för mycket för det. Jag är så awkward. Nu gick jag bara hem med honom och på morgonen visste jag inte om jag skulle gå. Hur funkar sånthär? Så jag låg där i fyra timmar, säger hon och gapskrattar innan hon fortsätter:
– Vi skrattade och var bakis. Sedan hördes vi varje dag efter det. Det var jättefint. Och nu bor vi ihop.
Den nya musiken görs i Sverige och den nya konsten görs i Danmark. Tanken är att ha vernissage i Köpenhamn efter pandemin.
– Jag målar färgglada nakna karaktärer. Jag ser dem lite som barbapappa. Allt är egentligen självporträtt från vad jag sett, varit med om eller vad jag känner. Jag tänker att världen är lite som en full barbapappa. Det är färgglatt och för barn. Men det är något creepy med det hela. När man ser på det ser det fint ut men när man kollar närmare så har han förvandlats. De kan ju bli vad de vill. ”Jag är en stol, sätt dig på mig”. Nej, det är creepy!
Jag tror att jag förträngt saker som ett sätt för mig att hantera det jag gick igenom som tonåring.
Joy minns ingenting av sin barndom. Hennes pappa försvann när hon var tre och tonåren kantades av hennes mammas alkoholmissbruk och psykiska ohälsa. Som 15-åring pantade hon burkar för att ha råd med mat. Hon blev mobbad i skolan och tvingades växa upp för tidigt.
– Jag tror att jag förträngt saker som ett sätt för mig att hantera det jag gick igenom som tonåring.
Hur ser du på det du gått igenom idag?
– Jag är tacksam och jag älskar mig själv och den jag är. Men jag önskar ingen det. Det är viktigt att kunna prata om det. Jag har aldrig valt vad jag gått igenom. Det ska inte definiera mig.
Har du gått i terapi?
– Jag har testat några gånger och det har varit lite konstigt. Sedan vet jag att det tar tid innan man hittar the one. Men det är därför jag mår bra av att uttrycka mig i konst och i musiken. När vi gjorde En sekund grät jag varje session vi hade. Jag bearbetade saker jag gått igenom.
Skapandet är Joys självterapi. Hon är kreativ överallt. På Instagram får modet ofta ta plats.
Du är ju sjukt snygg och din insta är otrolig. Berätta om din stil!
Samtidigt drar Joy upp ett läppglans och applicerar det - gemensamt skrattanfall.
– Jag följer inga trender medvetet. Jag tar bara på mig de jag tycker är fint. Eller fult. Ibland får riktigt fula kläder en att känna sig jättefin. Jag känner mig som snyggast när jag får vara ful. Att få vara en rugrat som känner sig barnslig med sår på knäna, färg och smuts i ansiktet är befriande.
Tell me more!
– Jag tror att folk är rädda för vad andra ska tycka. Och det står i vägen för ens stil. Jag bryr mig inte över huvud taget. Jag får en hel del designkläder via jobb men jag skulle aldrig lägga de pengarna på det själv. Jag vill vara med om upplevelser och kan få lika fina kläder på second hand. Jag tycker också det är spännande att tänka ”vad har denna levt för liv? Vem har denna suttit på?”. Man kommer aldrig få veta det men det känns lite mysigt att ”den här tröjan har levt”.
Det känns som att du kör många olika looks när det kommer till smink också?
– Inte om man jämför med förr. Då kände jag mig inte bekväm att gå ut utan lösögonfransar. Det är bara sad. Nu går jag mest utan smink. Den stora skillnaden är väl att jag har ögonbryn. Det hade jag inte på fyra år och jag vänjer mig fortfarande. Plötsligt började alla bleka sina bryn och för mig var det aldrig ett trendstatement. Jag ville inte att folk skulle tro att jag följde en trend. Därför lät jag dem växa ut under lockdown.
Jag brukar fråga människor om de själva tycker att de är framgångsrika. När Joy får frågan blir det tyst för första gången i samtalet.
– Vad betyder det? Säger hon och blir tyst igen.
– Jag tycker det känns girigt att säga nej. Som att det handlar om att tjäna mer pengar och bli igenkänd. Alltså, ja, det tycker jag. I jämförelse med vad jag har varit och vad jag hade kunnat vara tycke jag att jag är väldigt framgångsrik.
En fråga jag tycker är lame, men vad har du för framtidsplaner?
– I min karriär vill jag bara fortsätta göra musik och släppa mitt album. Sedan vill jag ut på turné igen om man någonsin får göra det. I mitt privatliv har jag en dröm om att köpa ett hus någonstans i Skåne vid vattnet. Vi ska också ha en trea i Köpenhamn. Och två hundar.
Vad är det för hundar?
– Vi har diskuterat allt. Den ena är en gullig fluffig som vi köper som valp. Den ska heta Cochinita Pibil. Den andra ska vara en rescue dog. Man är på semester någonstans och träffar en gatuhund och bara ”du ska med hem. Jag skiter i vad det kostar, du ska med”. Han förstår inte vad man säger för han har bott på Portugals gator. Han heter Patcho, saknar lite hår någonstans men är så glad för sitt nya liv och all kärlek han får från oss.
Innan vi lägger på meddelar jag att jag nu, inspirerad av Joy, tänker gå till matafärren ful. Plötsligt får jag ett sms. Hon säger att hon är stolt. Sen ett till: ”O ful är bara ett påhittat ord ;)”.
Läs mer:
Tove Styrke: ”Jag är kär i en person”
Happy Jankell om den mörka perioden som inspirerade boken
Miriam Bryant om kärleken på Instagram: ”Ingen hemlighet att jag träffat en person”
