Kim Cattrall: Så var mitt feministiska uppvaknande

Sex and the City-Samantha hjärta Sverige. Ja, det är sant. Kim Cattrall, som ju spelade just Sam i HBO:s i dag superklassiska serie, pratar sig så varm om både Stockholm, Gotland och Ingmar Bergman (favoritfilmen av Bergman är Höstsonaten, eftersom hon ”tilltalas av berättelser som berör relationen mellan mödrar och döttrar”) att hon blir rödblommig. Med kärlek i rösten berättar hon om hur mycket hon älskar den svenska hösten, det svenska ljuset och swedish noir thrillers, som Bron och Wallander.

Läs också: Avslöjandet: Därför blir det ingen ny SATC-film

Det hela är ingen slump, såklart. Kim Cattrall är just nu aktuell i den andra säsongen av den svenska kriminalserien Modus på C More. Kim spelar den amerikanska presidenten Helen Tyler, som försvinner spårlöst från Skeppsholmen under ett besök i ett vinterkallt Stockholm.

Läs också: Sex and the City-stjärnan är på plats i Sverige – och passar på att pika Trump

Varför tackade du ja till den här rollen?

– Det är en riktigt bra roll. Dessutom var den här produktionen otroligt mångfacetterad och det tilltalade mig. Alla som arbetade runt mig var verkligen öppna inför att skapa en bakgrundsstory kring vad den här karaktären, Helen Tyler, har varit med om. Jag har ju dessutom mött både Bill Clinton, Barack Obama och Hillary Clinton vid några tillfällen, så jag har varit i dessa miljöer. Jag har sett hur allt går till kring dessa personer, hur människor beter sig, och det har varit fascinerande att få ta med sig det in i produktionen. Jag har försökt att porträttera Helen Tyler som politiker, men också som fru och som mor. Ibland kan jag ha svårt att förstå varför man vill bli politiker. Därför ville jag göra presidenten mer mänsklig, mer sårbar.

Hur tänker du annars, då du väljer roller?

– Det blir lättare, ju äldre jag blir. Mycket på grund av det inte längre finns så många bra roller, så många bra manus, för kvinnor i min ålder. När du fyller 35 år och verkar i Hollywood så får man färre och färre manus. 35 är ju ingen ålder, egentligen, men redan då börjar många kvinnor att spela mammor. Jag är inte intresserad av att ta roller som jag har spelat många gånger förr.

Modus är ju en feministisk serie, på många sätt. Minns du ditt feministiska uppvaknande?

– Jag har haft många feministiska uppvaknanden. Det allra första fick jag genom min mamma. Hon sa till mig när jag var tonåring, det här var innan p-pillren och allt: ”kom ihåg att det är din kropp, och ditt val att säga ja. Och om du någonsin råkar ut för något, hamnar i trubbel, då ska du komma och prata med mig”. Det var en unik situation, att hon kom till mig och sa så. Ingen av mina kompisars mammor sa så till dem. En annan sak jag minns, och som gjorde otroligt starkt intryck på mig, var när min mamma ville sterilisera sig. På den tiden var en kvinna tvungen att fråga sin man om tillstånd att göra det. Min mor var rasande. Det var ju hennes kropp, hennes val. Jag såg på min mamma och jag tyckte det var fantastiskt att hon var så stark. Att hon satte ner foten. Jag gillade det jag såg.

Håller du med om att ”the future is female”?

– O ja! Det har den alltid varit. Kanske är det bara så att människor är rädda för hur kraftfull den framtiden är.

Modus har premiär på C More den 2 november och kommer att sändas på TV4 längre fram.